Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Hamnhuset - många små steg mot stora resultat

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:44

Det tog Älvstranden Utveckling AB två hus och tre examensarbeten innan bostadsbolaget kom fram till passivtekniken. Nu bygger man Sveriges hittills största passivhus med 116 lägenheter, Hamnhuset.


Efter att ha uppfört Parkhuset och Höghuset ger sig utvecklingsbolaget Älvstranden Utveckling AB nu på Hamnhuset, som liksom de båda övriga ligger på expansiva Norra Älvstranden i Göteborg. Det byggs i passivteknik och får en energiförbrukning som är 40 procent av konventionella bostäders.

I Parkhuset, en miljödeklarerad byggnad med 52 hyresrätter, kom man ner till en värme- och varmvattenförbrukning på 86 kWh/BRA och en elförbrukning på runt 20 kWh/BRA. Här testade man individuell mätning av varmvatten och el, ett framgångsrikt försök som har hängt med i Älvstrandens bostadsproduktion sedan dess. Det påverkar beteendet men framför allt är det en rättvisesak, anser Staffan Bolminger. En annan lärdom är vikten av att informera och skapa engagemang ute på arbetsplatsen.

Två år senare var det dags för nästa energieffektiva projekt, Höghuset. Där tog man med hjälp av ett examensarbete reda på att åtgärderna i Parkhuset var lönsamma och att man tjänade på att fortsätta energieffektivisera.
En utgångspunkt i Höghuset var att bygga ett ännu tätare klimatskal med tjockare isolering.
-Men vi räknade fram att det skulle vara olönsamt att isolera inåt, det skulle ta för mycket boyta, säger Staffan Bolminger.
Så de uppvaktade stadsbyggnadskontoret, som gav tillstånd att öka byggnadsytan med 75 mm för att få den önskvärda isoleringstjockleken i utfackningsväggen som består av tre skikt. På samma sätt bygger de utåt i Hamnhuset, här med 120 mm. Höghusets förbrukning beräknas till 70 kWh/kvm.

Efter Höghuset började Älvstranden Utveckling snegla på passivteknik. Två examensarbeten gav svaret att passivhus är värt att satsa på, både ur ekonomisk och av miljösynpunkt.
-Då beslutades att Hamnhuset skulle bli vårt första passivhus, säger Staffan Bolminger.

Under hela planeringen har byggherren arbetat med livscykelkostnader, LCC. De har utvecklat ett eget excel-system för LCC-beräkningar där de jämfört passivhustekniken med en vedertagen norm och med energistandarden i Höghuset. Sammanlagt 35 beräkningar på allt från balkonginfästningar till solfångare har gjorts - och ger samma resultat: bygger man långsiktigt energisnålt med passivhusteknik räknar man hem investeringen snabbt. I Hamnhuset sjunker driftkostnaderna mer än investeringskostnaden ökar redan första året.
-LCC-beräkningar gör att man lägger mer kraft på vad som blir en besparing i slutändan. Det är oerhört stimulerande, säger Markus Brink, affärschef på NCC.

Hur är det nu med ekonomin i ett passivhusprojekt? Fastighetsägaren kommer att räkna hem investeringskostnaden redan år ett, lovar Staffan och Per utifrån sina beräkningar. Men det har ändå varit svårt att få ekonomin i byggskedet att gå ihop. Därför omvandlades generalentreprenaden till en samverkansentreprenad, där Älvstranden och övriga inblandade slagit sina kloka huvuden ihop för att få ner kostnaderna till en hanterlig nivå. Konsulterna White, Ramböll och Bengt Dahlgren tar extrakostnaderna i projekteringen som utvecklingskostnader eftersom Hamnhuset är en del i Bygga-Bo-Dialogen. Byggherren skjuter till pengar till investeringskostnaden eftersom de ser att driftkostnaden sjunker.
Alla inblandade prisar samarbetet och är klart intresserade av att fortsätta jobba i samverkansentreprenader.
-Vi får större förståelse för helheten när vi löser saker tillsammans, säger Markus Brink. Som entreprenör har man ibland mindre förståelse för slutkundens behov än fastighetsägaren. Vi har lärt oss massor.
-Man måste lita på varandras kunskaper, lirka ihop alla krav, men det har gått bra, säger ansvarig arkitekt Jan Larsson på White. Det har varit ett sökande som känts spännande.

En av myterna kring passivhus är att de är kalla på vintrarna. Men att bli av med sommarvärmen är faktiskt ett större problem.
-Eftersom det inte är någon kyla i husen gäller det att man har bra vädringsmöjligheter, säger Patrik Holmquist, projektledare på VVS-konsulten Bengt Dahlgren AB. Man får inte ha för mycket solinstrålning. Fönstren måste ha låga u-värden och solskyddsfaktor, och persiennerna måste ligga rätt.
Simuleringar visar att det behövs en person och en påslagen TV-apparat per lägenhet för att hålla värmen. Om alla i huset är borta en dag sjunker temperaturen med en halv grad.

En annan myt är att man får byggnader som påminner om romanska kyrkor, med metertjocka murar och små fönstergluggar.
-Det är ingen skillnad alls mot andra hus, om man inte vill visa att det är ett energibygge, säger Jan Larsson. I just det här projektet har vi valt att vara lite annorlunda än de intilliggande husen i Sannegårdshamnen. Det är en tillbakagång till 50-talsarkitekturen, med "riktiga rum", få öppna planlösningar, och något mindre glasytor. Glas ger mycket utsikt men också mycket insikt.

Byggherre och entreprenör kommer att ha ett närmare samarbete än normalt under garantitiden, en så kallad drift- och underhållsöverenskommelse. Man arbetar systematiskt med förebyggande underhåll, vilket minskar risken för de tvister som annars kan uppstå vid garantibesiktningen. I samarbetet finns en gemensam budget och man träffas kontinuerligt, trimmar anläggningen och följer upp driften.
-I och med våra tidigare LCC-utredningar har vi lagt grunden för underhållsplaneringen redan i projekteringen, säger Per Andersson.
Han kommer från entreprenörsledet (Skanska i Karlstad) och har jobbat med drift- och underhållsöverenskommelser tidigare:
-Det var ovant i början att ställa krav på beställaren hur underhållet ska skötas. Men på det här sättet är projektörer och entreprenörer kreativa även i underhållsplaneringen, vilket gagnar hela bygg- och underhållsprocessen.



FAKTA/HAMNHUSET
116 hyresrätter på Norra Älvstranden i Göteborg.
Beställare: Älvstranden Utveckling.
Entreprenör: NCC Construction.
Arkitekt: Jan Larsson, White arkitekter.
Elkonsult: L-G Forsberg, Ramböll.
VVS-konsult: Patrik Holmquist, Bengt Dahlgren AB.
Byggledare: Gert Lidén, Wickenbergs bygganalys.
Konstruktion: Björn Widén, Flygfärltsbyrån.
Totalinvesteringen är 195 Mkr, varav NCC:s del 140 Mkr.
Tekniska data:
Byggt med tätt klimatskal utan köldbryggor, 315 mm isolering med hela 140 mm isolering vid bjälklagskanterna.
FTX-system, luft som förvärmts via värmeväxlare går in där radiatorer normalt sitter. Verkningsgraden är 82 procent. Fördelar: ger bättre luftkvalitet eftersom luften går genom filter, färre filter, jämnare temperatur i rummet. Vid de få dagar extravärme behövs värms tilluften med fjärrvärme. Vill hyresgästen ha varmare än 21 grader kan de förstärka med elvärme (ansluten till hushållselen) i tilluften.
Solfångare täcker sommarhalvårets varmvattenbehov, 135 000 kWh/år. På vintern används fjärrvärme med miljömärkt el.
LCC-beräkningarna uppskattar värme- och varmvattenförbrukningen till 28 kWh/kvm och elförbrukningen 29 kWh/kvm per år.

Elisabet Näslund

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.