Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag02.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Hur hållbart är byggarnas intresse för HVO?

Publicerad: 20 November 2019, 05:12

Ebba Tamm på SPBI, Svenska Petroleum- och biodrivmedelinstitutet.

Byggarna börjar få upp ögonen för biodrivmedel. Framförallt är det biodieseln HVO100 som vinner mark i branschen. Att tanka med HVO100 i stället för vanlig diesel är bra från klimatsynpunkt, slår Ebba Tamm på SPBI fast. ”Klimatnyttan är mycket god”, säger hon.


HVO är en förkortning av hydrogenated vegetable oil. Det är ett fossilfritt drivmedel som kan tillverkas av flera olika sorters vegetabiliska eller animaliska oljor och fetter.

Drivmedlet är en kemisk kopia av diesel men med något lägre densitet. Likheten med diesel gör att drivmedlet kan användas i vanliga fordon. En liten mängd HVO produceras i Sverige av tallolja, resten är importerad.

– Huvuddelen av den HVO som används i Sverige används för att uppfylla reduktionsplikten, den blandas alltså i vanlig fossil diesel, säger Ebba Tamm på SPBI, Svenska Petroleum- och biodrivmedelinstitutet.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats. Det gör de genom att blanda in biodrivmedel i de fossila drivmedlen.

När HVO används som drivmedel i sin rena form kallas det HVO100. Av de totalt cirka 1,5 miljoner kubikmeter HVO som användes i Sverige 2018 var cirka en halv miljon kubikmeter HVO100. Det finns i dag mellan 150 och 200 tankstationer för HVO runt om i landet.

Läs mer: Tankstation ska minska klimatutsläpp.

Hur stor klimatpåverkan HVO har beror på vilket perspektiv man har. När man räknar på klimatpåverkan för en individ eller en organisation som använder HVO som drivmedel är det innehållet av fossilt kol som anges, och eftersom HVO är tillverkat av förnybara råvaror blir klimatpåverkan då noll. I ett vidare perspektiv, som brukar kallas ”well to wheel”, tittar man på hela produktions- och distributionskedjan samt hur effektiv energiomvandlingen är i fordonen. Det perspektivet används bland annat i bestämmelserna för reduktionsplikten.

– Även om man har perspektivet ”well to -wheel”, alltså alltifrån odling och process till transport, är klimatnyttan med HVO mycket god, säger Ebba Tamm.

Enligt Energimyndighetens rapport Drivmedel 2018 är klimatavtrycket för HVO100 cirka 10–15 procent av klimatavtrycket för vanlig diesel.

En aspekt av HVO som debatteras är användningen av palmolja som råvara. Statistik från Energimyndigheten visar att närmare hälften av den HVO som användes i Sverige under 2018 tillverkades av material från oljepalmen. Det rör sig till allra största del om PFAD, palm fatty acid distillate, som är en biprodukt från livsmedelsindustrins produktion av palmolja.

Palmolja är en problematisk råvara framför allt för att regnskog huggs ner för att göra plats för palmoljeplantager. Plantager anläggs också på torvmarker i Indonesien och Malaysia, vilket leder till att stora mängder kol frigörs ur torvmarkerna och bidrar till växthuseffekten. Samtidigt finns ett EU-direktiv om förnybar energi och den svenska hållbarhetslagen som bland annat anger att råvara till biodrivmedel måste komma från hållbar odling, alltså inte från mark som skövlats eller har höga biologiska värden.

Vill nyansera debatten

Enligt Ebba Tamm behöver debatten om palmoljan och dess miljöpåverkan nyanseras.

– Oljepalmen är fantastiskt produktiv. För att ersätta den med andra växter krävs tio gånger så stor landyta, säger hon.

Oljepalmen ger en avkastning per hektar som är cirka 4–9 gånger så hög som för till exempel raps och solros. Dessutom kräver den mindre bekämpningsmedel och gödsel än andra oljegrödor.

– Sedan finns det palmolja som är odlad på ett bra sätt och palmolja som är odlad på mindre bra sätt, säger Ebba Tamm.

Det finns de som menar att om man vidgar perspektivet så bidrar HVO lika mycket, eller mer, till den globala uppvärmningen som konventionell diesel. De räknar då med att den landareal som nu används till att odla majs, palmolja eller andra råvaror till HVO skulle återskogas och därmed binda stora mängder koldioxid från atmosfären. De argumenterar också för att en ökad efterfrågan på biobränslen bidrar till ytterligare avskogning och att samma resonemang gäller även när biobränslen tillverkas av restprodukter som PFAD.

Det består HVO av

Råvarufördelning i procent för HVO 2018:

PFAD (restprodukt från produktion av palmolja) 46.

Avfall från slakteri 37.

Råtallolja 10.

Teknisk majsolja (processrest från produktion av etanol) 4.

Palmolja 3.

Tidigare år har det funnits ett inslag av rapsolja, men inte 2018.

Källa: Energimyndigheten

Elin Bennewitz

Reporter

elin@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.