Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Inga nollenergihus när EU skärper kraven

Publicerad: 15 oktober 2010, 07:20

Att halvera energikraven i dagens byggregler är tufft nog, anser myndigheter.


EU-kommissionens direktiv om energiprestanda hos byggnader har skakat om byggbranschen. Senast år 2021 ska alla nybyggda hus vara nära noll energi-byggnader.

Den bild som många byggare har fått är att all nyproduktion då blir plusenergihus, det vill säga passivhus med en betydande egen produktion av värme med solfångare och el med solceller.

Men när direktivet skrivits in i Sveriges lagstiftning blir kraven sannolikt betydligt snällare. De två viktigaste myndigheterna är överens om att det räcker med att halvera energikraven i dagens byggregler, BBR.

– Vi har bedömt att det är en tillräckligt tuff utmaning, säger Tomas Berggren, handläggare på Energimyndigheten.

Myndigheten har ett regeringsuppdrag att i samråd med Boverket ta fram en strategi för hur Sverige ska kunna främja lågenergihus och få till en marknadsintroduktion. Strategin ska lämnas till Näringsdepartementet under oktober.

Även Boverket siktar på att högst halvera energikraven i BBR till år 2019, och betonar att plusenergihus inte kommer att bli byggnorm.

– Det är orimligt. Norge pratar om nivåer på 70-80 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Det är kanske där vi hamnar också, säger Nikolaj Tolstoy, enhetschef på avdelningen för bygg- och förvaltning på Boverket.

Innan jul ska de nya byggregler som börjar gälla den 1 oktober 2011 ut på remissrunda. Då sänks troligtvis taket för energianvändning i byggnader med 20 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

Boverket diskuterar även om energikraven kan skärpas med 20 kilowattimmar ytterligare två gånger, vid revideringarna år 2015 och 2019. BBR ska då ha nått ett energitak på 50 kilowattimmar per kvadratmeter och år i bostäder i södra Sverige.

– Vi får se om det går att sänka så mycket. För oss är det mer en vision, säger Nikolaj Tolstoy.

Enligt honom är direktivet främst skrivet för länder där uppvärmningen fortfarande till stor del sker med fossila bränslen, som bidrar till klimatförändringen. I Sverige sker mycket av uppvärmningen med fjärrvärme, som till största del skapas med biobränslen.

– Sverige är redan bäst i klassen. Våra byggnader står bara för 10 procent av landets koldioxidutsläpp, säger Nikolaj Tolstoy.

– Det är inte riktigt relevant att stå på barrikaderna och kräva att byggsektorn ska minska koldioxidutsläppen. Transportsektorn och industrin har ett större jobb att göra, enligt Nikolaj Tolstoy.

Men Boverkets inställning får kritik.

– Det sker redan ett hårt uttag av biobränslen ur skog och från åkermark. Vi måste hushålla även med denna resurs, säger Anders Kyrkander, arkitekt på organisationen Passivhuscentrum.

Organisationen har tillsammans med bland annat IVL Svenska Miljöinstitutet, Lunds universitet och Lunds tekniska högskola bildat en ny paraplyorganisation: Sveriges centrum för nollenergibyggnader.

– Vi vill ha passivhus som byggnorm år 2016 eller senast 2020. Med den avsiktsförklaringen vill vi poängtera att det är en lätt match att uppnå passivhus vid nybyggnation, säger Anders Kyrkander.

Enligt honom är flaskhalsen för en energisnål stadsbyggnad samhällets övriga infrastruktur, till exempel fjärrvärmenätet. Fjärrvärmebolagen måste hitta nya tekniska system och affärsmodeller när kunderna i välisolerade hus köper allt mindre värme.

– Därför är det bra om husen kommer först i kedjan och skapar en marknad för energibolagens omställning, säger han.

De svenska byggbolagen tycker att en halvering av energikraven i dagens BBR är ett realistiskt mål. Det framgår av enkätundersökningar som gjorts av branschorganisationen Sveriges Byggindustrier, berättar Danielle Freilich, expert på miljöfrågor på organisationen.

Det byggbolagen saknar är långsiktiga spelregler, det vill säga att det redan nu tas beslut om energitaket 2021 och att detta skrivs in i BBR. Det saknas även krav i byggreglerna för energinivåer vid ombyggnad, anser bolagen.

– Många av våra europeiska grannländer har redan tagit fram tidsplaner och lagstiftning fram till år 2019, säger Danielle Freilich.


Boverkets vision om energikraven i byggreglerna
Boverket kommer inte att redan nu fatta beslut om energitaket i byggreglerna år 2019. I stället siktar myndigheten på att skärpa kraven i steg om högst 20 kWh/kvm/år vid revideringarna vart fjärde år. Energikravet för eluppvärmda hus kommer inte att förändras i BBR år 2011, eftersom kraven nyligen skärpts.

Åren 2015 och 2019 är osäkra i tabellen. Energikraven kan då bli uppdelade på fler klimatzoner samt olika bostadstyper och olika lokaltyper. Ju mer reglerna skärps desto viktigare är det att myndigheten gör konsekvensanalyser av förslagen, enligt Nikolaj Tolstoy, enhetschef på Boverket.

Niclas Köhler - niclas@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.