tisdag21 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Kamp mot nollan över sundet

Publicerad: 23 november 2017, 05:00

Öresundsbron är objektet för en ny sorts innovationstävling i Naturvårdsverkets regi. Foto: Drago Prvulovic

Hur skulle en Öresundsförbindelse se ut om den byggdes i dag? Tunga namn inom infrastruktur arbetar just nu i två lag som tävlar om att ta fram den mest klimatsmarta lösningen.

Ämnen i artikeln:

Building Sustainabilityhållbart byggande

Det är snart 18 år sedan som Öresundsbron stod färdig. Sedan år 2000 har klimatfrågan blivit viktigare för varje dag som går. 2015 års Parisavtal och den svenska regeringens mål om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 är viktiga signaler som kommit på senare år. Som en del i arbetet mot klimatneutralitet har Naturvårdsverket startat en innovationstävling där bransch, akademi och myndigheter ska samarbeta i två lag för att komma på klimatsmarta lösningar inom anläggning. Frågeställningen: Skulle Öresundsbron kunna byggas på nytt men utan utsläpp?

Eva Dalenstam, innovationssamordnare på Naturvårdsverket, berättar att myndigheten de senaste två åren har intensifierat arbetet med innovationer – en nödvändighet för att ta större kliv mot hållbarhetsmålen.

– I det här arbetet krävs också nya former av samverkan för att klara de stora miljö- och klimatutmaningar som vi står inför, säger Eva Dalenstam.

Eva Dalenstam, innovationssamordnare på Naturvårdsverket.

Med inspiration från det EU-gemensamma projektet Two Team, i regi av massabranschorganisationen CEPI, där representanter från pappersindustrin arbetade i tävlingsform för att hitta nya, klimatsmarta lösningar, ställde Naturvårdsverket frågan till näringsliv och industri i Sverige om intresset för en liknande satsning på hemmaplan. De som svarade var infrastruktursektorn, med Infrasweden2030 i spetsen.

– Det här är en angelägen fråga. Stål och betong står för stora utsläpp, berättar Lars Redtzer, infrastrukturansvarig på Sveriges Byggindustrier samt ledare för Infrasweden2030.

Infrasweden2030 började sedan sondera terrängen för att hitta intresserade personer från materialindustrin och anläggningsvärlden som ville ingå i de två lagen. Från Naturvårdsverket kom input med personer från akademin som kunde vara med.

– Lagen består av såväl traditionella anläggningsbyggare som forskare och representanter från materialindustrin, säger Lars Redtzer.

– Lagen är sammansatta så att konkurrenter tävlar med varandra och kollegor tävlar mot varandra. Detta för att skapa idégenerering över ordinarie koncern- och industrigränser, säger Eva Dalenstam.

LÄS MER: Skilda bakgrunder gör lagen mer kompletta

Nästa steg blev att ta fram ett case och valet föll på Öresundsbron. Tävlingen ”Transformativ infrastruktur – innovation för nollutsläpp” var därmed född.

– Hur mycket växthusgaser skulle släppas ut om Öresundsbron byggdes i dag? Det föds många nya frågeställningar ur det scenariot. Vilka förutsättningar gäller? Vilka trafikflöden ska vi räkna på? Är det ens traditionella fordon man bör räkna med eller kommer framtidens resenärer färdas i ”poddar”, säger Lars Redtzer.

Fem tävlingsinternat

De två lagen är redan igång. Ett första kickoffmöte på regeringskansliet är avklarat och de tävlande kommer framöver att delta i fem stycken tävlingsinternat på två dagar. Det första internatet ägde rum i mitten på oktober i Malmö.

– Internaten är utformade så att vi först har en inspirationsdag. I Malmö hade vi representanter från transportsidan. Bland annat var Scania på plats för att berätta om elvägar, säger Eva Dalenstam.

Under den andra dagen spånar lagen fram idéer på möjliga framtidslösningar.

– Det första internatet överträffade våra förväntningar. Över hundra idéer, allt från de riktigt visionära till de som kan implementeras imorgon, kom in från lagen, säger Eva Dalenstam.

Regelverk också viktigt

Lagen ska inte enbart fokusera på innovation, utan även tänka regelverk och affärsnytta.

– Ibland räcker det inte att bara ha en innovation, utan man behöver se över policylandskapet också, säger hon.

Trots att man i grunden utgår från EU-projektet är deltagarna i tävlingen med och skapar förutsättningarna. De deltagande organisationerna kandiderar till att vara värdar för internaten, som hålls runtom i landet.

– Det är ett väldigt roligt projekt där deltagarna är extremt engagerade. Energin är hög och lagandan finns i hela gruppen, säger hon.

Under försommaren 2018 går lagen i mål med projektet, då ett vinnande förslag kommer att koras.

Från Naturvårdsverket är förhoppningen att pilotprojektet får flera uppföljare i andra branscher.

– Det är intentionen från vårt håll. Vi vill gärna få med andra branscher och även andra miljöaspekter i kommande tävlingar, säger Eva Dalenstam.

Lag Gul

Camilla Byström: ”Materialförvaltare”, Infrasweden2030.

Kristina Gabrielii: Lagledare, Gabrielii Development.

Kristine Ek: NCC.

Staffan Carlström: Swerock.

Kent Jansson: Swerock.

Martin Ålenius: Tyréns.

Tabita Gröndal: Sweco.

Stefan Uppenberg: WSP.

Jan Krantz: Luleå Tekniska Universitet.

Stefan Sandelin: Cementa.

Katarina Malaga: CBI Betonginstitutet.

Anton Holmberg: Stålbyggnadsinstitutet.

Maria Boberg: Ecole polytechnique fédérale de Lausanne.

Lag Blå

Lars Redtzer: ”Materialförvaltare”, Sveriges Byggindustrier / Infrasweden2030.

Charlotte Bergman: Lagledare, ELU Konsult.

Martin Andersson: Skanska.

Thomas Fägerman: Swerock.

Mats Wendel: Peab Asfalt.

Ulf Wiklund: Tyréns.

Daniel Ekström: WSP.

Björn Johansson: Chalmers.

Chuan Wang: Swerea Mefos.

Andreas Rahm Yhr: Sandvik.

Karin Comstedt Webb: Cementa.

Yvonne Andersson-Sköld: Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Martin Erlandsson: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Anders Siljevall, anders@byggindustrin.se

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Välj nyhetsbrev