Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag09.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Kapplöpningen om solen har börjat

Publicerad: 30 Augusti 2010, 09:36

Solenergi klassades länge som något enbart för gröna vågare och drömmare. I dag kontaktas solvärmeentreprenören Klaus Lorenz plötsligt av helt nya typer av kunder.


– Sjukhus, campingplatser, bostadsrättsföreningar och alla möjliga konsulter har börjat ringa, säger Klaus Lorenz.



Marknaden för solenergi befinner sig i kraftig förändring. På solvärmeföretaget Solentek i Gagnef, Dalarna, ser ägaren Klaus Lorenz både hot och möjligheter.



– De som motarbetade oss för bara några år sedan har svängt och blivit intresserade, konstaterar han.



Intresset för förnybar energi har Klaus Lorenz med sig från 1970-talets Tyskland. När han var klar med sin civilingenjörsexamen i maskinteknik kompletterade han med att utbilda sig till rörmokare. Målet var att hela tiden att jobba med solenergi och flytta till Sverige.

1987 fick Klaus Lorenz jobb på Stockholmsföretaget Solsam. 1991 öppnades en ny möjlighet då han anställdes på Centrum för solenergiforskning (SERC) i Borlänge. 1997 startade han företaget Solentek, som har vuxit från hans egen halvtidstjänst till nio anställda. Forskningen på SERC, som blivit till en del av Högskolan Dalarna, har han fortfarande kvar på deltid.



– Jag vill förena teori med praktik och det får jag nu, säger han.



Det lilla företaget som till att börja med levde på att hålla självbyggarkurser av solfångare för, som han säger ”intresserade gubbar i trakten”, är fortfarande ett småföretag. Solentek har dock 15 procent av marknaden i dag, vilket säger något om hur liten solvärmebranschen fortfarande är i Sverige.



– Vi är runt sju företag som alla har ungefär lika stor del av marknaden, säger Klaus Lorenz.



Men de stora energi- och VVS-företagen, berättar Klaus Lorenz, är nu redo att kasta sig in i konkurrensen om solvärmekunderna. Stigande energipriser har till slut gjort att det finns ekonomi även i den svenska marknaden.



– Vi kommer att få anstränga oss för att överleva i framtiden, men just nu är det så att de stora, traditionella företagen måste anstränga sig för att förstå tekniken. I grunden är det positivt med fler aktörer eftersom vi vill se en bättre energivärld framöver.



För tillfället säljs 25 000 kvadratmeter solfångare per år i Sverige. I Tyskland, som Klaus Lorenz anser är ett föregångsland, säljs en miljon kvadratmeter om året.



– Sverige ligger tio år efter Tyskland och Österrike. Där är det mycket mer etablerat, så fort det ska byggas en skola, simhall eller liknande övervägs solvärme.



Höga elpriser, få egna naturresurser, strängare lagstiftning och bidrag till både privatpersoner och forskning har enligt Klaus Lorenz gjort att dessa länder styrt över till mer avancerad miljöteknik snabbare än Sverige. Han vill gärna se hårdare krav här hemma. Varför inte starta med alla byggnader som bekostas med offentliga medel, föreslår han.



– I Spanien ställer man krav på att varenda nybyggt hus ska ha solvärme. Även i Sverige skulle kraven kunna skärpas. Varför tas inte husens läge, takvinklar och annat som kan främja solenergi med när nya bostadsområden exploateras, frågar han sig.



Sedan cirka tio år finns ett bidrag på 7 500 kronor per lägenhet i småhus, eller maximalt tre miljoner kronor per projekt, att ansöka om för den som satsar på solenergi i Sverige.



– Fler bidrag behövs inte, det skulle snedvrida marknaden, säger han.



Solentek har specialiserat sig på system som kombinerar sol med biobränslen. Det handlar främst om solfångare kopplade till en ackumulatortank med tillsatsvärme från pellets, ved, värmepump eller el. I befintliga hus räknar Klaus Lorenz med att solenergin kan ge 30 procent av årsbehovet av värme och varmvatten. Avskrivningstiden ligger på cirka tio år och hållbarheten för en solfångare beräknas till 30 år.



– I ett nybyggt, energisnålt hus där man tagit med solvärme i beräkningarna redan från starten går det att få hälften av värmebehovet från solenergi.



Konkurrensen från billiga produkter, främst från världens största solenergiproducent Kina, är något annat som Klaus Lorenz fått känna av på senare tid. Själv har han valt att köpa sina produkter inom Europa, främst Tyskland. Både av miljöskäl (kortare transporter) och för kvalitetens skull.



– Jag har slutat köpa billigt och vill jobba med leverantörer som jag känner till.



Tekniken som Klaus Lorenz säljer räknas som beprövad. Sedan några år tillbaka jobbar han även med en helt ny idé som han har tagit patent på. Ett tak som är en solfångare i sig.



– Det är ett heltäckande tak som går att lägga direkt på takstolarna. Då slipper man röranslutningar på enstaka moduler och kan ha tak med olika vinklar mot solen.



Det nya projektet drivs tillsammans med fyra andra personer i ett separat företag. Förhoppningen är att kunna komma igång med en massproduktion av solvärmetaken i Dalarna.



– Jag vill skapa jobbtillfällen här, men det är en lång process att komma igång. Alla säger att vår idé ligger i tiden men det är en enorm byråkrati, bland Almi och andra, för den som vill få stöd för nya företagsidéer, säger han.

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.