Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag09.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Klimattoppmötet pågår- men hur går det i Sverige?

Publicerad: 6 December 2019, 14:12

Energiexpert Birgitta Govén, Sveriges Byggindustrier.

Just nu pågår COP25, klimattoppmötet i Madrid. Men hur går det egentligen för den gemensamma färdplanen för ett fossilfritt Sverige inom bygg- och anläggning?


Ämnen i artikeln:

klimatpåverkanCOP 25Birgitta Govén

Fossilfritt Sverige startades som ett initiativ av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015 med målet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Inom bygg- och anläggningsbranschen har en färdplan tagits fram för en klimatneutral och konkurrenskraftig byggsektor 2045. Den var klar redan våren 2018. Men hur går det med den? Och hur ser kopplingen till klimatförhandlingarna som just nu pågår i Madrid ut?

Sveriges Byggindustrier är idag ansvarig för färdplanen. Byggindustrin kontaktade organisationens energiexpert Birgitta Govén för att få veta mer:

Vilken är ”grundbulten” i färdplanen?

– Grundbulten i färdplanen är att hela värdekedjan är involverad. Från kommunernas detaljplaner till konsulter, arkitekter, materialleverantörer, byggherrar, fastighetsägare, entreprenörer, installatörer och rivningsföretag. Det är endast genom att involvera alla aktörer i kedjan som vi har möjlighet att nolla i bygg- och anläggningssektorn. Ingen aktör klarar av att göra detta ensam.

Hur många har anslutit sig till färdplanen?

– Nu är det cirka 130 kommuner, företag och organisationer som har anslutit sig till färdplanen.

Vilken är statusen på den svenska färdplanen just nu? Görs det något jobb för tillfället?

– Rent konkret arbetas det nu med två projekt. Ett handlar om att ta fram en vägledning (främst riktad till små och medelstora företag) för hur man som företag/organisation kan mäta sina utsläpp. I ett annat projekt arbetar vi fram en modell för hållbar upphandling, hur vi ska ställa rimliga hållbarhetskrav och hur de ska följas upp. Dessutom arbetar vi aktivt med regional förankring vilket innebär att vi genomför workshopar på regional och lokal nivå. Detta är ett oerhört viktigt led i arbetet för att förankra detta med hållbart byggande i hela landet.

Vad händer med färdplanen framöver?

– Vi vill bredda arbetet och involvera ännu fler organisationer i arbetet att driva implementeringen. Vi vill också köra igång nya projekt, bland annat ett om hållbar renovering, fossilfri byggarbetsplats och hur vi ska få till mer innovation i upphandling. En annan mycket viktig del som vi kommer arbeta med är att skapa nätverk med banker och finansiärer för att öka grön finansiering för hållbart byggande och renovering inom byggsektorn.

Vilka är de svåraste områdena för branschen att lyckas med?

– Vi har mycket att göra inom materialsidan. Dels så måste det arbetas med CCS för att få ner utsläppen vid cementtillverkningen, men det är också viktigt att den klimatförbättrade betongen som finns idag börjar användas. Även inom resurs och avfallshantering har vi en hel del att göra. Riktlinjerna för resurs- och avfallshantering har uppdaterats och behöver spridas i stor skala. Vi ser också ett stort behov att arbeta med detta i de tidiga skedena. Upphandling kommer vara en stark drivmotor och förutsättning för att vi ska lyckas.

Kommer branschen att lyckas?

– Vi är positiva och tror verkligen på framgång. Det finns ett starkt driv och många är engagerade. Jag tror att om vi snart får kurvan att vända så kommer vi få en positiv utveckling hos alla aktörer. Man behöver se att det man gör har någon påverkan och att man gör skillnad. Då får man ännu mer kraft i sitt arbete.

Finns någon koppling mellan färdplanen och det som förhandlas i Madrid just nu?

– Absolut! Eftersom det pratas mycket om att det händer för lite, så är Sveriges färdplaner goda exempel på att vi faktiskt gör något i verkligheten för att påverka utvecklingen i rätt riktning.

Vilka frågor ska tas upp på COP25 som har relevans för svensk samhällsbyggnad?

– Helheten i det som diskuteras på COP25 påverkar svensk samhällsbyggnad i stort. Ska jag välja ut något specifikt så tror jag det är viktigt att man enas om den globala CO2-marknaden, hur den ska fungera och att medlemsstaterna accepterar den. Jag tror också att klimatplanerna kommer att vara en viktig del i alla länders arbete inom samhällsbyggnad och det är av största vikt att detta arbete tas på allvar. Alla måste göra sin hemläxa till 2020.

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.