Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag05.06.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Kritik: Energideklaration jämför äpplen och päron

Publicerad: 27 Mars 2020, 05:34

Kvarteret Uller 1 har en specifik energianvändning på 38 kilowattimmar per kvadratmeter och år – lägst av alla energideklarerade fastigheter i Hyllie.

Foto: Elias Ljungberg

Två nybyggnadsprojekt med höga miljöambitioner. Ändå har det ena mer än dubbelt så hög specifik energianvändning som det andra. Hur kan det bli så? Är det ena projektet ett misslyckande? Eller jämför vi äpplen och päron?


Ämnen i artikeln:

energianvändningMalmöHyllieenergideklarationerklimatanpassning

Kvarteret Ask 2 och kvarteret Uller 1 ligger båda i Malmös utbyggnadsområde Hyllie. Geografiskt skiljer det inte mer än 100 meter. Tidsmässigt ungefär ett år, Ask 2 byggdes 2016 och Uller 1 2017. Ändå är det ena bäst i klassen med en specifik energianvändning på 38 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Det andra har en energianvändning på 82 kilowattimmar per kvadratmeter och år och klarar lagkraven som gällde när det byggdes, men inte mycket mer än så.

Hur blev det så? De båda kvarteren hade samma byggherre, byggentreprenör och arkitekt. Båda ligger i Hyllie, en stadsdel med höga miljöambitioner som har rykte om sig att ligga i framkant energimässigt.

Angelica Järvhammar ­Hanéll, delägare Lustgården.

Foto: Lustgården

Skillnaden i de båda fastigheternas specifika energianvändning syntes redan i projekteringsfasen, men byggherren Lustgården beskriver båda projekten som miljö- och klimatmässigt ambitiösa.

– Vi vill att det vi bygger ska ha en bra energiprestanda, eftersom det ger en bra driftekonomi och för att det är bra för allas vår framtid. Vi tror också att hyresgästerna – vi bygger framför allt hyresrätter – kommer att bli mer medvetna och börja ställa krav på att deras bostäder är klimatvänliga, säger Angelica Järvhammar Hanéll, delägare Lustgården.

Men om båda fastigheterna är byggda med miljö och energi i fokus, hur kan då den ena få dubbelt så hög specifik energianvändning? En stor del av förklaringen stavas bergvärmepump. I Uller 1 finns en bergvärmepump, medan Ask 2 värms med fjärrvärme.

– I det gamla beräkningssystemet med specifik energianvändning kan värmepumpen göra hela skillnaden. Genom att stoppa in en enhet el får du ut 3, kanske 4, gånger så mycket värme. Med fjärrvärme stoppar du in en enhet energi och får ut lite mindre än en enhet värme, eftersom du alltid har en viss verkningsgrad i värmeväxlaren, säger Lotta Bångens, vd på Energieffektiviserings-
företagen.

Kvarteret Ask 2 har mer än dubbelt så hög specifik energianvändning som kvarteret Uller 1, trots att de är byggda ungefär samtidigt av samma team.

Foto: Elias Ljungberg

Det nya sättet att redovisa energianvändning, med primärenergital, tar viss hänsyn till skillnaden mellan värmepumpar och fjärrvärme – elen räknas upp med en faktor 1,6. I fallet med Ask 2 och Uller 1 blir också skillnaden lite mindre: Ask 2 har ett primärenergital på 101 och Uller 1 har ett primär-energital på 66 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Men två identiska hus där ett har fjärrvärme och ett en värmepump kommer fortfarande att få radikalt olika energiprestanda mätt i primär-
energital.

– Egentligen önskar jag att vi kunde redovisa använd energi, inte levererad som nu, eftersom det visar husets faktiska energibehov. Då får du svar på hur mycket energi som används och det blir möjligt att göra en rättvis jämförelse mellan olika byggnader, säger Lotta Bångens.

Boverkets nuvarande beräkningsmodell är utformad enligt krav från EU och kan därför inte ersättas med ett mått på använd energi. Därför tycker Lotta Bångens att den bästa lösningen vore att lagen ställde krav på flera aspekter.

– Primärenergitalet kunde kompletteras med ett mått på använd energi. Man kan också överväga att ställa krav på till exempel täthet. Det är svårt att få in allt i en enda siffra. Men om man vill jämföra två hus så är använd energi absolut bäst, säger Lotta Bångens.

Lotta Bångens, vd på Energieffektiviseringsföretagen.

Foto: EEF

En skillnad, utöver värmepumpen, mellan Ask 2 och Uller 1 är att Uller 1 har solceller på taket, medan Ask 2 har solfångare. Den el som solcellerna på Uller 1 producerar får dras av från fastighetens -energianvändning.

– Det tycker jag är dumt. Precis som med värmepumpen blir det missvisande, eftersom det är energi som fastigheten använder men som inte redovisas i specifik energianvändning eller i primärenergitalet, säger Lotta Bångens.

Detsamma gäller värmen som produceras i solfångarna på Ask 2, den redovisas inte i den specifika energianvändningen eller i primärenergitalet.

– Hur solfångare och solceller påverkar den specifika energianvändningen är svårt att svara på generellt. Det beror på hur och när energin används i respektive byggnad, säger Lotta Bångens.

Ytterligare en skillnad mellan kvarteren är att Ask 2 är byggt med prefabstomme, medan Uller 1 är platsgjutet på ett plattbärlag.

– Men den stora skillnaden mellan fastigheterna från energisynpunkt
är absolut bergvärmepumpen tillsammans med solcellsanläggningen. I övrigt har båda FTX med hög-gradig värmeåtervinning och så vidare, säger Angelica Järvhammar Hanéll.

Varför valde ni fjärrvärme till Ask 2 och bergvärmepump till Uller 1?

– För Lustgården är det viktigt att i möjligaste mån miljöcertifiera våra projekt. Det är flera år sedan nu, men om jag minns rätt så ville vi utnyttja möjligheten att få investeringsstöd för solceller när vi skulle bygga Uller 1. Vi frågade oss vad vi kunde ha solcellerna till och kom fram till att en bra lösning vore att använda en bergvärmepump, och använda solcellerna för att spetsa när pumpen inte räcker till, i stället för att använda direktverkande el, säger Angelica Järvhammar Hanéll.

Varför väljer ni inte alltid bergvärmepump till era fastigheter?

– Fjärrvärme ger inte bra utslag på energiberäkningen. Men många kommuner vill ändå gärna att man ansluter till fjärrvärmenätet. En annan aspekt är att det är väldigt många krav, enligt till exempel BBR, som ska uppfyllas vid nybyggnation – utöver energikraven är det till exempel buller och tillgänglighet. Det är svårt att få ihop kalkylen för hyresrätter, och även om man vill bygga energieffektivt är det inte alltid så lätt. Det är många andra krav som ska uppfyllas och som slukar kapital, säger Ange-lica Järvhammar Hanéll.

Vill du läsa mer?

I Byggindustrin nr 3 2020 finns mer matnyttigt om energideklarationer:

■ Boverkets krav på energianvändning genom åren.
■ ”Viktigare att förbättra kontrollen än att skärpa kraven”

Du som är prenumerant hittar Byggindustrins nummer 3 2020 här.

Vill du bli prenumerant? Tecka en prenumeration här.

Elin Bennewitz

Reporter

elin@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.