Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Makadam förbisedd riskfaktor för radon

Publicerad: 3 Juli 2015, 14:37

Per Nilsson, Landauer, och Åsa Ullsten, Icopal, medverkade vid ett seminarium och radonsäkring i Almedalen.

Foto: Mattias de Frumerie

Strålsksäkerhetsmyndigheten arbetar med en lag som ska vara färdig 2018 om att alla nybyggda hus ska vara radonsäkrade. Den innebär troligen att byggare måste bygga in radonspärrar. Monterar man dem på fel sätt kan det sluta illa.


Ämnen i artikeln:

Almedalen 2015radonmakadam

Radonproblemet har hamnat lite i skuggan efter att byggnadsmaterialet blåbetong, som alstrar radon, sanerades bort på under 1970- 0ch 1980-talet.

– Man trodde att man sanerat bort problemet, men ungefär 20 procent av de befintliga hus vi mäter i dag har förhöjda radonhalter, säger Per Nilsson, på radonmätningsföretaget Landauer.

Radon från marken är nämligen också en riskfaktor.

Radon är en radioaktiv gas som bland annat tränger upp ur vissa berggrunder. Radon i bostäder orsakar enligt strålsäkerhetsmyndigheten omkring 500 fall av lungcancer varje år i. Sverige är ett radonland då i stort sett hela berggrunden, förutom på Gotland, alstrar radon i högre eller lägre grad.

I Norge är det lagstadgat att montera en radonspärr mot markradon. I Sverige finns ännu inga sådana regler, men det är på gång. Ett EU-direktiv från 2014 stadgar att Sverige ska införa en lag om radonsäkring till 2018.

Radonspärrar kan se ut och fungera på olika sätt, berättar Per Nilsson. Det kan exempelvis handla om att bygga en tjock bottenplatta eller att montera ett radonmembran, som är en tät matta. Den kan läggas direkt mot marken eller under golvisoleringen. Om byggaren monterar radonspärren mot marken finns dock risk för att radonsäkringen är gjord förgäves. Det beror på att om makadam som ofta används som fyllnadsmaterial också kan alstra radon, beroende på var det är taget. Därför måste man som byggare vara noga med att se till att man har radonfri makadam, eller lägga radonmembranet ovanpå makadamen.

Slarvar man med det kan det bli en kostsam historia. Radonsanering, med byte av fläktar och andra åtgärder, kan dra i väg uppåt hundratusentals kronor. Åsa Ullsten, produktchef på Icopal, som levererar radonmembran uppskattar att ett sådant för ett hus på 150 kvadratmeter kostar mellan 20 000 och 30 000 kronor.

Mattias de Frumerie

Formgivare

mattias@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

Almedalen 2015radonmakadam

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.