Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Miljöpionjär: Lars Jarnhammar

Publicerad: 15 December 2008, 08:29

Det var behovet av personlig utveckling som väckte hans miljöengemang. Lars Jarnhammars har styrt upp byggbranschens arbete med att fasa ut miljö- och hälsofarliga ämnen. Men snart vill han tillbringa mer tid i sin båt.


– Det jag är mest stolt över är projektet Basta. Att jag lyckats leda ett förändringsarbete som ökat människors medvetenhet och beteende. Det har definitivt varit det roligaste jag jobbat med, säger Lars Jarnhammar.

Det var hans sökande efter utveckling som var startpunkten för förändringen. Det var 1980-tal. Han var 40 plus och arbetade med verksamhetsutveckling på ett installationsföretag. Det var en teknisk värld och Lars Jarnhammar ville få mer balans i tillvaron, ville utvecklas, var rädd för att stagnera.

– Jag började plugga humanekologi, som handlar om människans plats i de större sammanhangen. Det lockade mig, säger han.

Han kompletterade med en kurs i miljövård och kände sig full av entusiasm. Samtidigt hade NCC köpt upp företaget han jobbade på. Han fick uppdraget att jobba med miljöanpassningen av NCCs installationsföretag NVS.

Det ena ledde till det andra och 1999 jobbade han på NCCs centrala miljöstab. Han hann avancera till miljöchef på bolaget innan koncernens nye chef Alf Göransson skrotade miljöstaben. Lars Jarnhammar blev erbjuden andra arbetsuppgifter men valde att säga upp sig.

– Jag blev arbetslös. Jag var nöjd med mitt beslut men lite orolig över framtiden.

Vid den här tiden hade redan idéerna om en central strategi för utfasning av giftiga ämnen i byggvaror börjat gro i byggbranschen.
Några av de större byggbolagen hade tagit fram egna listor på utpekade farliga ämnen.

Bolagen hade även försökt ta fram en gemensam lista. Problemet är att majoriteten av de kemiska ämnen som används i byggmaterial har oklar hälso- och miljöpåverkan.

Lars Jarnhammar blev kontaktad av branschorganisationen Sveriges Byggindustrier som undrade om han ville projektleda uppbyggnaden av ett nytt system för utfasning av farliga ämnen.

Projektet fick namnet Basta. Det inleddes 2003 med att ta fram en definition på vad man menar med ett farligt ämne. Listan på ämnen blev istället en lista på farliga egenskaper, till exempel att det är cancerframkallande eller påverkar fortplantningen hos människor och djur.

Byggvaror som innehåller ämnen med de här egenskaperna får inte läggas in i den webbaserade databas som byggts upp inom projektet. Inte heller produkter som innehåller ämnen som inte är testade.

– Vi misstror produkter tills motsatsen är bevisad, säger Lars Jarnhammar.

Tillverkare och leverantörer måste därför kunna garantera och visa upp dokumentation på att produkten inte innehåller ämnen med farliga egenskaper. Syftet är att tvinga fram bättre kunskap om produkterna och de ämnen de innehåller.

Idag är systemet igång och fungerar. Det har fått oväntat lite kritik utan har snarare lovordats av alla, utom möjligtvis ett och annat tyskt kemiföretag som ringt och muttrat om protektionism.

Även Lars Jarnhammars insats i projektet får beröm. Kanske är det den väl avvägda balansen mellan principfasthet och diplomati i hans personlighet som har lett till att han har fått god uppslutning från folk i byggbranschen.

Ännu har bara 6 000 av totalt 40 000 – 50 000 byggvaror inlagda i databasen. En liten exklusiv samling giftfria produkter. Att det ännu inte är fler beror på bristande kunskap och bristande vilja.

Dels har bara ett fåtal av de tusentals kemiska ämnen som finns på marknaden kända miljö- och hälsoegenskaper. Dels har många byggbolag, framför allt de mindre, svårt att gå från snack till verkstad.

”Myndigheterna får väl göra något”, har någon sagt. Eller så tycker de att Basta är jättebra i princip men ”i just det lim de själva använder behövs väl det giftiga ämnet för att limmet ska fungera”.

Lars Jarnhammar har bara ett par år kvar till pensionen och vet inte riktigt hur han ska göra. Han skruvar på sig i stolen. Tanken på att släppa Basta är svår.

– Jag vill fortsätta jobba med utvecklingen av Basta. Samtidigt vill jag få mer egen tid. Tid att läsa en bra bok, mer tid att vara utomhus, vara på sjön i vår båt, säger han.

NICLAS KÖHLER - niclas@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.