Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Minst 4 miljarder upp i rök – fastighetsbranschen kräver att stödet återinförs

Publicerad: 19 januari 2022, 16:21

Investeringsstödet för hyresbostäder och energieffektiviseringsstödet vid renoveringar avskaffades den 1 januari 2022.

Foto: TT, Getty Images

Vid årsskiftet försvann energieffektiviseringsstödet för flerbostadshus fast EU-medel fanns att hämta. Nu begär flera fastighetsbolag i landet att stödet ska återinföras så att tyngre energiåtgärder kan verkställas. Men budgetpartierna vägrar att rucka på omprioriteringen igen.


Ämnen i artikeln:

energieffektivisering

Stödet för energieffektivisering försvann bara några veckor efter att regeringen förlorade budgetomröstningen i riksdagen med buller och bång i slutet av november. Den nya budgeten, som bygger på Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budgetreservation, prioriterar i stället utbyggnad av laddstolpar och CCS (infångning och lagring av koldioxid) framför energieffektivisering av flerbostadshus. 

Läs även: Slopat investeringsstöd kan kosta Sverige 33,6 miljarder kronor 

Sverigedemokraternas bostadspolitiska talesperson Mikael Eskilandersson anser att fler gynnas av de nya satsningarna jämfört med energieffektiviseringsstödet.

– Stödet som togs bort gynnade endast ett fåtal, medan detta gynnar desto fler, säger han.

Felprioritering

Länsstyrelsen hann ta emot cirka 1 700 ansökningar om energieffektiviseringsstöd förra året, varav cirka 120 beviljades. Sammanlagt betalas cirka 50 miljoner kronor ut, hälften som förskott vid finansieringsbeslutet och resten när projekten är färdigställda och villkoren uppfyllda.

Bostadsbolaget Willhem beviljades stöd för ett projekt, men fick aldrig chansen att ansöka om mer. Nu tvingas bolaget se över sin långsiktiga planering. 

Det gäller särskilt projekt kring klimatskal och värmesystem som annars är svåra att få igenom. Vi hoppas att stödet ska återinföras så att vi kan gå vidare med dessa projekt för 2023.

– Det gäller särskilt projekt kring klimatskal och värmesystem som annars är svåra att få igenom. Vi hoppas att stödet ska återinföras så att vi kan gå vidare med dessa projekt för 2023, säger fastighetschefen Magnus Åkerskog.

Han förvånas något över omprioriteringen mot laddinfrastruktur eftersom detta tvärtom ökar elförbrukningen och effektbristen.

– Laddinfrastruktur installeras på helt andra premisser, medan energieffektiviteten ändå landar på oss fastighetsägare förr eller senare eftersom EU ska öka kraven, säger Åkerskog.

Läs även: Budgetvotering klar – investeringsstöd slopas i borgerlig budget  

SD, M och KD uppger att CCS-satsningen behövs för att på sikt kunna minska koldioxidutsläppen, medan en utbyggd laddinfrastruktur är en förutsättning för att kunna ställa om transportsektorn som står får en tredjedel av Sveriges utsläpp. Inom energieffektivisering föreslår partierna i stället en utredning om skattefria underhållsfonder, översyn av Rot-avdraget och mer planerbar energi med kärnkraft som ett fossilfritt alternativ. 

Eftersom energipriset är svajigt och troligtvis kommer att vara så tills vi skapat fler stabila energikällor så bör det vara lönsamt att energieffektivisera fastigheter och flerbostadshus.

– Eftersom energipriset är svajigt och troligtvis kommer att vara så tills vi skapat fler stabila energikällor så bör det vara lönsamt att energieffektivisera fastigheter och flerbostadshus, säger Larry Söder, Kristdemokraternas bostadspolitiska talesperson.

Det bortplockade stödet var en del av Sveriges bidrag till EU:s återhämtningsfond. Nu måste bidraget omförhandlas, vilket tar tid samtidigt som Sverige riskerar att förlora en del av de medel som är inräknade i budgeten för 2022. 

– Att vi gör detta har varit känt för marknaden sedan länge. Redan när budgeten skrevs och behandlades i finansutskottets betänkande, säger Mikael Eskilandersson (SD). 

I den gamla budgeten hade regeringen avsatt 900 miljoner kronor för 2021, 2,4 miljarder kronor 2022 och 1 miljard  kronor 2023 för stödet. 

Branschen har tröttnat på bostadspolitiska stöd som kommer och går, påpekar både Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna vars medlemmar nu tvingas bromsa viktiga projekt inom energieffektivisering. 

Stöd kan bevisligen dras in med kort varsel eller avsatta medel ta slut, vilket gör det besvärligt att kalkylera på projekt.

– Stöd kan bevisligen dras in med kort varsel eller avsatta medel ta slut, vilket gör det besvärligt att kalkylera på projekt, säger Rikard Silverfur, hållbarhetschef på Fastighetsägarna.

Läs även: Hela EU ska få lära av renoveringen i Lund 

En grundtanke med energieffektiviseringsstödet var att det skulle nyttjas av flerbostadshus som har krav om individuell mätning och värmedebitering på sig. En möjlighet som nu uteblir, beklagar sig även Hans Dahlin, energiexpert på Sverige Allmännytta.

– Många bolag måste nu räkna om sina kalkyler och stoppa vissa projekt. Vi efterfrågar mer långsiktiga styrmedel och stöd som möjliggör åtgärder som nödvändigtvis inte är företagsekonomiskt men däremot samhällsekonomiskt motiverade. 

Vilka drabbas mest av stödbortfallet? 

– Alla bolag med renoveringsprojekt, särskilt på mindre orter med lägre marginaler. Även miljonprogrammet drabbas, säger Hans Dahlin.

Läs även: Expert om EU:s taxonomi: ”I Sverige kan vi bättre” 

Inget av partierna som stod bakom budgetreservationen i riksdagen vill återinföra stödet, bland annat med hänvisning till Riksrevisionens granskning från 2019 som visar att bara en bråkdel av den här typen av stöd kom till användning senast. Förväntningen är därför att arbetet ska slutföras på annat sätt. Annars är man redo att ta till med hårdhandskarna där behovet är som störst. 

De flesta flerbostadshus i miljonprogrammet ägs av kommunalt ägda bostadsbolag. Vi förutsätter att alla ägare tar sitt ansvar för att renovera och underhålla sina fastigheter.

– De flesta flerbostadshus i miljonprogrammet ägs av kommunalt ägda bostadsbolag. Vi förutsätter att alla ägare tar sitt ansvar för att renovera och underhålla sina fastigheter. Om detta inte sker frivilligt kan tvingande lagstiftning övervägas, säger Mikael Eskilandersson (SD). 

Teresa Ahola

Ämnen i artikeln:

energieffektivisering

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.