Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag24.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Nej till stöd för energieffektiv renovering

Publicerad: 14 December 2018, 10:11

Sverige inte bör införa vita certifikat eller investeringsstöd till energieffektiviserande renoveringar. Dessa styrmedel kan fungera i teorin, men är i praktiken svåra att utforma kostnadseffektivt, enligt Konjunkturinstitutet.

Sverige inte bör införa investeringsstöd till energieffektiviserande renoveringar, enligt Konjunkturinstitutets årliga miljöekonomiska rapport.


Ämnen i artikeln:

Konjunkturinstitutet

Det huvudsakliga syftet med Konjunkturinstitutets årliga miljöekonomiska rapport är att diskutera de svenska energimålen ur ett kostnadseffektivitetsperspektiv. Rapporten avgränsas till att analysera målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 och målet om 50 procent lägre energiintensitet till 2030. Konjunkturinstitutet förklarar att med kostnadseffektivitet avses att nå ett givet mål till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Utgångspunkten är att en styrning via priser, skatter och subventioner har goda möjligheter att vara kostnadseffektiv.

En av slutsatserna som finns med i rapporten är att Sverige inte bör införa vita certifikat eller investeringsstöd till energieffektiviserande renoveringar:

– Dessa styrmedel kan fungera i teorin, men är i praktiken svåra att utforma kostnadseffektivt. Det är till exempel svårt att fastställa deras additiva effekter, skriver författarna i rapporten.

Även Bonus-malus-systemet tas upp i rapporten. Tillsammans med bränslebeskattningen innebär det en betydande relativprisförskjutning till förmån för elbilar och laddhybrider. Men när personbilsflottan elektrifieras minskar statens intäkter från energi- och bränsleskatter, givet nuvarande utformning.

– Det innebär att energiskatten som instrument för att hantera vägtrafikens externa kostnader, som vägslitage och olycksrisker, försämras. För att komma till rätta med detta behövs sannolikt någon form av kilometerbeskattning på alla typer av personbilar, står det att läsa Konjunkturinstitutets rapport.

Inte heller solcellsstödet är kostnadseffektivt sett ur ett snävt solelsperspektiv.

– Marginalbidraget är betydligt högre än det som utgår inom elcertifikatsystemet. Om ambitionen är att bidra till mål om ökad förnybar elproduktion är solcellsstödet inte kostnadseffektivt, enligt Konjunkturinstitutet.

Vad gäller utbyggnaden av havsbaserad vindkraft kräver det ett riktat stöd, påpekas det i rapporten. Detta kan dock medföra betydande merkostnader i jämförelse med motsvarande utbyggnad inom elcertifikatsystemet. Men det kan ändå finnas skäl för utbyggnad.

– Ett argument som kan användas för ett riktat stöd kan vara teknikpolitiskt, att de samhällsekonomiska kostnaderna på sikt kan bli lägre än de som gäller för till exempel landbaserad vindkraft idag.

En storskalig elektrifiering av vägtransporter ses som en möjlig väg för att nå klimatmålen. Samtidigt kan de försvåra måluppfyllelse av energimålen, skriver Konjunkturistitutet:

– Det kan i detta sammanhang noteras att det inte är uppenbart vilket problem som mål eller stöd till förnybar elproduktion är till för att lösa. EU ETS hanterar redan klimatproblemet förknippat med elproduktion. Det reformerade utsläppssystemet öppnar för att ökad svensk elexport kan reducera utsläppen, men det råder stor osäkerhet om den praktiska utväxlingen av en sådan svensk strategi.

Läs hela rapporten:

https://www.konj.se/download/18.6bfd998d16799b6a11e5156f/1544623551960/MEK-rapport_webb.pdf

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

Konjunkturinstitutet

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.