Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Nu hoppar de på miljötåget

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:44

Klimatfrågan har flyttat in i styrelserummet och nu tävlar företagen om vem som är grönast. Den svenska bygg- och fastighetsbranschen har åtminstone delvis hoppat på tåget. I första vagnarna sitter storföretagen tillsammans med en del Sabo-företag och mindre nischbyggare och -fastighetsbolag.


Skanska: "Kunden förväntar sig att vi tar initiativ"

Skanska jobbar med sitt kundinriktade miljöarbete på två fronter; dels med egna utvecklingsprojekt och dels med spjutspetsprojekt åt framsynta beställare.
De egna projekten är Moderna Hus, miljonprogramsupprustningen, Uniqhus och anläggningsprojektet Tyst Asfalt.
Moderna Hus är mest känt som ett koncept för industriellt byggande, men i det förenas pressade byggkostnader med energi, miljö och kvalitet.
Konceptet för upprustningen av miljonprogrammet kan tillämpas i sin helhet eller i delar. Hur stor eller liten del som än tillämpas ska upprustningen leda till sparad energi, lägre livscykelkostnader och en tryggare boendemiljö.
Uniqhusen är småhus med en arkitektur som bygger på den traditionellt jylländska, marknaden finns framför allt i Skåne. Alla ingående delar i ett Uniqhus är Svanenmärkta sedan 2003.
I alla tre bostadskoncepten är målet att energianvändningen ska vara 30 procent lägre än i normhuset. Man använder sig också av LCC, livscykelkostnadsberäkningar, i olika hög grad.
-Vi har jobbat med den egna energieffektiviteten länge, säger Agneta Wannerström, en av tio miljösamordnare på Skanska Sverige. Nu märker vi tydligare signaler från marknaden om ett intresse för energieffektivisering.
De spjutspetsprojekt Skanska gärna visar fram är passivhusen i Glumslöv och i Misteröd (se artikel här intill), renoveringen av miljonprogramsområdet Brogården i Alingsås - också ett passivhusprojekt - och lågenergihuset Seglet i Karlstad.
-Gemensamt för dem är att de, förutom Glumslöv, är partneringprojekt. De har också bra beställare och alla har jobbat i tydlig samverkan från tidiga skeden, säger Agneta Wannerström. Och det verkar också som om alla inblandade har tyckt väldigt mycket om att jobba i de projekten. Man hör återkommande att folk säger, "Vad roligt det var!".
Skanska är stort och kunderna har höga förväntningar på entreprenören:
-Kunden vet att vi har kompetensen och förväntar sig att vi tar initiativ. Då är det viktigt att vi får vara med tidigt, helst i någon form av samverkansentreprenad.
Miljörelaterade aktiviteter med Skanskakunder visar på ett stort engagemang på beställarsidan:
-När vi var i Misteröd på studiebesök upplevde jag att det finns ett samstämmigt intresse för att fortsätta med att energieffektiva hus. I stället för att ifrågasätta sade flera "Kan vi fortsätta bygga som vi gör?".
Skanska jobbar med att fasa ut farliga ämnen, har en egen kemdatabas och stöder Basta. Skanska Sveriges vd:s Mats Williamson var aktiv i arbetet för att få till stånd Reach, EU:s kemikalielagstiftning.
-Medvetenheten att energi är en kostnad och att man kan räkna hem energieffektivisering gör att den är lättast att se affärsnyttan med. Vad som har gjort att det lossnat för miljöfrågan i dag är att man kan räkna hem det. Det, tillsammans med motivationen på grund av omvärldsfaktorerna, är det som driver utvecklingen, säger Agneta Wannerström.


NCC: "Vi tycker BBR-reglerna är bra"

De två viktigaste miljöfrågorna för NCC är energihushållning och utfasning av farliga ämnen.
-Klimatfrågan är ju hetast just nu, men jag vill ändå slå ett slag för Basta, säger Tomas Carlsson, vd för NCC Construction Sverige. Vi jobbar för att skapa ett ökat tryck på leverantörer att gå in i Basta.
-Även vår internationella inköpsorganisation tar hänsyn till Bastakraven, alla leverantörer konkurrerar på lika villkor, betonar han. Det är inget Vilda Västern bara för att det är utomlands.
Energi har NCC:s ledningsgrupp identifierat som en viktig fråga under det senaste året. Varför nu? frågar Tomas Carlsson och besvarar själv frågan:
*Globaliseringen gör att bostadsföretagen får nischa sig mot kunder, där vissa grupper väljer miljövänliga/energisnåla hus.
*Energipriserna sticker uppåt.
*Den globala uppvärmningen, och att orsaken till den är mänskliga aktiviteter, är inte längre ifrågasatt av beslutsfattare.
I den här utvecklingen ser NCC möjligheter och jobbar på olika plan.
*Vid halvårsskiftet drar företaget i gång med klimat- och energideklaration av småhus. I den visas vilket energibehov en bostad har per år och hur mycket växthusgaser den släpper ut under 50 år.
*Deltar i Green Building, ett EU-projekt med syfte att minska energianvändningen i lokaler, med två projekt. Energieffektiviseringarna ska paras med ett gott inneklimat och kostnadseffektivitet. Riktlinjerna för nybyggda hus är att de ska använda 25 procent mindre energi än kraven i Boverkets byggregler, BBR.
-NCC är positivt till BBR-normen, slår Tomas Carlsson fast. Vi vet inte hur allt ska gå att lösa med avtalsjuridik och liknande, men grunden är att vi tycker reglerna är bra.
*Konceptet Svenskt Kontorshus har NCC tagit fram för den som söker en bra arbetsmiljö till en rimlig kostnad. Dessa kontorshus med prisvärda standardlösningar byggs nu för att klara Green Building-kraven.
*NCC tog fram nollenergihuset Concept House (se separat artikel) och är med i ett passivhusprojekt i Göteborg. Företaget vill fortsätta delta i utvecklingen att pressa energibehovet i passivhus till noll och föra ut lågenergihustänkandet brett.
-På sikt kommer delar av Concept House att tillämpas, säger Tomas Carlsson. Vi vill nu skapa en efterfrågan och se till att vi har kunskapen att möta den.
*För att göra det lättare att räkna hem energieffektiviseringsprojekt kopplar NCC sina kalkylsystem till ett egenutvecklat livscykelkostnadssystem (LCC).
*Efter en undersökning som visade att bostadskunder värderar miljöåtgärder högt när de köper hus går nu företaget vidare. Nu vill man få svart på vitt om folk verkligen är villiga att betala för miljövänligt byggande.


JM: "Alla våra projekt ska använda lite energi"

Lennart Henriz, JM:s miljö- och kvalitetschef, tycker det är mer spännande att ha bredd i miljövänlig bostadsproduktion än att göra en handfull spjutspetsprojekt. Han skrattar högt när jag frågar om JM är miljöbyggandets kommunala musikskola där man satsar på bredden i stället för på eliten, säger inte emot men hävdar att JM:s ambition är att vara en av föregångarna bland byggföretagen i miljöarbete. Samtidigt som varje projekt i ett kommersiellt företag måste räknas hem ekonomiskt.
Som ett av de första företagen i Europa antog JM sin miljöpolicy 1993. ISO-certifieringen av miljö- och kvalitetsarbetet kom 2000. JM var initiativtagare till att ta fram Basta, byggsektorns gemensamma satsning på att fasa ut särskilt farliga ämnen. Energihuset i Majroparken i södra Stockholm byggdes 1986. Tjugo år senare stod Energikloka huset, 17 radhus i Järinge norr om Stockholm, klart till bostadsutställningen TenstaBo 06.
-I Järinge ville vi visa att det går att bygga lågenergihus på kommersiella villkor. Husen har mindre miljöpåverkan, betydligt lägre energikostnader för de boende och lägre energianvändning, säger Lennart Henriz.
-Att bygga ett enskilt projekt med de lägsta kilowattimmarna i Sverige är inte särskilt intressant för oss, utan att alla våra projekt använder lite energi. Det allra viktigaste är att bygga hus som har liten miljöpåverkan.  Och då jobbar man med tätt klimatskal, god takisolering, klokt energisystem och hus med större täthet än normalt.
Lennart Henriz jublar inte över energikapitlet i nya BBR (Boverkets Byggregler), som han anser detaljstyr och inte tillräckligt fokuserar på ett tätt klimatskal:
-Vi vill gärna bygga lågenergihus, men är intresserade av att minska miljöpåverkan genom till exempel koldioxidutsläpp. BBR fokuserar för mycket på köpt energi och på kilowattimmar per kvadratmeter.
Internt mäter JM koldioxidutsläppen i verksamheten.
-Energin är det som JM:s verksamhet påverkar mest så det är ett prioriterat miljömål, säger Lennart Henriz.
JM ägnar sig åt projektutveckling av bostäder, kan därför styra projekten hårt och gör det också. I dokumentet Miljöanpassad bostad strukturerades miljöarbetet upp. Då, 1999, var det 25 krav, bland annat PVC-fria ytskikt och förbud mot direktverkande el. Målen utökas efter hand. För ett år sedan satte till exempel JM ribban för fönster: Varje fönster som monteras in i en JM-bostad ska ha ett u-värde på högst 1,2.
-Eftersom vi var så tidiga i vårt miljöarbete ligger tänkandet rätt väl förankrat i företaget, säger Lennart Henriz. Jag brukar citera Leif Johansson på Volvo: Att ha ett integrerat miljöarbete i hela organisationen gör att det finns kvar när det kommer en lågkonjunktur. Det samma gäller i en högkonjunktur som den vi har nu.


Peab: "Ambitionen är alltid att föreslå förbättringar"

Peab har integrerat miljöarbetet i byggprocessen och det kommer därför in som naturliga delar, säger miljöchefen Jimmy Larsson. Företaget använder miljömanualen som Peab utvecklade tillsammans med bland andra Örebro kommun, WSP, Fastighetsverket och Länsförsäkringar. Den började som en bok och är i dag webbaserad.
-Den innehåller fakta hur man bygger miljövänligt. I egenregiprojekt använder vi den för att sätta miljömål, i utförandeentreprenader är den ett hjälpmedel ute på bygget, säger Jimmy Larsson. Och vi har en miljöplan i varje projekt, det är en väl genomarbetad rutin i arbetet.
-Vi jobbar med utvärdering, riskanalys och miljöanalys för att bäst kunna möta kundernas krav. Kunderna olika kompetens i miljöfrågor, och vår kompetens varierar också. Men ambitionen är alltid att föreslå förbättringar.
Peab var entreprenör i ett av de senaste årens mest uppmärksammade miljöprojekt, passivhusen i Lindås utanför Göteborg. Företaget har också byggt Green Zone utanför Umeå, en kretsloppsanpassad anläggning med en bilhall, en bensinstation och en snabbmatsrestaurang. Spillvärmen från restaurangen värmer bilvårdsanläggningen.
-Energi är givetvis en viktig parameter i utvecklingen av Peabs industrialiserade byggande och även central i företaget, säger Jimmy Larsson.

ELISABET NÄSLUND

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.