Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag27.05.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Nybyggda hus använder mer energi än projekterat

Publicerad: 29 April 2020, 04:23

Kvarteret Abisko ligger i delområdet Norra 1 i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Här varierar energianvändningen mellan 45 och 87 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

Foto: Mattias de Frumerie

Byggindustrins granskning visar att nybyggda bostadshus drar betydligt mer energi än projekterat – i snitt 20 procent mer för de fastigheter vi granskat. I enskilda fall kan det handla om dubbelt så hög energianvändning som projekterat. Varför blir det så fel?


Ämnen i artikeln:

energianvändningNorra Djurgårdsstadenenergieffektivisering

Hållbarhetsprofilerad stadsdel. Ledande inom energi- och miljö. Tänja gränsen för det möjliga. Superlativen haglar när kommunerna marknadsför sina utbyggnadsområden. Men finns det någon substans bakom de fina orden?

Byggindustrin har granskat energianvändningen i två områden, Vallastaden i Linköping och tre etapper av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Båda hade höga ambitioner för byggnadernas energianvändning i planerings- och projekteringsfasen.

I Linköpings satsning Vallastaden, som utmynnade i en boutställning 2017, är målet att vara ledande inom energi, miljöteknik och hållbar stadsutveckling. I kvalitetsprogrammet för Vallastaden står det att Byggnadernas energianvändning ska vara minst 25 procent lägre än kraven i BBR 2012, vilket motsvarar en specifik energianvändning på högst 67,5 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Hittills är 19 fastigheter i Vallastaden energideklarerade.

Johan Bäckström, avdelningschef på Hifab i Linköping.

De 19 fastigheterna hade en projekterad energianvändning mellan 48 och 67 kilowattimmar per kvadratmeter och år, med ett genomsnitt på 61 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Med andra ord klarade alla kommunens ambitionsnivå, och många fastigheter klarade den med god marginal. Men nu har energideklarationerna börjat trilla in, och de vittnar om en helt annan verklighet. I snitt ligger den specifika energianvändningen cirka 30 procent högre än projekterat på 79 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Variationen är stor. Fastigheten med lägst energianvändning ligger på 45 kilowattimmar per kvadratmeter och år, den med högst ligger på 112. Den med högst energianvändning klarar med andra ord inte ens lagkraven från 2006 på 110 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Sedan dess har kraven skärpts flera gånger.

Johan Bäckström är avdelningschef på Hifabs kontor i Linköping och har varit kvalitetsgranskare och byggprojektchef för Vallastaden. Han blir bekymrad men inte överraskad när Byggindustrin berättar vad energideklarationerna visar. Han berättar att Vallastaden varken haft rätt eller möjlighet att göra någon kontroll av energianvändningen efter inflytt. Däremot har Vallastaden gjort kontroller under produktionsskedet för att säkerställa att byggherren byggt i enlighet med det de tidigare redovisat.

Varför tror du att det skiljer så mycket mellan det projekterade värdet och det som finns i energideklarationerna?

– När energideklarationen görs två år efter färdigställande påverkas den inte bara av att det är byggt i enlighet med vad som är projekterat, utan det är många faktorer som spelar in. Energianvändningen påverkas även av brukandet och respektive boendes vanor. Under de första åren sker även en intrimning av systemen vilket också medför en högre förbrukning än vad som kommer att ske framöver. Det energideklarationerna visar är inte unikt för Vallastaden, utan sannolikt en generell bild av branschen.

Lena Hagert Pilenås är enhetschef för Hållbara byggnader och energi på Boverket. Hon kan inte svara på om det är vanligt att nybyggnadsprojekt missar den projekterade energianvändningen.

– Det är inget vi har haft möjlighet att titta på. Vi har fullt upp med det nya energiprestandadirektivet från EU. Vi har heller i dagsläget inte lagstöd för att göra någon tillsyn. Det är kommunernas uppgift. Lagstiftningen är minimikrav, och om någon vill ställa skarpare krav måste de själva följa upp dessa, säger hon.

Lena Hagert Pilenås är enhetschef för Hållbara byggnader och energi på Bo­verket.

I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har man satsat stort på uppföljning. I en systematisk uppföljning granskar staden att byggherrarna lever upp till miljömålen. Det gäller inte enbart kravet på energiprestanda, utan även till exempel grönytefaktor. Vid sju olika tillfällen – i tidigt skede, vid program-, system-, bygg och relationshandling och vid två olika tillfällen efter inflyttning, görs en uppföljning.

Men trots det missar byggnaderna i Norra Djurgårdsstaden målen för energianvändningen som sattes i projekteringen. 2009 beslutade Stockholms stads kommunfullmäktige att Norra Djurgårdsstaden ska vara ett hållbarhetsprofilerat område. Här ska man ”pröva vad som är möjligt i dagsläget och tänja gränser där det går, för att bli ett föredöme inom hållbar stadsutveckling”, enligt stadens hemsida.

Norra Djurgårdsstaden har byggts ut i flera etapper. Byggindustrin har tittat närmare på etapperna Norra 1, Västra och Norra 2 där en stor andel av fastigheterna är energideklarerade, totalt 38 stycken. I Norra 1 och Västra fanns inga tvingande energikrav från kommunen utöver lagkraven, men för Norra 2 spände man bågen och angav 55 kilowattimmar per kvadratmeter och år som den högsta tillåtna specifika energianvändningen. De 38 energideklarerade fastigheterna har en projekterad energianvändning mellan 49 och 72 kilowattimmar per kvadratmeter och år, genomsnittet ligger på 60 kilo-wattimmar per kvadratmeter och år. Energideklarationerna visar att den specifika energianvändningen ligger mellan 45 och 94 kilowattimmar per kvadratmeter och år, med ett genomsnitt på 70 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Det innebär att energianvändningen ligger cirka 15 procent högre än projekterat.

I delområdet Norra 2, där kommunen ställde krav på en energianvändning på högst 55 kilowatttimmar per kvadratmeter och år, är siffrorna än dystrare. Där ligger den projekterade energianvändningen i genomsnitt på 55 kilowattimmar per kvadratmeter och år, medan genomsnittet av den energianvändning som finns redovisad i energideklarationerna är 74 kilowattimmar per år. Det motsvarar en ökning med cirka 34 procent.

Örjan Lönngren är energi- och klimatstrateg på Stockholms stad.

Örjan Lönngren är energi- och klimatstrateg på Stockholms stad och arbetar med uppföljningen av energimålen för Norra Djurgårdsstaden. Han och hans kolleger har kunnat identifiera flera saker som bidrar till diskrepansen mellan det projekterade och det uppmätta värdet.

– Det verkar som om man missar framför allt på värmesidan, och inte lika mycket när det gäller el och varmvatten. Men på värmesidan kan det bero på olika saker, och ofta är det flera olika felkällor i samma fastighet, säger han.

Ett vanligt fel är att FTX-aggregaten inte håller den verkningsgrad som finns angiven i produktdatabladet.

– Det som står i produktdatabladet är ett värde framtaget i labbmiljö. Det blir sällan så bra i verkligheten. Det är till exempel vanligt att man underskattar avfrostningscyklerna vid projekteringen, säger han.

Ett annat vanligt fel är att man tar för givet att man byggt som det var tänkt från början. Norra Djurgårdsstadens noggranna uppföljning gör att avsteg från det som är projekterat kommer upp till ytan på ett sätt som inte är så vanligt i branschen.

– I verkligheten blir det många små justeringar i byggskedet. Vi har till exempel en byggnad där man i byggskedet valde en annan metod för infästning av balkongerna, för att den var snabbare. Men den gav också en köldbrygga som ingen tagit höjd för i projekteringen, säger Örjan Lönngren.

Är slarv i byggskedet ett problem?

– Ett bygge är jättestort och det är ett stort antal människor som jobbar där. Det händer att det blir små fel, och ibland kan det få stora konsekvenser. Men det behöver inte handla om slarv, man kanske tycker att man har hittat en bättre lösning men ser inte vilka konsekvenser ändringen får för helheten, säger Örjan Lönngren.

Tror du att era slutsatser gäller för nybyggnation generellt?

– Jag har ingen anledning att tro att det är något unikt för Norra Djurgårdsstaden. Jag tror att det här är typiskt för hur det ser ut i nyproduktionen i dag, att många hus drar mer energi än det var tänkt.

Många problem skulle kunna avhjälpas om det fanns en energiansvarig som följer projekten från början till slut, tror Örjan Lönngren. I dag kan det vara olika entreprenörer som installerar värmesystemet, ventilationssystemet och värmeåtervinningssystemet.

– Det saknas någon som tar ansvar för att justera ihop systemen så att de lirar tillsammans, säger han.

Han skulle också gärna se mer detaljerad mätning, så att det vore lättare att felsöka när den uppmätta energianvändningen inte stämmer med den projekterade.

– Vi borde också titta på vilka data vi använder vid beräkningar. Många av de schabloner vi använder är ålderstigna. Spillvärmen från hushållsapparater är till exempel överskattad nu när vitvarorna är energieffektivare och vi bytt glödlampor till LED, säger han.

Vill du läsa mer?

I Byggindustrin nr 4 2020 finns mer om energianvändningen i nybyggda hus:

■ Kartor över Vallastaden och Norra Djurgårdsstaden med husens projekterade energianvändning, samt energianvändningen i energideklarationen.
■ Riskerar nybyggda hus att bli fällda för så kallad grönmålning? Juristen svarar.
■ Birgitta Govén, energiexpert på Byggföretagen: ”Entreprenören får ofta skulden"
■ Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg för Norra Djurgårdsstaden, om bristerna i energideklarationerna.

Du som är prenumerant hittar Byggindustrins nummer 4 2020 här.

Vill du bli prenumerant? Tecka en prenumeration här.

Elin Bennewitz

Reporter

elin@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.