Olönsamt med individuell mätning

Förra året beslutade Regeringen om att införa en lag om energimätning i byggnader. Lagen gäller ny- och ombyggnad såväl som befintliga byggnader, men den har inte trätt i kraft ännu. Boverket har på Regeringens uppdrag undersökt om det är kostnadseffektivt att införa individuell mätning och debitering av värme, kyla och tappvarmvatten i befintliga byggnader.

Det är det inte, konstaterar Boverket nu i en ny rapport, och lämnar därför inga föreskrifter om detta. I sitt uppdrag har Boverket använd en beräkningsmodell där ett flerbostadshus i fyra våningar med olika energiprestanda placerade på fyra orter i tre olika klimatzoner (Kiruna, Sundsvall, Stockholm och Malmö) har ingått. Byggnaderna har haft energiprestanda mellan 90–240 kilowattimmar.

I simuleringen har man räknat på en sänkning av temperaturen mellan 0–2 grader på grund av att invånarna sänker värmen i sina bostäder och varmvattenanvändningen.

– Vår slutsats är att det skulle krävas en ganska stor sänkning för att det skulle bli lönsamt för fastighetsägaren. Det är egentligen bara i det sämsta alternativet som det skulle bli lönsamt om värmen sänks 1 grad, säger Joakim Iveroth, projektledare på Boverket.

Boverkets rapport tar enbart ställning till om energimätning är kostnadseffektivt för fastighetsägaren på byggnadsnivå.

– Det finns inga samhällsekonomiska eller miljöeffekter inräknade i detta, säger Joakim Iveroth.

Boverkets rapport innebär inte att det inte kommer att införas krav på individuell mätning, utan är ett underlag till beslut.

– Nu är det upp till Regeringen att ta ställning till detta, säger Joakim Iveroth.