Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag18.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Paris förstäder river och rustar sina problemhus

Publicerad: 13 December 2010, 07:51

Stränga nya miljö- och energikrav från franska staten som ska uppnås till 2020 och städernas vilja att lösa sina sociala problem är starka drivkrafter till radikala förändringar. I centrum står de franska förstäderna, framför allt kring Paris och Marseille.


Frankrikes eget miljonprogram – att snabbygga hundratusentals lägenheter årligen – startade drygt fem år före det svenska. Det var i samband med frigörelsekriget i Algeriet som behovet att lösa bostadsbehoven inför en massinvandring uppstod.

Under de senaste åren har flera av förstäderna i Parisregionen mest varit omskrivna för sin sociala oro, för kravaller och konflikter i spåren på framför allt den höga ungdomsarbetslösheten.

I Romainville strax utanför Paris kan borgmästaren Corinne Valls och hennes två biträdande borgmästare Jacques Champion och Bruno Lotti glädjas åt att de senaste åren satsningar på bostadspolitiken är på god väg att skörda framgångar.

– Vi är nu den kommun som har den snabbaste ökningstakten i hela Frankrike av antalet medborgare som betalar förmögenhetsskatt, säger Corinne Valls till Byggindustrin med påtaglig stolthet.

Romainville har en stor andel av de tusentals bostäder som byggdes åren efter 1960 för invandringen från Nordafrika. Förutom den franska befolkningen i Algeriet som flydde från slutet av 1950-talet kom stora invandrargrupper från övriga länder i området.

Lösningen på bostadsproblemen för denna invandringsvåg blev en ny typ av bebyggelse, en för sin tid rationellt utförd byggnation på kommunal mark med för sin tid hög standard för de boende.

– Men problemet med den nya bebyggelsen var dess slutenhet, säger Jacques Champion, som har ett särskilt ansvar för Romainvilles sociala frågor.

Människor som kom efter 1960 fick tak över huvudet och betydligt högre materiell standard än många fransmän själva. Romainville var vid denna tid fortfarande en industristad och hade goda möjligheter att erbjuda både bostäder och jobb.

Men i takt med avindustrialisering och nedläggningar har arbetslösheten i de snabbyggda hyreshusområdena vuxit. Och själva arkitekturen kom snart att bidra till den sociala oron.

De höga husen hade byggts ihop runt stora innergårdar och bildade på så vis egna slutna samhällen. Kontakten med den omgivande staden blev obefintlig. Varje gård blev sitt eget samhälle.

Det är det som borgmästaren Corinne Valls och hennes kollegor nu håller på att ändra på. Hyresgästerna har engagerats i en dialog kring hur dessa områden behöver rustas upp och parterna har kommit fram till en radikal agenda som tar sig uttryck i att stora huskroppar rivs.

Tanken är att öppna för promenadstråk rakt in i den omgivande staden och att på så vis helt integrera de tidigare slutna höghusen. Corinne Valls och hennes kollegor har bland annat studerat och inspirerats av svenska Hammarby Sjöstad.

Samtidigt pågår en upprustning av de kvarvarande husen. De tilläggsisoleras till passivhusstandard och samtliga fönster byts ut. Samtidigt byggs nya gemensamhetshus som bibliotek, mediehus, sport och bad och ett nytt aktivitetshus för pensionärer på de tidigare tomma innertomterna.

– Vi har alltid byggt vårt välstånd på att vi haft mycket tillverkning och industrier, säger biträdande borgmästaren Bruno Lotti, som ansvarar för ekonomi och sysselsättningsfrågorna i Romainville.

Med de flesta industrier borta och de gamla fabrikslokalerna gapande tomma håller Romainville på att ställa om sig till ett modernt tjänstesamhälle.

Staden har tagit över fabriksmarken och planerar för nya bostäder, skolor och kommersiella lokaler i takt med att fabrikerna rivs.

Närheten till Paris ger stora fördelar och Romainville bygger för en fortsatt befolkningstillväxt.

I övergången till ett näringsliv som bygger på tjänsteproduktion bidrar kommunen med långt gångna planer på att bygga ett modernt spårvagnssystem men också att ansluta sig till Paris system av lokaltåg och tunnelbana. Längre bort ligger inte huvudstaden.

Många av Romainvilles 25 000 invånare arbetar redan idag i Paris eller andra av stadens grannkommuner och måste ta buss eller egen bil till sina arbeten. Bättre kommunala transporter är därför av högsta prioritet. Att pendla in till centrala Paris är en sak. Men att bo i Romainville och ha ett arbete i en annan av Paris förstäder är nästan omöjligt idag för den icke bilburne.

Det är sådana frågor som ligger bakom att flera av småstäderna nu har börjat samarbeta i ordnande former, framför allt kring infrastruktur. För närvarande är det tio städer runt Paris som samarbetar.

– Vi har alla ett starkt gemensamt behov av att öppna våra städer mot Paris. Bättre kommunikationer är helt avgörande, säger Bruno Lotti.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.