Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag11.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Passivhus kan drabbas av flaskhalsar

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:44

Intresset för passivhusteknik ökar starkt i Sverige. Men det finns hinder för att uppstickaren ska växa och bli storskalig. De två främsta är brist på energisnåla komponenter och rädsla för att upprepa 70- och 80-talens misstag i miljöbyggande.


Flera talare på seminariet om energieffektiva byggnader i Göteborg 13 mars talade om ketchupeffekten för passivhusprojekt. Nu byggs relativt många - drygt 400 i år - men det är ändå en droppe i havet jämfört med Sveriges totala byggande. (Trots att allt talar för att det är det energisnåla byggandet som blir standard framöver.)
Det som skiljer passivhus från konventionella byggnader är att energibehovet för uppvärmning är lågt, 10 W/kvm. Det klaras genom att bygga tätt och välisolerat, omkring 50 cm tjock isolering, ha dörrar och fönster med låga u-värden och styrd ventilation med värmeväxling.
Visst går det. Karin Adalberth, Prime Project, levererade lärdomar från pilotprojektet i Glumslöv. Svante Wijk, NCC Teknik, berättade om flera passivhusprojekt NCC genomfört, bland annat Oxtorget i Värnamo. Och de listar likartade framgångsfaktorer för att lyckas med passivhus:
*Noggranna, produktionsanpassade konstruktionslösningar, som kommit till i en god dialog mellan projektering och entreprenör. Inte minst viktigt är det att lyssna på dem med praktisk erfarenhet på byggena.
*Utbildning och handledning av alla i projektet.
*Handplocka medarbetarna - vissa har till exempel mer fallenhet att jobba med tätning än andra. Och ge yrkesarbetarna tid! (Raka ackord blir därmed förkastligt i passivhusprojekt.)
*Bygg provväggar och provtryck tidigt.
Ulla Janson vid Energi- och Byggnadsdesign, LTH, jobbar med en studie om hur marknaden reagerar på passivhus. Marknaden är för trög, hävdar hon. Det finns för få dörrar och fönster med låga u-värden; att Vest-Wood (tidigare Swedoor) tvekar att sätta sina Archticline-dörrar med u-värde 0,6 i produktion trots att de fungerar utmärkt i Glumslöv är ett typiskt tecken. Det existerar bara ett FTX-system som passar bostadsproduktion. Ventilationsdon är ofta inte anpassade för passivhus.
-Konkurrensen måste öka, säger Ulla Janson.
För att öka efterfrågan krävs också en kunskapsökning:
¬-Vi måste visa att det går att bygga hus med låg uppvärmningskostnad, säger Ulla Janson, och ta bort gamla fördomar utifrån de problem som fanns på 80-talet.
Kjell Hult är ansvarig för stadsbyggnadsfrågor i Alingsås, en spjutspetskommun i miljötänkande som satsar stort på passivhusteknik. Han tryckte på planerarnas roll:
-Man kan göra mycket för energieffektivisering redan i översiktsplaneringen. Och i marktilldelningen kan kommunen ställa krav och vara aktiv.

Elisabet Näslund

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.