Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Röta i hyllad träprodukt: ”Vi vet inte varför det har blivit så här”

Publicerad: 21 januari 2021, 07:15

Trädäcket av Organowood på Lögarängen i Västerås har fått stora rötskador.

Foto: Mattias de Frumerie

”Det ser fint ut tills det ruttnar.” Så beskriver Erika Svensson, landskapsingenjör på Västerås stad, det populära trämaterialet som lyfts fram som ett miljövänligt alternativ. Det är ett av flera liknande uttalanden om ett material som väcker känslor. Byggindustrins Elin Bennewitz granskar virket som marknadsförs som ett miljövänligt alternativ till tryckimpregnerat trä. 


Ämnen i artikeln:

trähållbart byggande

Vid Lögarängen i Västerås finns cirka 1 500 kvadratmeter trädäck och bryggor som måste bytas ut, trots att de inte är mer än sex år gamla. Erika Svensson, landskaps­ingenjör på Västerås stad, berättar att problemen började bara ett par år efter färdigställandet 2014.

– Hittills har vi bytt en bräda här och en bräda där. Nu är materialet i så dåligt skick – det är ruttet – att vi behöver lägga om allt. Förhoppningsvis får vi pengar till det i nästa års budget, säger hon.

LÄS ÄVEN: Så kunde cementkrisen ha slagit mot byggbolagen: ”Hela verksamheten skulle äventyras” 

Kritik mot prisat material

Allra först ska Västerås stad utreda varför träet inte har hållit.

– Vi vet inte varför det blivit så här. Är det materialet? Är det ett för utsatt läge? Har det något med utförandet att göra? Det vi vet är att vi behöver bättre hållbarhet än sex–sju år och att vi kommer att tänka igenom noga vilket material vi väljer den här gången, säger Erika Svensson.

Trädäcken och bryggorna vid Lögarängen är byggda i Organowood, en svensk produkt som marknadsförs som ”miljövänligt tryckimpregnerat virke med hög hållbarhet”. I stället för vanlig tryckimpregnering med koppar använder Organowood kisel, i en process som de beskriver som en begynnande fossilisering av träet.

Sedan lanseringen 2010 har Organowoods impregnerade virke vuxit snabbt i popularitet. Det finns som trall- och konstruktionsvirke samt som fasadpanel. Stora offentliga beställare såväl som privatpersoner har lockats av ett svenskt miljövänligt alternativ till tryckimpregnerat virke. Samtidigt har Organowood prisats från flera håll. Till exempel fick de Guldmedaljen för Årets hetaste materialnyhet 2014, en utmärkelse som delas ut årligen av tidningen Byggindustrin, Svensk Byggtjänst och Nordbygg. Men på senare år har fler och fler kritiska röster gjort sig hörda. Både privatpersoner, förvaltare och forskare vittnar om att Organowoods produkter ruttnar.

Provningsrapporter saknas

Organowood försäkrar att deras kiselimpregnerade trä uppfyller rötskyddsstandarden SS-EN 113 samt beständighetsklass 1 – bästa beständighet mot rötsvampar – enligt standarden SS-EN-350. Däremot finns inga publicerade provnings- eller forskningsrapporter som styrker påståendena. Organowood är inte heller certifierat av någon organisation som godkänner olika träskyddsprodukter, varken Nordiska Träskyddsrådet, NTR, eller någon utländsk motsvarighet.

Jöran Jermer, tidigare forskare vid det statliga forskningsinstitutet Rise och numera pensionerad.

Foto: Privat

Jöran Jermer, tidigare forskare vid det statliga forskningsinstitutet Rise och numera pensionerad, har ägnat större delen av sin karriär åt träskydd, framför allt de regelverk och standarder som rör klassificering av träskyddsbehandlingar samt tillverkning av kvalitetskontrollerat träskyddsbehandlat virke. Han är kritisk till att Organowood inte öppet redovisar rapporter som styrker att deras produkter uppfyller SS-EN-113 och SS-EN-350.

När man som Organowood väljer att stå utanför NTR:s system, och inte heller använder någon utländsk motsvarighet, så tycker jag att det är rimligt att man själv redovisar dokumentation enligt erkända scheman för beständighetsprovning.

– När man som Organowood väljer att stå utanför NTR:s system, och inte heller använder någon utländsk motsvarighet, så tycker jag att det är rimligt att man själv redovisar dokumentation enligt erkända scheman för beständighetsprovning. Att de skulle klara beständighetsklass 1 i SS-EN-350 förefaller mycket märkligt. Då kan man räkna med en bruks­tid på tiotals år i markkontakt, och inget tyder på att Organowood kan leva upp till det, säger han.

LÄS ÄVEN: Myter och sanningar om Ölandsbrons betong: ”Bron förlorade 40 år av sin livslängd” 

Organowood utmärker sig negativt

Jöran Jermer har genomfört och publicerat flera studier av Organowoods kiselimpregnerade trä. Den mest omfattande studien är ett pågående försök i Malmö som hittills resulterat i fyra delrapporter. På ett par bryggor vid Sibbarps badplats finns totalt 25 olika trä- och träbaserade material, bland annat Organowoods kiselimpregnerade trall. Fältförsöket initierades av Malmö stad 2013, och sedan dess har Jöran Jermer och hans kolleger återkommit flera gånger för att inventera. Det första rötangreppet i Organowood upptäckte de i oktober 2018. Ett år senare, efter drygt sex års exponering för väder och vind, fanns rötangrepp i samtliga plankor från Organowood. Jämfört med de andra materialen i studien utmärker sig Organowood negativt. Bland de övriga materialen finns bara enstaka rötskador, och i många av materialen inga rötskador alls. 

Det väcker naturligtvis frågor om Organowoods effektivitet mot röta. Det skriver jag också i rapporten och för ett resonemang kring detta.

– Det väcker naturligtvis frågor om Organowoods effektivitet mot röta. Det skriver jag också i rapporten och för ett resonemang kring detta. Varken Malmö stad eller Organowood är nöjda med mina slutsatser, men jag vägrar ge efter för påtryckningar och ändrar inte min rapport, säger Jöran Jermer.

Den mest omfattande studien av Organowood är på Sibbarps badplats i Malmö. Där upptäcktes det första rötangreppet i Organowood i oktober 2018.

Foto: Jöran Jermer

Fungerar felfritt enligt Malmö stad

I stället gjorde Malmö stad ett tillägg till rapporten i form av en bilaga. Där konstaterar de att rötangreppen började i ändar som var kapade, och att Malmö stad i samband med installationen missat att efterbehandla kapsnitten med det medel som Organowood föreskriver. De skriver också att testplankorna från Organowood tillhör produktionens första generation. Torbjörn Anderson, projektledare på Fastighets- och gatukontoret, Malmö stad, berättar att han inte delar Jöran Jermers slutsatser.

Torbjörn Anderson, projektledare på Fastighets- och gatukontoret, Malmö stad.

Foto: Privat

– I dag är Organowood inne på tredje generationen, så försöken på bryggorna är inte relevanta. Den enda slutsatsen man kan dra är att aldrig glömma att behandla ändarna efter att man kapat. Att dra andra slutsatser har ingenting med vetenskap att göra, säger han.

O ja. Vi är jättenöjda. Vårt senaste projekt är 550 kvadratmeter dansbanedäck vid Ribbans kallbadhus och vi har fler planerade. Vi kommer att fortsätta använda Organowood.

Malmö stad har använt Organowood på flera platser runtom i staden sedan 2013 och Torbjörn Anderson försäkrar att det fungerar problemfritt.

– O ja. Vi är jättenöjda. Vårt senaste projekt är 550 kvadratmeter dansbanedäck vid Ribbans kallbadhus och vi har fler planerade. Vi kommer att fortsätta använda Organowood, säger Torbjörn Anderson.

Problemen ska inte förringas

Jöran Jermer menar å sin sida att man visst kan föra relevanta resonemang utifrån försöken på Sibbarps bryggor. I rapporten redogör han för flera olika möjliga förklaringar till varför rötskadorna uppstod i Organowoodplankorna. Det faktum att rötan har spritt sig långt in i plankorna och inte är begränsad till ändarna ser han som en indikation på att den uteblivna efterbehandlingen av kapsnitten inte är hela förklaringen. Andra möjliga förklaringsmodeller är att kiselprodukten inte trängt in ordentligt i plankorna eller att rötskyddet som kiselprodukten ger inte är fullgott.

En försvårande omständighet är att Organowood inte redovisar vilka krav de ställer på sina egna produkter.

– En försvårande omständighet är att Organowood inte redovisar vilka krav de ställer på sina egna produkter. Vilken upp­­tagning av kiselprodukt, och vilken kiselprodukt, eftersträvar de vid impregneringen? Vilken dokumentation finns om effektiviteten hos den produkt som anvisas för behandling av kapsnitt? Och vad skiljer de olika generationerna av Organowood åt? Utan svar på de frågorna är det omöjligt att säga med säkerhet varför rötan uppstod i Sibbarp, säger Jöran Jermer.

Behövs fler studier

Bristen på dokumentation och transparens från Organowoods sida tycker han är anmärkningsvärd.

– Jag vill verkligen betona att jag tycker att det är positivt med företag som försöker utveckla nya träskyddsprodukter, gärna sådana som inte innehåller biocider. Men jag tycker att alla ska redovisa fakta enligt vedertagna standarder och system, det är en förutsättning för rättvis konkurrens. Så länge det inte finns någon officiell specifikation på vilken upptagning av kiselprodukt som ska gälla och hur man ska kunna kontrollera inträngningen och upptagningen av kiselprodukt så kan Organowood påstå precis vad som helst. Ingen kan kolla upp sanningshalten i deras påståenden, vilket inte bara är allvarligt utan även oseriöst, säger Jöran Jermer.

Enligt Jöran Jermer är det i dagsläget omöjligt att veta varför Organowoods kiselimpregnerade trä fungerar bra i vissa projekt, medan andra, som Västerås stad, får uppleva att det ruttnar inom några få år. Han önskar sig fler fältstudier, men också mer information om Organowoods kiselimpregnering.

– Ett av de snabbaste sätten att få svar på hur effektivt ett rötskydd är, i förhållande till såväl obehandlat trä som andra träskyddsbehandlingar, är att göra jämförande fältförsök med behandlade stavar i markkontakt enligt den europeiska standarden EN 252. Obehandlade furustavar är i sådana försök genomruttna efter 1,5–2 år. Klassiskt tryckimpregnerat trä håller tio gånger så länge. Såvitt jag vet finns inga publicerade studier med sådana fältprovningar med Organowood, och inte heller med några standardiserade fältprovningar ovan mark, säger han.

Tomas Nilsson, professor emeritus i trävetenskap vid SLU.

Foto: Privat

Professorn har testat

Däremot finns det en som har testat hemma på sin egen tomt. Det är Tomas Nilsson, professor emeritus i trävetenskap vid SLU. Han har precis som Jöran Jermer ägnat sin karriär åt träskydd, men med fokus på biologiska processer snarare än standarder. 

– Det är svagt av Organowood att de inte presenterar resultat från fältförsök. Jag råkar veta att de gjort sådana. Min slutsats är att de inte fick de resultat de hoppades på, säger Tomas Nilsson.

För att stilla sin nyfikenhet köpte Tomas Nilsson Organowoods kiselimpregnerade trä och lät det ligga ute både i jord och ovan jord. I båda fallen såg han stora rötangrepp redan efter ett år. Efter 18 månader bildade svampen fruktkropp. 

En bit kiselimpregnerad Organowood som legat på Tomas Nilssons tomt i 18 månader. Rötangreppen är omfattande. De vita trådarna är rötsvamp.

Foto: Tomas Nilsson

– Det här är opublicerade tes­ter. Men min slutsats är att Organowoods impregnering inte har någon rötskyddande effekt. Det finns inget skäl att betala extra för Organowood, du kan lika gärna köpa vanligt obehandlat trä, säger han.

Teoretisk förklaringsmodell saknas

Han är också kritisk till att Organowood inte presenterar någon teoretisk förklaringsmodell till hur impregneringen fungerar.

– De påstår att Organowoods impregnering hindrar rötsvampar från att tränga in i cellväggen. Men det är bara ett påstående, de förklarar inte på vilket sätt impregneringen bildar en barriär. De jämför med fossilt trä, men i fossil är allt trä borta och då finns inget för svampen att leva av. För den som är insatt blir det ett löjligt påstående, säger Tomas Nilsson.

De påstår att Organowoods impregnering hindrar rötsvampar från att tränga in i cellväggen. Men det är bara ett påstående, de förklarar inte på vilket sätt impregneringen bildar en barriär.

Att Organowood fortfarande efter sju–åtta år är i gott skick i många projekt, både på trädäck och i fasader, förvånar inte Tomas Nilsson.

– Om konstruktionen är korrekt och den lokala miljön är gynnsam kan även obehandlat trä klara sig länge, säger han.

Vertikala konstruktioner som fasader ska inte behöva ruttna alls, enligt Tomas Nilsson, förutsatt att de är korrekt utförda. Generellt är trädäck och andra horisontella konstruktioner mer ut­­satta, men även de kan hålla i upp till 10–15 år med obehandlat trä. För dem spelar det lokala klimatet stor roll. Rötaktiviteten varierar beroende på bland annat nederbörd och temperatur. Det har också stor betydelse vilka rötsvampar som råkar finnas i närmiljön, och huruvida det är ett soligt läge som tillåter att konstruktionen torkar snabbt efter regn eller inte.

Jens Hamlin, vd på Organowood, bemöter kritiken i en lång artikel i Byggindustrin. Han anser att de rapporterade felen beror på ett fåtal dåliga partier och handhavandefel.

Känner du att ni som företag har något ansvar för att så många gör fel och för att er produkt ruttnar?

– Vi är ett miljöteknikbolag som drivs av att hitta alternativ till giftiga produkter. Där tar vi inte några genvägar. Det måste bli bra och giftfritt. Sen är allt under utveckling. Det är aldrig oproblematiskt att sätta en ny produkt på marknaden. Vi har kommit med en ny, giftfri produkt som har speciella instruktioner för hur den ska monteras. Kapsnitt ska efterbehandlas, och trallen ska läggas med minst 7 millimeters avstånd eftersom den sväller. Det är viktigt att det finns avstånd kvar även efter att trallen svällt så att det inte blir regn stående på den. Men i stället monterar folk så som de alltid har monterat, och då blir det problem. Just efterbehandling av kapsnitt är i och för sig något som även leverantörer av kopparimpregnerat virke rekommenderar. Vi gör vad vi kan för att informera. Vi försöker hela tiden göra våra instruktioner tydligare, säger Jens Hamlin. 

Läs hela intervjun med Jens Hamlin, vd på Organowood, här. 

Läs alla delar i artikelserien

Röta i hyllad träprodukt 

Organowoods vd: ”Vi lämnar tio års garanti” 

Skilda erfarenheter av Organowoods produkter 

Träskyddsföreningen: Vi är neutrala 

 

Elin Bennewitz

Reporter

elin@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

trähållbart byggande

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News