Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Satsa på mer prefab i brobyggandet

Publicerad: 6 Februari 2012, 10:47

Entreprenörer och Trafikverket eniga om receptet för effektivare framtida transportsystem.


Hur skapar vi ett bättre och effektivare transportsystem som kan bidra till ökad svensk tillväxt och produktivitet?

Det var frågeställningen för den avslutande debatten vid Stora Infradagen i Stockholm den 27 januari, ett arrangemang i regi av Maskinentreprenörerna.
Entreprenörerna/utförarna representerades av Tomas Carlsson, vd för NCC Construction Sverige och ordförande i Sveriges Byggindustrier. Det statliga beställarperspektivet representerades av Trafikverkets samhällschef Lena Erixon.
De var, skulle det visa sig, ganska överens.

– En nyckelfråga är hur nyproduktion och underhåll upphandlas. Det samhälleliga målet är rimligen att få så mycket och så bra vägar och järnvägar som möjligt för pengarna. En ökad grad av totalentreprenader och funktionsentreprenader skulle främja detta. Det är rätt väg att gå, sa Tomas Carlsson.

– Tittar vi i facit är de projekt som ligger under budget oftast totalentreprenader eller funktionsentreprenader. Jag skulle också gärna se att vi provar olika typer av OPS-lösningar, utifrån ett produktivitetsargument snarare än från finansieringsmässiga skäl. Och så skulle jag vilja att vi fick en chans att prova industrialiserat byggande i transportsektorn. Vi måste få upprepa lösningar och koncept. Just nu testas prefabricerade broar på olika håll i världen. Kineserna formligen rullar ut broar på löpande band, men i Sverige har vi inte ens försökt. Det tycker jag att vi ska göra, gärna med en funktionsentreprenad som bas, sa Tomas Carlsson.

Lena Erixson:
– Ett jättebra förslag. Här finns uppenbarligen mycket att hämta. Från Trafikverkets sida har vi förutsättningarna att prova den typen av lösningar och sedan är det upp till entreprenörerna att hänga med.

Lena Erixon utreder just nu hur samhället ska kunna öka kapaciteten inom samtliga fyra transportslag som Trafikverket ansvarar för. Hon ser brister och problem som kan komma att hämma utvecklingen under de närmaste 15–20 åren: På godssidan ser malmtransporterna ut att korka igen i Norrbotten och Bergslagen. Godsflödena längs E6:an och söder om Sundsvall är två andra problem.

– En akut fråga på persontransportsidan är Arlandas utsläppstak. Här måste persontrafiken minska, kollektivtrafikens andel öka och vi måste hitta en lösning snabbt. Min huvudpoäng är annars att vi innan vi startar stora projekt verkligen ska säkerställa att anläggningen behövs ur ett kapacitetsperspektiv, sa Lena Erixson.
– Vi måste sätta fokus på vad vi vill åstadkomma, säkerställa nyttan och när vi väl har bestämt oss ska vi göra det så effektivt som möjligt. Här behöver vi tänka i nya banor, sa Lena Erixson.

En mindre synbar del av infrastrukturen, va-systemen, uppmärksammades när meteorologen Tone Bekkestad talade om konsekvenser av den globala uppvärmningen fram till 2080.

Även om utsläppen av växthusgaser upphör i dag fortsätter uppvärmningen på egen hand till 2080, var Bekkestads budskap.

För Sveriges del får vi ställa in oss på kraftigt ökande vattenflöden, något som dagens va-system inte alls är dimensionerade för. Underhållet är kraftigt eftersatt och kunskaperna om tillståndet för färskvattenledningarna i gatorna är i det närmaste obefintliga. I sina äldsta delar är exempelvis Stockholms vattenledningar från sent 1800-tal.

– Enda gången då vi ser hur det verkligen står till är när gatorna grävs upp efter en läcka, sa Tone Bekkestad.

På Infradagen redovisades två kommuner som har en tydlig strategi att se över tillståndet på sina va-system. Det är Helsingborg och Nyköping, där kommande kostnader för ersättnings- och nyinvesteringar beräknas och läggs på dagens vattentaxor. Men det är kontroversiella beslut som är föremål för rättslig prövning.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.