Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag24.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Sex betongbyggen som koldioxidbantat

Publicerad: 15 November 2019, 05:21

Det går att minska utsläppen från betong upp till 50 procent redan i dag med klimatoptimerad betong och andra metoder. Men hur långt kommer byggbranschen i de projekt som byggs i dag? Här presenterar vi sex projekt där man koldioxidbantat betongen.


1. Ica Maxi byggdes med Skanskas gröna betong

Skanskas gröna betong minskar klimatpåverkan med 50 procent vid bygget av Ica Maxis butik i Bålsta. Till höger Ludvig Dahlgren, teknisk specialist på Skanska Region Betong.

Skanska lanserade i mars i år sin nya gröna betong som kan minska utsläppen från betongen med upp till 50 procent. Ett hus som innehåller den nya betongen står snart färdigt – en Ica Maxi-byggnad i Bålsta.

Ludvig Dahlgren, teknisk specialist på Skanska Region Betong berättar:

"Huset har byggts och beställts av Skanska Projektutveckling och sedan sålts till Ica. Vi räknar med att det blev 40 procent lägre klimatpåverkan för betongen i och med att man kunde välja grön betong, det är ungefär 231 ton koldioxid som man sparat på projektet. Konstruktionen var fördelaktig, eftersom man inte hade några krav gällande till exempel uttorkning. En annan viktig aspekt var att man i projektet ville nå Miljöbyggnad guld, vilket innebar att man från den miljökalkylen ville sänka klimatpåverkan med ytterligare 10 procent, det var en viktig aspekt för att projektet valde grön betong."

2. Trafikverkets nya krav ger effekt i Olskroken

Vid Olskroken i Göteborg används cement med 20 procent granulerad masugnsslagg. TIll höger Martin Laninge, Peab.

Sedan 2016 ställer Trafikverket krav på reduktion av klimatpåverkan för leverantörer i investerings- och underhållsprojekt, 15 procent till 2020, 30 procent till 2025 och 50 procent till 2030. Men i princip inga anläggningsprojekt med broar har valt att använda klimatsmart betong för att nå dessa mål. I projektet Olskroken, som byggs av Peab, testar man nu detta.

Martin Laninge, utvecklingschef inom bro och tunnel på Peab berättar:

”Det viktigaste vi gjort för att uppfylla klimatkraven är att byta ut cementen till cement med granulerad masugnsslagg inblandat, 20 procent kan vi blanda in, enligt begränsningar i standarder och AMA. En viktig del i att vi lyckats med

att göra detta är att vi fått komma in tidigt i projektet. Vi började redan i januari 2017 med att tillsammans med Swerock och Trafikverket prova metoder och recept för att utveckla en betong som håller länge. Andra åtgärder vi gjort är att ställa krav på fossilfria leveranser och använda lokalt producerad betong från nära håll. Vi har även slimmat konstruktionen så mycket som det är möjligt utan att öka klimatbelastningen med mer armeringsstål. En viktig sak vi gjort är också att lägga om spårlinjerna så vi slapp bygga en bro i projektet. Det blev en stor klimatvinst.”

3. Klimatsmart grund minskade utsläpp

I Johanneberg Science park har Akademiska Hus byggt innovationsarenan och kontorshuset A Working Lab på Chalmers i Göteborg. Huset har trästomme och grunden göts i miljöbetong som sparade 38 procent koldioxidutsläpp.

Jan Henningsson, projektledare Akademiska Hus, berättar:

”A Working Lab är certifierat enligt Miljöbyggnad nivå guld. Grunden och källaren i projektet består huvudsakligen av betong, och för att minska koldioxidutsläppet ersattes standardbetong med klimatbetong i betongplatta och ytterväggar. Andelen cement minskades med hjälp av masugnsslagg. En utmaning var kraven på längre torktider som miljöbetongen för med sig, så i projektet valde vi att ha betong enbart i de delar av bygget där det inte gjorde så mycket att torktiderna var längre. Vi använde även betong i trapporna, men då använde vi inte klimatbetong, utan prefabricerade betongelement.”

4. BRF Viva får uppföljare i Varberg

I Varberg siktar Riksbyggen på 30 procent lägre utsläpp från betongen. Till höger Karolina Brick, miljö­chef Riksbyggen.

Ett av de mest välkända projekten där man har använt klimatsmart betong är BRF Viva i Göteborg, ett bygge där hållbarhet stått i fokus och där man även installerade solceller, smarta avfallssystem med mera. Nu tas erfarenheter från Brf Viva vidare i ett nytt projekt i Varberg.

Karolina Brick, miljöchef på Riksbyggen berättar:

”Inför bygget av BRF Viva i Göteborg räknade vi med att minska klimatpåverkan från betongen med ungefär 30 procent genom att bland annat använda flygaska i prefabbetongen och masugnsslagg i betongen som användes vid platsgjutningen. En uppföljning som vi har gjort av det faktiska bygget har visat att vi lyckades med detta. Nu har vi vunnit en markanvisning i Varberg där ett krav var att bygga med samma eller liknande betong som i BRF Viva. Projektet kommer att genomsyras av hållbarhetsperspektivet. Vi att ta med oss valda delar av alla innovationer som tagits fram inom ramarna för Brf VivaI till byggprojektet i Varberg. Vår förhoppning har hela tiden varit att kunskapen från Brf Viva ska användas i vårt framtida byggande av mer hållbara bostäder och inspirera hela byggbranschen att gå i samma riktning.”

5. Badhus i kungsbacka miljönominerat

Granulerad masugnsslagg minskar koldioxidutsläppen med 30 procent i Kungsbacka. En bra siffra, tycker Mats Karlsson, Thomas Betong.

Nybyggda Kungsbacka badhus byggs med klimatförbättrad betong. Thomas Betong har nominerats till Betonggalans miljöpris för arbetet där de tagit fram och levererat en specialbetong för bassänger, med slagg som alternativt bindemedel.

Mats Karlsson på Thomas Betong berättar:

”Beställarna, Kungsbacka kommun, hade i projektet höga krav på beständighet och livslängd och önskemål om annan typ av betong. Vi kunde vara med tidigt i projektet och titta på lösningar och komma med förslag som var hållbara för badhusmiljön och samtidigt hade bättre klimatprestanda. Om man jämför med den materialspecifikation som fanns från början har vi kunnat minska utsläppen med 30 procent. Förutom de smarta val vi gjort redan i projekteringen är det främst klimatbelastningen från cementen som vi har kunnat påverka, genom att ersätta den delvis med granulerad masugnsslagg som alternativt bindemedel. Att minska utsläppen med 30 procent är en bra siffra i dag, som ligger väl i linje med den svenska betongbranschens arbete för att minska klimatpåverkan, tycker jag.”

6. Del av Västlänkstunnel byggs med klimatbetong

Etapp Centralen på Västlänken spränger normen för klimatbetong. Här används en inblandning av 50 procent slagg, mot normen på 20 procent. Till höger Rikard Andersson, projektchef VL E02 Centralen på NCC.

På uppdrag av Trafikverket bygger NCC en betydande etapp av Västlänkens dubbelspåriga järnväg för pendel- och regiontåg under centrala Göteborg. Deletapp Centralen kommer delvis att byggas med en betong där man blandat in så mycket som 50 procent slagg.

Rikard Andersson, projektchef VL E02 Centralen på NCC, berättar:

”I tunneln har vi så kallade slitsmurar, och det är dessa murar vi kommer att bygga av en betong som innehåller 50 procent slagg, vilket är mycket mer än de 20 procent som är normen. Genom detta kommer vi att spara 13 000 ton koldioxid. Vi har gjort utredningar och kommit fram till att det ska fungera. Entreprenaden i detta projekt genomförs utifrån en samverkansmodell kallad Early Contractor Involvement, ECI, alltså att vi i tätt samarbete med Trafikverket har genomfört projektering och optimerat kostnaderna för projektet i ett tidigt skede. ECI är en faktor som har underlättat för att ta fram denna lösning. Även om slitsmurarna bara står för en mindre del (cirka 20 procent) av de 350 000 kubikmeter betong som ska användas i projektet kommer vi ändå minska utsläppen med 13 000 ton koldi­oxidekvivalenter på grund av detta. Tillsammans med Thomas Betong sätter vi också upp en betongstation på projektet, då sparar vi även koldioxid från leveranser.”

Utsläpp från betong

■ Mer än 90 procent av utsläppen från betong uppkommer vid tillverkningen av cementklinker. De tillverkas av kalksten och finmalt lermaterial som hettas upp kraftigt, och under den processen frigörs koldioxid. Omkring 60 procent av den koldioxid som genereras vid tillverkning av cementklinker beror på kalcineringen.
■ Övriga koldioxidutsläpp från tillverkning av betong kommer från transporter, tillverkning av betong, betongprodukter och övriga delmaterial.
■ Produktionsfasen skapar koldioxidutsläpp, samtidigt tar betong under hela driftsfasen upp koldioxid genom så kallad karbonatisering. Upptaget motsvarar cirka 15 till 20 procent av de utsläpp som sker under produktionsskedet i dag, och denna siffra bör kunna bli högre.
■ Klimatpåverkan från betong kan minskas genom nya cementsorter, betongsammansättning med lägre andel cement, användning av alternativa bindemedel och klimatoptimering av design.

Källa: Betongbranschens färdplan för klimatneutral konkurrenskraft

Martina Strand Nyhlin, frilansjournalist, red@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.