Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Spara energi i paket

Publicerad: 9 September 2011, 08:57

Man ska inte bara satsa på den åtgärd som sparar allra mest energi i en byggnad, enligt en ny rapport.


Det är dags att byggentreprenörerna tar egna initiativ och erbjuder sina kunder färdiga paket för minskad energianvändning i deras byggnader. Det tycker Agneta Persson, affärsutvecklare inom miljö på WSP.

– I stället för att man stirrar sig blind på vad nya fönster och tilläggsisolerad fasad ger var för sig kan man se till helheten. Vi har mycket att vinna på att paketera åtgärder för att spara energi, säger Agneta Persson.

Hon är medförfattare till en rapport med titeln Miljarder skäl att spara!. Den andre författaren är Anders Göransson på det Göteborgsbaserade företaget Profu som arbetar med energifrågor, bland annat.

I rapporten propagerar de för det de kallar totalprojektmodellen som har tagits fram av Beställargruppen lokaler, Belok. Det är ett samarbete mellan Energimyndigheten och ett antal stora fastighetsägare.

Metoden går ut på att man inte tittar på lönsamheten åtgärd för åtgärd. I stället samlar man åtgärderna i ett paket som sammantaget uppfyller fastighetsägarens krav på lönsamhet.

Man kan i förväg bestämma att man har ett avkastningskrav på till exempel 7 procent. Därefter väljer man ett antal åtgärder som ryms inom det kravet.

– Man nöjer sig alltså inte med att bara genomföra de åtgärder som ger allra högst avkastning utan man tar med ett par åtgärder till i paketet som sammantaget uppfyller det lönsamhetskrav som man har satt upp, säger Agneta Persson.

En stor fördel med detta är att många fler energisparåtgärder blir genomförda. Dessutom kan man arbeta mer rationellt och på så vis mer ekonomiskt.

Agneta Perssons och Anders Göranssons rapport är framtagen på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Därför handlar den om vad som kan göras i offentligt ägda byggnader.

– Men potentialen är lika stor i det privata beståndet, säger Agneta Persson.
Författarna har gjort beräkningar som visar vad som sker fram till 2050, beroende på hur vi agerar. I det så kallade ingenjörsalternativet utnyttjar vi hela energisparpotentialen och minskar användningen med 50 procent mellan 2010 och 2050.

– Så långt är det praktiskt omöjligt att komma. Men vi kan sträva åt det hållet.
I det sämsta alternativet, kallat Business as usual, minskar vi användningen med 18 procent fram till 2050.

Allt mellan det bästa alternativet och det verkliga utfallet kallar författarna för energieffektiviseringsgapet.

– Det gapet ska vara så litet som möjligt, säger Agneta Persson.

De främsta hindren på vägen mot ett slutet energieffektiviseringsgap är:
• Finansieringsproblem.
• Otillräcklig kunskap om den teknik som faktiskt finns.
• Att vi alltför ofta ser ensidigt till investeringskalkylen i stället för till livscykelkalkylen.

– Investeringskostnader för en pump kan vara så lite som 3 procent av livscykelkostnaden. Livscykeltänkandet måste få mycket större genomslag, säger Agneta Persson.

En modell som har varit framgångsrik går ut på att ett företag både finansierar och genomför energisparåtgärder i byggnaderna hos till exempel en kommun. Företaget får därefter avkastning på sin investering i proportion till hur stor energibesparingen blir.

– Modellen har varit mer populär bland nya fastighetschefer i kommunerna än bland de äldre. Det kanske känns lite olustigt att visa att man under lång tid har låtit bli att minska energianvändningen med kanske 30 procent, då har man ju dragit ner brallorna på sig själv, säger Agneta Persson.

När det gäller de byggnader som ägs av kommuner, landsting och staten kan politikerna påverka direkt. Agneta Persson tycker att politikerna bör begära årliga redovisningar som visar energianvändning i byggnaderna, hur stor kostnaden är, hur stor energisparpotentialen är, vad som kan göras konkret och när det kan göras.

– Det borde varje kommunfullmäktige, varje landstingsfullmäktige och styrelsen i varje statlig fastighetsägare begära varje år.

Hälften av 26 terawattimmar
I det så kallade ingenjörsalternativet i rapporten utnyttjas hela energisparpotentialen i kommunernas och landstingens byggnader. I så fall är energisparpotentialen 35 procent fram till 2020 och 50 procent till 2050. Det motsvarar 9 respektive 13 terawattimmar. Under 2009 användes 26 terawattimmar för el och uppvärmning i kommunernas och landstingens byggnader.

Björn Dickson - bjorn@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.