Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Svårt att räkna på nödvändig energirenovering

Publicerad: 12 Februari 2009, 11:26

Möjligheten att energieffektivisera miljonprogrammet när det ändå renoveras är stor. Men ingen vet om det lönar sig ekonomiskt. De kommunala bostadsbolagen börjar nu långsamt bygga upp sitt kunnande om hur man ska räkna.


Husen som byggdes under rekordåren efter andra världskriget och under miljonprogrammet 1965 – 1975 är i stort behov av renovering. I de här husen finns det 1,3 miljoner lägenheter. Det är varannan svensk lägenhet.

Samtidigt går ungefär 40 procent av Sveriges totala energianvändning åt till att hålla Sveriges byggnader uppvärmda, med belysning och varmvatten i kranarna, enligt Energimyndigheten.

Att energieffektivisera landets fastighetsbestånd är inte bara ett av regeringens miljömål. Det skulle också ge ett stort avtryck i landets utsläppssiffror för koldioxid.

Men åtgärderna kostar pengar. Och energi är fortfarande relativt billigt. Det är därför inte självklart att det lönar sig att exempelvis tilläggsisolera en fasad eller byta till energieffektiva fönster.

– De tre grundläggande frågor man får ställa sig är: Vad kostar åtgärderna? Hur mycket minskar man energianvändningen med åtgärderna? Och vad kommer det framtida energipriset att bli? säger Ulrika Jardfelt, enhetschef för fastighetsutveckling på de kommunala bostadsbolagens intresseorganisation Sabo.

Ungefär 295 av Sveriges 310 allmännyttiga bostadsbolag är anslutna till organisationen. För fem år sedan var det mycket få av bolagen som gjort något åt energianvändningen. Man renoverade badrum. Punkt. Men nu har någonting hänt.

– En enkät vi gjorde förra året visade att 15 procent av de totalt 13 miljarder kronor som bolagen investerade i renovering gick till energibesparande åtgärder år 2007. Vi blev positivt överraskade, säger Ulrika Jardfelt.

Hon ser förklaringar i ett högre energipris och att energi- och klimatfrågorna är högaktuell. Först nu har den blivit en fråga för ledningen.

Siffror från de bolag som har energieffektiviserat visar att en vanlig renovering kostar ca 5 000 kronor per kvadratmeter. Att även energirenovera kostar ytterligare 1 500 – 2 000 kronor per kvadratmeter.

Eftersom energirenoveringen ger en betydande sänkning av kostnaden för uppvärmning borde det löna sig. I alla fall för ett bostadsbolag som ska fortsätta att förvalta byggnaderna under många år. Men så enkelt är det inte, enligt Ulrika Jardfelt.

Dels är framtidens energipris en stor osäkerhetsfaktor. Många bolag väljer därför att helt enkelt räkna med dagens energipris i sina kalkyler. Ett bostadsbolag klarar inte heller hur mycket lån som helst. De måste fortfarande ha råd att renovera badrum så att det går att bo i husen.

– En fjärdedel av miljonprogrammets lägenheter ägs av bolag som har en soliditet under 12 procent. De kommer inte att ha råd att göra några energirenoveringar, säger hon.

Men en annan fjärdedel av lägenheterna förvaltas av stora lönsamma bolag med en soliditet över 25 procent. Och det är de som nu gör något.
– Men de kommer fortfarande bara att göra lönsamma åtgärder, betonar Ulrika Jardfelt.

Och det är här det finns stora osäkerheter i kalkylerna. Det som saknas är främst mer utvärdering. En utjämning mellan uppfattningen hos de teoretiker som gör energikalkylerna och praktikerna som sedan tar hand om fastigheterna.

För det blir ofta stora skillnader mellan beräkningarna man gör innan en renovering och den faktiska energianvändning det blir när det är klart, anser hon.

– Man måste till exempel räkna in drift och skötsel av systemen. Man kan inte bara titta på kostnaden för de tekniska systemen i sig. Det fungerar inte alltid med traditionell fastighetsförvaltning i en energirenoverad byggnad, säger Ulrika Jardfelt.

Exempelvis ska värmepumpar som återvinner värmen i ventilationens frånluft trimmas och skötas. De fastighetsskötare och drifttekniker som normalt finns på ett bostadsbolag klarar inte av detta utan ringer värmepumpsleverantören som skickar ut en expert. Och en faktura.

Det finns också stora skillnader i energianvändningen mellan de boende i två identiska hus. Att hitta ett sätt att korrigera energianvändningen så att man kan räkna med en normalbrukare är en pusselbit som snart kan vara på plats, enligt Ulrika Jardfelt.

– I små små steg går vi mot att i framtiden kunna göra korrekta kalkyler och mätningar i hus, säger hon.

Sannolikt kommer politiska krav att tvinga fastighetsägarna att energirenovera inom en snar framtid. Boverket jobbar på en lista med faktiska krav vid större renoveringar.

Fastighetsägarna kan bli skyldiga att alltid byta till energieffektiva fönster eller tilläggsisolera vinden. Men det här kommer att bli ett stelbent och ineffektivt system. Man kan åstadkomma mer med morötter, tror hon.

Till exempel statliga lån där räntan är lägre ju större energibesparingen är. Eller statlig finansiering som återbetalas med ett belopp som motsvarar vad man sparat på energieffektiviseringen.

– Vår grundinställning är att vi inte vill ha statligt stöd. Men med den nuvarande lågkonjunkturen kan ett investeringsstöd vara bra för branschen, ett slags ROT-bidrag. Det skulle kunna sätta ett antal arbetslösa byggjobbare i arbete, säger Ulrika Jardfelt.

NICLAS KÖHLER - niclas@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.