Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Svenska lösningar heta i Frankrike

Publicerad: 19 oktober 2009, 11:09

Det är ingen regelrätt road show, men nästan. En handfull svenska projekt, alla lågenergihus, visas upp på film, presenteras och debatteras inför ungefär 800 engagerade fransmän i kongresshallen CNIT i La Défense, Paris. Sverige har fortfarande något av en "pole position" när det gäller den globalt brännheta nischen hållbart och energieffektivt byggande. Men det börjar bli bråttom.


Svensk kompetens, konstruktion och produktion av lågenergihus är hett i Frankrike.
Tillsammans med bland andra den franska byggtidskriften Le Moniteur, franska energimyndigheten Ademe och Svenska Exportrådet/svenska ambassaden har Tidningen Byggindustrin plockat fram ett tiotal svenska och franska spetsprojekt på energisidan inom olika byggkategorier. I slutet av förra veckan presenterades och diskuterades projekten i Paris, med tung uppslutning från ledande franska myndigheter och verk.
De utplockade svenska projekten är Skanskas Hagaporten 3 åt Ångpanneföreningen, NCC:s passivlösning i flerbostadshus i Beckomberga, Brostadens projekt Getholmen, Skärholmen samt Villa Åkarp i egen regi av byggnadsfysikerna Karin Adalberth (som dessvärre inte kunde delta i Paris på grund av att arrangemanget krockade med den egna invigningen och pressvisningen).
Filmer från samtliga svenska projekt finns tillgängliga som webbtv på vår hemsida www.byggindustrin.com.
Och vad tyckte svenskarna på plats i Paris?
- Det känns som fransmännen har en bit kvar till den svenska nivån. När man hör dem presentera sina projekt slås man av vissa saker. Det verkar som de i stor utsträckning fortfarande verkar nöja sig med självdrag. För oss är det närmast självklart med till- och frånluft med värmeväxling och det är också ett tungt säljargument för oss. Vi måste kunna reducera ventilationsförluster för att klara passivhuskraven. De verkar helt enkelt inte ha förstått vitsen med bra ventilation, säger Christian Johansson, NCC Teknik som representerade Beckomberga-projektet.
- En annan sak som slog mig var frånvaron av provtryckningar. Det har vi hållit på med länge, både i flerbostadshus och småhus, men här verkar det helt nytt. Själva är vi nere i 0,3 och det lät från de fransmän jag har hört som om de har en bra bit kvar. Som producent är också provtrycken ett kvitto på att man upprätthållit en god byggkvalitet, att det inte förekommit något byggfusk, säger Christian Johansson.
Men det finns, medger Christian Johansson, också ljusglimtar. Fransmännen må ha varit senare i starten, men viljan och engagemanget finns där - centralt, regionalt och lokalt. Man har från regeringens sida infört speciella räntefria ekolån för energianpassade renoveringar, myndigheter har lagt relativt stora resurser på information om de nya klimat- och energimålen och hur de uppnås - både mot hushåll och mot företag inom byggsektorn.
- De verkar också att tagit fasta på det befintliga hus- och bostadsbeståndet och satt upp vad som verkar vara bra krav- och certifieringsapparat för renoveringar. Där ligger de möjligtvis före Sverige, säger Christian Johansson.
Marie Eck, projektledare på Exportrådet, är stationerad i Paris:
- Fransmännen inser att Sverige ligger före på det här området. Vi har större och längre erfarenheter och kan paketera och sälja den kompetensen i större utsträckning än de franska aktörerna. Men vi är inte ensamma. Franska byggherrar och förvaltare tittar också på Tyskland, Schweiz, Österrike och Holland.
-Vi ser ju en potential för svenska företag på det här området. Visst, det är en utmaning, men jag hoppas att några tar chansen. Det handlar mycket om att komma in på rätt ställe och hitta rätt partner. Vi märker också att det finns ett intresse. Vi får ständiga förfrågningar från franska organisationer, media och företag som vill åka på studiebesök till Sverige för att titta och låta sig inspireras.
Bo Matsson, miljöansvarig på fastighetsbolaget Brostaden, tyckte sig se en viss perspektivskillnad.
- I vissa presentationer tyckte jag mig se en viss fokusering på den estetiska formen och utseendet snarare än på funktionen. De ställde många jämförande frågor om deras och vårt regelverk, men det är svårt att uttala sig om. Jag har ingen aning om hur det fungerar i Frankrike. Men det positiva var att de verkar vara igång på allvar. Det är bara kul om de känner att de kan få inspiration från oss.
Frankrike må ha haft en sen start. Men nu rullar snöbollen och den blir stor. Vi talar om en marknad som är ungefär fem gånger större än den svenska med en årlig investeringsvolym inom byggsektorn på ungefär 1 230 miljarder kronor och om ett land som hyser världens två största byggbolag just nu - Vinci och Bouygues.
I spåren efter Kyotomötet 1997 och EU:s miljöuppgörelse för ett par år sedan har det börjat hända saker. Efter en lång rad av diskussionsrundor och samråd har Frankrike landat i två nya samlingspaket med regler och lagar på miljö- och energiområdet - Grenelle 1 och Grenelle 2 - som slutbereds just nu och ska träda i full kraft 2010 och 2012. Den röda tråden är att man följer EU:s klimat- och energipaket vilket betyder att man fram till 2020 ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, att man ska öka energieffektiviteten med 20 procent och att energiåtervinningen ska förbättras med 20 procent. Ambitionsnivån är alltså något lägre än de svenska där målet bland annat är att minska utsläppen med 40 procent.
-Byggsektorn som svarar för drygt 40 procent av energiförbrukningen spelar en huvudroll i det här dramat och de två Grenellelagarna kommer att dramatiskt påverka alla delsektorer inom byggandet under det närmaste decenniet, säger Philippe Van de Maeie, ordförande i den franska energimyndigheten Ademe.
Grenellepaketen innehåller tuffare regler och normer för både nyproduktion och uppgradering av det befintliga hus- och bostadsbeståndet. Frankrike har ett bostadsbestånd på ungefär 31 miljoner bostäder och för att uppnå målen måste in princip allt energirenoveras. En tidig åtgärd för att få fart på det här har varit en lansering av särskilda räntebefriade räntelån för energirenovering. Hittills har upp emot 40 000 franska hushåll fått ta del av de mjuka ekolånen och myndigheterna tror att ombyggnadssatsningen fram till år 2020 ska generera i storleksordningen 200 000 nya byggjobb som direkt är kopplade till energi- och miljösatsningarna i beståndet.
-Det kommer helt nya regler både för nyproduktion och renoveringar. Det blir tufft, men vi måste klara det, säger Philippe Van de Maeie.
På vissa håll oroar man sig också för hur finanskrisen ska påverka klimatsatsningarna.
Philippe Pelletier är advokat och ordförande i den särskilda byggkommittén för strategisk planering inom Grenelle.
- Vi ser en hel del sura miner. Många menar att det tagit för lång tid att ta fram det nya norm- och regelverket, men det kommer att fungera. Vi behöver inte lösa allt på en gång. Vi ska skapa en stig som leder oss fram till år 2050 och behöver inte stressa. Men när det gäller nyproduktion måste branschen verkligen stå på tårna. Lågenerginormerna kommer att styra all nyproduktiuon från och med 2012, och i det läget omfattar det allt; privata och offentliga lokaler, industrier, småhus och flerbostadshus och allt ska ske till kostnader och prisnivåer som möter efterfrågan på fungerande marknader, säger Philippe Pelletier.
Marie Eek:
- Det finns en öppning för svenska aktörer och jag hoppas att många nappar på den utmaningen. Min uppmaning är att ge den franska marknaden en chans.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.