Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Textil ersätter armering

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:44

Ersätt armering med glas- eller kolfiberväv och du får en betong som är både slankare, starkare och hållbarare. Tyska forskare har jobbat med textilförstärkt betong i över tio år.


Trots att spannet på en gång- och cykelbron är 8,60 meter och bredden 2,5 meter, väger bron endast fem ton eftersom den smäckra skapelsen är i snitt tre centimeter tjock.
Bron, en gång- och cykelbro i Oschatz, Tyskland, är ett demoprojekt lett av professor Manfred Curbach, Silvio Weiland med flera vid Dresdens tekniska universitet. Syftet var att få en så slank konstruktion och låg vikt som möjligt, som samtidigt klarar tunga laster. Innan den slutliga bron uppfördes byggdes en testbro i ett laboratorium som utsattes för tuffa bärighetstester.
Forskare i Tyskland, i synnerhet universiteten i Dresden och Aachen, har forskat längst och är världsledande inom textilförstärkt betong som förstärkningsmaterial. Forskning pågår även i bland annat Grekland, Belgien, Israel och USA. Dock inte i Sverige:
-Jag vet ingen i Sverige som forskar om textilförstärkt betong. Vi på CBI gör det inte, säger Johan Silfverbrand, vd på CBI, Cement- och Betonginstitutet.
Textilförstärkt betong påminner till viss del om fiberbetong. En väv av glas- eller kolfibertrådar (den senare täckt med epoxy eller polymerer) bär upp finkornig betong. De långa fibrerna i jämna rader klarar högre laster och kan användas mer ekonomiskt än fiberbetongens korta, slumpmässigt placerade fibrer.
Fördelar gentemot armerad betong är att man slipper korrosion, får stor frihet i utformning, fin ytstruktur, mindre sprickbildningar samt tunnare konstruktioner och element. Dessutom är hållbarhet och bärighet mycket hög.
I Aachen har man tagit fram fasadelement för stora fasader, endast 25 millimeter tjocka och 80 procent lättare än stålarmerade. Elementen består av textilförstärkt betong och en förslutande skiva med isolering emellan. Materialet har använts i ett demoprojekt på en universitetsbyggnad och börjar tillverkas i höst.
Forskningsarbetet i Aachen och Dresden handlar i nuläget om beräkningar i bland annat hållfasthet samt brandsäkerhet. Dessutom forskas kring textilen; vilket material man använder i tråden, hur den vävs, med mera. Tyska branschförbund jobbar också med standardisering av produkterna.
I många delar av Tyskland stiger grundvattnet. Det ger problem dels med fuktskador i källaren och dels att grunden utsätts för ökat tryck från grundvattnet.
-Många av dagens system fungerar bra som vattenbarriär, men klarar inte det förändrade statiska trycket på byggnaden, säger Rebecca Mott, diplomingenjör och forskare vid Aachens universitet.
Hon visade hur textilförstärkt betong kan användas både för att reparera och förstärka källarväggar. En tät, finkornig betong sprutas i tre lager med textil emellan. Resultatet blir ett 20 millimeter tunt element som stjäl mycket litet boarea. Ytterligare en fördel är att förstärkningen kan placeras på exakt de områden den behövs, och enbart där.
Ett annat exempel när textilförstärkt betong både reparerar och förstärker är ett tak på en föreläsningsbyggnad vid universitetet i Dresden (se foto). Huset är 60-talsmodernistiskt, taket brant med komplicerad utformning. Här visar sig teknikens fördelar: ett tunnare betongskikt klarar en högre last och är dessutom tillräckligt formbar för det geometriskt intrikata taket.

Är ett kommersiellt genombrott nära?
-Förhoppningsvis är vi nära, svarar Silvio Weiland. En typ av fasadelement är redan i produktion. Men man får inte glömma att textilförstärkt betong är nytt ur flera aspekter: Det är ett nytt material, det kräver en ny produktionsteknologi och det finns en del helt nya användningsområden.
Han räknar dock upp knappt tio tyska företag, bland annat Hering Bau som tillverkar ovan nämnda fasadelement, som jobbar med produktion av textilförstärkt betong.
När - eller om? - textilförstärkt betong blir etablerat i Tyskland kommer det nog till Sverige, bedömer Johan Silfverbrand:
- I Tyskland finns ett uthålligt intresse så jag tycker det borde finnas en chans att det slår igenom här också.

FOTO DRESDENS UNIVERSITET

ELISABET NÄSLUND

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.