Hållbarhet
Tre utmaningar i branschens klimatarbete
Publicerad: 17 augusti 2016, 05:20
Maria Brogren, energi och miljöchef, Sveriges Byggindustrier. Foto: Rosie Alm
Miljömålsberedningen föreslår att byggbranschen ska vara klimatneutral till 2045. Det kräver stora insatser. Här listar Maria Brogren, energi och miljöchef på Sveriges Byggindustrier, de tre största utmaningarna.
Materialet
Det här är byggprocessens tyngsta post. En studie finansierad av SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, av projektet Strandparken i Sundbyberg visar att 78 procent av byggprocessens klimatpåverkan kommer från material.
Läs mer: Ny studie om byggandets klimatpåverkan.
– Här gäller det att ställa krav vid inköp. Det som behövs är information om varje materials och produkts klimatpåverkan. Det finns en standard för att redovisa det som heter EPD. Utan information kan man inte välja rätt, säger Maria Brogren.
Transporterna
Aktörerna i byggbranschen har samma utmaning inom transportsektorn som alla andra. Fossilberoendet måste brytas.
– Det här är inget problem som är specifikt för byggbranschen och jag tycker väl inte att byggbranschen kan förväntas göra mer än någon annan bransch. Mycket bör göras på EU-nivå, med det behövs också nationella satsningar som till exempel underlättar byggtransporter på järnväg och långsiktigt löser drivmedelsfrågan för transporter på väg, säger Maria Brogren.
Maskinparken
Byggbranschen är beroende av stora och ofta lite udda arbetsmaskiner. De har en lång livslängd, och övergången till koldioxidneutrala maskiner måste börja redan i dag om målen i Miljömålsberedeningen ska nås.
– Det finns många frågetecken. Kan maskinerna drivas av biobränsle? Kommer det att finnas biobränsle så att det räcker? Vilka styrmedel kommer att finnas i framtiden? Vi kan ställa krav på uthyrningsföretagen men klimatvänliga maskiner måste premieras i upphandlingar eftersom de initialt kommer att vara dyrare än andra maskiner eftersom de är nya, säger Maria Brogren.
Byggandets klimatpåverkan i Sverige
Småhus: 0,3–0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.
Flerbostadshus: 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.
Lokaler: 2–3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.
Väg- och järnvägsprojekt: 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.
Övriga anläggningar: 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.
Totalt: cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.
Källa: Rapporten ”Klimatpåverkan från byggprocessen” som IVA och Sveriges Byggindustrier släppte sommaren 2014.