Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag25.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Konjunktur

Amorteringskravet rycker allt närmare

Publicerad: 13 November 2017, 11:45

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonomen Henrik Braconier presenterade på måndagen ett förslag om ökade amorteringskrav.

Foto: Mattias de Frumerie

FI, Finansinspektionen, föreslår att ett amorteringskrav införs i mars nästa år och mycket tyder på att det genomförs. Enligt FI gör det svensk ekonomi mer robust, håller nere prisökningar och gynnar hushåll med svagare ekonomi. Sveriges Byggindustrier är kritiskt till förslaget.


Ämnen i artikeln:

bolånFinansinspektionenamorteringskrav

Förra veckan fattade FI:s styrelse beslut om att föreslå skärpta amorteringskrav. Det har skickats till regeringen för godkännande. Enligt uppgifter i Dagens Industri kommer regeringen att säga ja till FI:s förslag. Även Vänsterpartiet ställer sig positiva till amorteringskravet, enligt Affärsvärlden.

FI föreslår ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter. Förslaget innebär att nya bolånetagare med bolån som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst 1 procent av skulderna utöver det befintliga amorteringskravet. Med nya bolån avses lån som lämnas mot säkerhet i en bostad i Sverige efter att de föreslagna föreskrifterna börjat gälla. Syftet med regleringen är att öka de svenska hushållens motståndskraft mot makroekonomiska störningar.

Enligt Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen kommer amorteringskravet främst att beröra hushåll med relativt goda inkomster som väljer att belåna sig högt. Farhågan att amorteringskravet skulle hindra personer med svagare ekonomi från att över huvud taget ta sig in på bostadsmarknaden och att det skulle minska rörligheten på bomarknaden avfärdar han. Han hävdar att det snarare har motsatt effekt. Framför allt eftersom det kyler av prisökningarna när konjunkturen är som starkast.

– Effekten blir hårdast när marknaden är i stigande, säger Erik Thedéen.

Den avkylande effekten skulle enligt Finansinspektionen kunna gynna hushåll med en svagare ekonomi just eftersom prisökningarna hålls tillbaka.

Henrik Braconier, FI:s chefsekonom, pekar på att skuldkvoten i Sverige har ökat kraftigt och att läget är unikt då detta skett utan att vare inkomstutvecklingen och BNP har följt med i samma tempo. Förslaget är tänkt att vara en bestående reglering.

– Vi har väldigt låga räntor nu, men när de börjar stiga så ger amorteringskravet större motståndskraft i svensk ekonomi. Framför allt i ett krisläge, säger Henrik Braconier.

Bostadspriserna har sjunkit senaste månaderna pådrivna av en hög nyproduktion. Det är en liten nedgång på en annars i stort sett obruten uppåtgående kurva sedan mitten på 1990-talet. Att ett amorteringskrav skulle kunna leda till ett kraftigt prisras är inget som Finansinspektionen ser som någon större risk för svensk ekonomi.

– Vi vill inte se något kraftigt prisras, men det går inte att utesluta att priserna kommer sjunka, säger Erik Thedéen.

Han tror dock att effekten blir allt för kraftig, då det är relativt få nya bolånetagare som berörs av ett amorteringskrav – de med relativt höga inkomster som väljer en hög belåning.

Fredrik Isaksson, chefekonom på Sveriges Byggindustrier, kommenterar de nya reglerna med att de kommer att leda till högre trösklar in på bostadsmarknaden och införa ytterligare kreditrestriktioner i ett läge där marknaden håller på att svalna av utan att ha gjort en bred konsekvensanalys är oansvarigt.

– Det behövs reformer som förbättrar rörligheten på bostadsmarknaden. Det i kombination med utbyggd infrastruktur ökar förutsättningarna för vidgade arbetsmarknadsregioner. Skärpta amorteringskrav går i motsatt riktning. Marknaden blir ännu trögare än vad den är i dag, säger Fredrik Isaksson.

Enligt Sveriges Byggindustrier är skärpta amorteringskrav bara ett av flera aktuella regelförslag som riskerar att sänka byggandet. För företagssektorn föreslås förändrade regler för ränteavdrag och så kallade paketeringsförsäljningar. Samtidigt kommer kapitaltäckningskraven öka för svenska banker.

– Hur rimmar dessa effekter med de målsättningar som finns för att öka bostadsbyggandet och då framförallt bostäder för kapitalsvaga grupper? Vem inom politiken gör en helhetsbedömning kring effekterna av alla förändringar som förslås? säger Fredrik Isaksson

Nu ska regeringen besluta i frågan om amorteringskrav. Om den går på FI:s linje kommer de nya reglerna att träda i kraft den 1 mars 2018.

Relaterade artiklar

Regerings-ja till nytt amorteringskrav

Mattias de Frumerie

Formgivare

mattias@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.