Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag24.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Konjunktur

Arcona redo lägga in turbon

Publicerad: 17 Maj 2010, 11:16

Det har varit tre turbulenta år för Arconas vd Jimmy Bengtsson. Rivstarten förvandlades till en tvärnit när finanskrisen satte in – men nu satsar företaget på tillväxt.


Det är något som inte stämmer. När Arconachefen Jimmy Bengtsson tittar sig omkring i branschen ser han engagemang, yrkesstolthet, förändringsvilja (ja, faktiskt) och professionalism. Men i debatten om byggbranschen och i rapporterna "Skärpning gubbar" och "Sega gubbar" beskrivs läget som nattsvart.

– Rapporterna har ju inte fel. Men varför blir det så här? Det beror sannerligen inte på att det är fel sorts människor i branschen, tvärtom. Jag tror lösningen ligger i att försöka enas om att jobba i en likartad, gemensam modell och på det sättet skapa en grund för ett system med ständig förbättring och där man hela tiden utvecklas, säger Jimmy Bengtsson.

Byggandet är segmenterat, ansvaret utspritt i alla möjliga riktningar och branschen har en flora av kontraktsformer, konstaterar han vidare.

– För att överleva som entreprenör måste man vara kameleont. Nyckeln till att få fason på det här ligger hos byggherren. Vi behöver ett starkt byggherreforum där alla stora aktörer samlas, både privata och offentliga. Här hoppas jag mycket på Mats Björs och Byggherrarna, säger Jimmy Bengtsson, som påpekar att han själv kommer att engagera sig starkt i frågorna.

Jimmy Bengtsson är snickarson från Gotland och uppvuxen i en egenföretagar-tradition. Hans pappa var snickarbas hos olika storbyggare i Stockholm under 1960- och 1970-talen för att därefter starta företaget Nils Bengtsson Bygg, där Jimmy jobbade på helger och skollov.

Han utbildade sig till civilingenjör med inriktning på Väg och vatten på KTH, och började på Skanska under det stora krisåret 1991.

– Det var sura tider för att uttrycka det milt. Jag var en av de sista som togs in av Skanska det året, säger Jimmy Bengtsson.

Han inledde en traditionell linjekarriär med huvudinriktning på husbyggnad; började som utsättare, gick vidare till att bli arbetsledare, entreprenadingenjör och så småningom projektchef och affärschef.

Den sista befattningen på Skanska var som regionchef för ombyggnadsverksamheten i Stockholm.

– Innan dess hann jag också med att leda stora nyproduktioner som Sundbypark i Hallonbergen, kontorsutveckling i Silverdal och en hel del annat, säger Jimmy Bengtsson.

En dag ringde Håkan Birke, vd och huvudägare i Arcona. Då hade de ännu aldrig träffats, men Jimmy berättar att han hade fått ett bra intryck av Birke.

– Han hade byggt upp ett starkt varumärke och den positiva bilden förstärktes när vi träffades. Håkan Birke har ett förhållningssätt som är etiskt hållbart, agerar schysst mot leverantörer, kunder och den egna personalen på alla plan, fortsätter Jimmy Bengtsson.

Håkan Birke är en färgstark person som syns och hörs. Kanske var han inte helt lätt att efterträda?

– Det har fungerat väldigt bra. Vi hade en bra övergång och Håkan flyttade ut sitt skrivbord. Sedan trivs vi bra ihop. Han är färgstark, men ödmjuk.

Jimmy Bengtsson rekryterades 2007 och det blev något av en rivstart. Tillväxtambitionerna var högt uppskruvade och Arcona ökade både volym och personal med 30 procent under året. Sedan slog finanskrisen till.

– Vi gick med full fart in i kaklet när vi höll på att avsluta några mellanstora projekt och höll på att förbereda oss för att gå över i ett par större projekt. Men vi var snabba och drog ner personalstyrkan med 20 procent. Sedan har vi inte haft fler 'alexanderhugg' utan har istället använt tiden åt att utveckla personalen och spetsa åt strategifrågor och förebereda våra egna projekt.

Det betydde också att Arcona tog en smärre förlust för 2009. Men företaget ser fjolårsförlusten närmaste som en investering för att stå redo när det vänder, enligt Jimmy Bengtsson.

– Under 2009 kunde vi starta vårt egenutvecklade Enebybergstorg med 3 000 kvadratmeter närservice och 111 bostadsrätter. Vi klarade av att sy ihop affären och finansieringen med vår bank, något som torde ha varit rätt unikt vid den tidpunkten.

Beskriv entreprenadrörelsen. Många kanske ser er som ett byggledningsföretag, men det stämmer inte?
– Arcona är i huvudsak ett entreprenadföretag och siktar i första hand in oss mot totalentreprenader i så tidiga skeden som möjligt. Jag är själv uppväxt med entreprenadverksamhet. Min far var snickare som senare startade eget byggföretag. Själv var jag på Skanska innan jag rekryterades till Arcona. Det som skiljer Arcona från våra stora konkurrenter är att vi inte har några egna yrkesarbetare.

I idealfallet syr Arcona ihop projekten med nät av underentreprenörer och strategiska leverantörer. Men hur projekten paketeras beror på kunden, påpekar Jimmy:
– Vi utgår alltid från kunden och det aktuella projektet. Ibland passar vår modell med strategiska leverantörer som är med från början, medan det i andra fall stämmer bättre med konkurrensupphandling av underentreprenaderna. Det beror helt på projektets förutsättningar.

I vilket fall som helst jobbar Arcona alltid med kvalitetssäkrade leverantörer som delar företagets syn på effektivitet i byggprocessen, lean construction, enligt Jimmy Bengtsson.

Begreppet lean construction har några år på nacken hos Arcona. Hur skulle du beskriva det med egna ord?
– Utgångsläget är ett lag där alla känner alla och där vi har en kort startsträcka. Vi har hållit på med det här ett tag. Under de senaste åren har det handlat mycket om 'mind set', det vill säga att ha ett visst förhållningssätt som leder till att vi med automatik hittar slöserierna och gör förbättringar. Vi har fått en kultur av feed back och det är jäkligt spännande.

Jimmy förklarar hur kunden finns på ena sidan, leverantören på den andra och själva står de i mitten. Företagets förhållningssätt är att det ska ha ärliga och ständiga återkopplingar både till kund och till leverantör.

– Kan man få detta att fungera med automatik, så får vi ett fungerande system som ger oss en enorm motor för ständiga förbättringar. Det är just det som 'lean-idén' i grund och botten handlar om, påpekar Jimmy.

– Det här betyder alltså att den mentala inställningen hos oss själva är helt central. Vi jobbar ständigt med utbildning och utveckling av vår egen personal och även av våra strategiska leverantörer.

Alla i personalen har gått grundläggande lean- och lean construction-utbildningar. Programmet "Ledarskap och samverkan" kör Arcona inte bara med sina egna chefer, utan också med chefspersoner från kunder och leverantörer.

– Det är inte en traditionell chefsutbildning; utan handlar mer om att lära sig att leda sig själv och att påverka sitt eget förhållningssätt. Detta för att sedan kunna leda andra, framför allt genom utvecklad kommunikation och dialog, säger Jimmy.

Stora bolag inom projektutveckling, som Skanska och NCC, har egna yrkesarbetare parallellt med en hög andel underentreprenader. Vad mer skiljer Arcona från dem?

– Jämfört med andra har vi en mycket välsorterad palett av fackkompetens inom huset. Här på kontoret sitter inköpare, kalkylatorer, konstruktörer och arkitekter bara några meter från varandra. Vilket är, konstigt nog på ett sätt, ovanligt i vår bransch. Det är ofta ett hack mellan design och utförare.

Hos Arcona sitter design tre meter från projektledaren. För företaget är detta en strategisk kärna, det handlar om fungerande kommunikation, påpekar Jimmy.

– Det är som med viskleken. Man viskar en sak till den som sitter närmast och budskapet rullar vidare, men när det har passerat ett antal personer är budskapet helt förändrat. Närhet är A och O för kommunikation.

Ni har med andra ord skapliga förutsättningar för att få BIM att fungera när olika discipliner ska samsas kring en gemensam projektmodell?

– Absolut. Vi blev för ett halvår sedan klara med vårt första riktiga BIM-projekt åt Scania i Södertälje. Allt har gått i 3D och vi har drivit arbetet som ett utvecklingsprojekt med egna arkitekter och konstruktörer.

Det var ett förtroendeuppdrag åt Scania där Arcona kunde dra nytta av projektförberedelserna.

– Det var rätt tufft, men det blev bra. Nu är vi på gång med ett bostadsprojekt åt Huge Fastigheter. Det handlar om äldreboende riktat mot finsktalande i Björnkulla i Huddinge. En rolig detalj är att Huge i förfrågningsunderlaget hade kravspecificerat BIM-kompetens. Så det börjar hända saker på det området.

Vad är den viktigaste aspekten i BIM-projekt av den typen?

– Som vanligt; att kommunikationen fungerar. Byggprojekt är faktiskt sällan tekniskt komplicerade. Det viktiga är istället kommunikation och logistik, att få projektet att fungera. Alla parter ska tycka att arbetet har löpt på bra och ska vara nöjda med slutresultatet.

Under Håkan Birkes tid som vd kom det rätt mycket spektakulära utspel om hur byggandet ska gå till. Det förpliktigar naturligtvis. Var har ni satt er ribba?

– När Arcona lanserade lean construction 1992 så var vi ensamma på banan. De andra aktörerna kändes rätt konservativa och förstod nog inte riktigt vad Arcona sysslade med.

I dag är situationen annorlunda. Nu jobbar alla, åtminstone storbolagen, med lean-tänkande och BIM.

– I den bemärkelsen har Arconas ursprungliga strävan burit frukt. De andra har tagit flera steg i riktning mot oss och gett oss rätt. Det betyder att det blivit svårare för oss att sticka ut. Däremot har vi ett klart försteg gentemot konkurrenterna eftersom vi har hållit på och utvecklat detta sedan 1992. De andra är på efterkälken.

Det handlar återigen om lean-tänkandets kärna: att ta de små stegen, att alltid bli bättre, att alltid leverera god kvalitet till en nöjd kund, hävdar Jimmy, och påpekar att Arcona ska klara detta vid varje projekt.

– Lyckas vi inte, så spelar det ingen roll hur mycket pengar du lägger på marknadsföring. Å andra sidan, klarar du det och kryddar det hela med en dos PR så kan det bli riktigt bra.

Arcona är fortfarande ganska litet och får väl räknas till mellanviktsklassen. Hur ser era volymmål ut?

– Just den frågan är spännande och var ett av huvudskälen till att jag ville komma hit. Ambitionerna är helt klart att växa. Vi har en marknadsstruktur med fyra, fem stora aktörer på husbyggnadssidan. Efter dem kommer ingenting, ingenting, ingenting och därpå ett stim av företag där bland andra Arcona ingår.

Arcona har en uttalad ambition att ta ett mycket tydligt tillväxtsteg och närma sig storbolagen.

Företaget var på god väg under början av 2008, sedan kom hacket i och med finanskrisen men nu är Arcona redo igen, enligt Jimmy.

– Steg ett är att bli åtminstone dubbelt så stora som nu, kanske tre gånger så stora. Det målet ska vi klara organiskt utan att bygga ny administration eller starta nya kontor. Det klarar vi. Men när vi kommit så långt måste vi stanna upp och fundera hur vi ska gå vidare. Det kan handla om fortsatt organisk tillväxt, kanske kopplat till förvärv. Vi får se.

Vad har ni satt för lönsamhetsmål?

– Vi reviderar löpande våra mål, men med tanke på vår verksamhetsmix inom bygg och fastighetsutveckling, så får man väl säga att en marginal på 5 procent eller högre är bra. Att nå till den nivån med en renodlad entreprenadverksamhet är svårt. Där kanske det handlar om att vara nöjd med en marginal runt 3 procent sett över tid.

Hur ser det ut med er kapitalbindning inom projektutvecklingen?

– Vi binder inga investeringar på något längre tid. Vi sitter inte med långa projektportföljer. När vi hittar ett projekt vi tror på, köper vi fastigheten och sätter sedan igång. Sedan är det en annan sak att det ändå inte går i en handvändning. Det tar några år att få igenom det i planprocessen.

Har ni några nya affärsidéer på gång?
– En sidonisch där vi har blivit stora och utan att det varit en medveten strategi, är vindsutveckling. Det vill säga att köpa råvindar, utveckla och sälja lägenheterna till slutkund . Vi har hållit på i fyra, fem år och sedan i fjol är vi förmodligen störst inom det här fältet på stockholmsmarknaden. Det bara blev så. Staden växer på höjden.

Nu tittar Arcona på påbyggnadsmöjligheter, en eller två våningar på taket, som på sätt och vis är samma sak som vindutvecklingen. Företaget jobbar med en bostadsrättsförening som partner och driver projektet ihop med dem.

Arcona har just nu ett pilotprojekt på gång vid Tjärhovsplan i Stockholm, som kan komma att innehålla både förädling av råvind plus tillbyggda nya lägenheter på taket.

Och den nya projektgarantin?
– Tanken är att erbjuda våra kunder en tioårig garanti för sina projekt från och med halvårsskiftet i år. Vi har velat göra något som på ett tydligt sätt är bättre än ABT, Allmänna bestämmelser för totalentreprenader. Där ligger garantin på fem år, men där saknas också vissa bitar i innehållet. Vi finslipar de sista bitarna, säger Jimmy Bengtsson.

Han tror att ett sådant arbetssätt skulle driva branschutvecklingen framåt eftersom det blir ett större ansvar och en bättre möjlighet till återkoppling och ständiga förbättringar sett över lång tid.

– Så borde alla göra och det borde byggherrarna efterfråga. Då skulle det inte bli några mer 'sega gubbar', säger Jimmy Bengtsson.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.