Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag10.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Konjunktur

Brist på kompetens hämmar teknik- och designföretagen

Publicerad: 20 Oktober 2016, 09:46

En ny undersökning visar att de som examineras från högskolorna inte fungerar när de kommer ut i arbetslivet.

Foto: Svevia

Svenska Teknik & Designföretagen är inne i en stark konjunktur. Branschorganisationens senaste konjunkturrapport visar på ett starkare orderläge, ökade arvoden och en god debiteringsgrad. Men brist på rätt kompetens riskerar att hämma utvecklingen.


Enligt Svenska Teknik & Designföretagens investeringssignal behöver nio av tio företag rekrytera det närmaste halvåret. Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, kommer det att finnas en brist på 51 000 ingenjörer 2030.

Men det är svårt att hitta rätt kompetens och de som examineras från högskolorna håller inte måttet fullt ut.

– Det är ett stort bekymmer för branschen som vi har haft länge. Det finns en generell brist på kompetens som slår mot alla i branschen. Vi rycker i samma människor, säger Magnus Höij, vd för Svenska Teknik & Designföretagen.

Ett ännu större problem, kan tyckas, är branschorganisationens undersökning till 124 medlemsföretag med sammanlagt drygt 25 000 medarbetare, som visar att de som examineras från högskolorna inte fungerar när de kommer ut i arbetslivet.

– De saknar kunskap om hur moderna företag jobbar i dag. Det är ett allt för stort glapp mellan högskolorna och näringslivet och det skapar frustration, säger Magnus Höij.

Enligt Svenska Teknik & Designföretagens undersökning bland sina medlemsföretag upplever 20 procent att de nyutexaminerades kompetens inte alls överensstämmer med företagets behov. 40 procent anser att kompetensen bara delvis stämmer överens.

Enligt Magnus Höij handlar kompetensbristerna dels om arbetssätt, dels om affärsmässighet.

– Det kan handla om hur man arbetar i team och med digitalisering och hur man driver företag, där man måste tänka på lönsamhet och affärsmässighet, säger Magnus Höij.

Han efterlyser en bättre dialog mellan högskola och näringsliv.

– Näringslivet går väldigt fort framåt nu. Jag förstår att det är svårt för högskolorna att möta. Icke desto mindre är det ett problem. Det görs säkert försök till anpassningar, men det räcker inte, säger Magnus Höij.

Bengt Christensson, vd på CMB (Centrum för Management i byggsektorn) på Chalmers i Göteborg, tror att kritiken från Svenska Teknik & Designföretagen till viss del äger sin riktighet.

– Högskolorna utbildar för yrkenö som är stadd i en väldigt snabb förändring. I dag utbildar vi civilingenjörer eller arkitekter och sedan blir man samhällsbyggare, och det är något annat. En stor andel av de som är studenter i dag kommer att jobba i yrken som inte finns i dag, säger Bengt Christensson.

Han anser att det är givet att det uppstår ett glapp när nya krav och förväntningar finns i ingenjörsyrket men samtidigt som det kunskapsstoff som studenterna ska tillägna sig är det samma som tidigare och då blir det ett glapp.

– Man behöver ändå bli ingenjör. Det går inte att ta bort, men kunskaperna måste bli mer tillämpbara, så att framtidens samhällsbyggare svarar mer mot industrins behov när de kommer ut, säger Bengt Christensson.

Från CMB:s sida tror man mycket på att försöka få in just tillämpbarheten av kunskapen i utbildningarna.

– Då måste utbildningen bättre knytas till företagen än vad som görs i dag. Man måste få insyn i flera olika företag och i hur kommunalt beslutsfattande fungerar. Om man inte förstår det är det svårt att fungera i arbetslivet, säger Bengt Christensson.

En fråga som ofta kommer upp i de här diskussionerna är också att inslagen av praktik i utbildningen är mindre i dag än tidigare.

– Där har inte företagen mött upp med att skola in medarbetare tidigt, säger Bengt Christensson.

På CMB har man ett traineeprogram i syfte att skapa ett komplement till utbildningen och erbjuda det som branschen efterlyser. Hittills har tre kullar, totalt 55 personer, genomgått programmet.

– Ambitionen är att driva det i minst 10 år så att vi får en kritisk massa. Runt dem som går programmet finns rad involverade personer, sammanlagt kanske 100 personer, vilket ger en ökad samhällsnytta, säger Bengt Christensson.

Nomi Melin Lundgren

Redaktionssekreterare

nomi@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.