Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Konjunktur

Byggare i mellanviktsklassen parerar för fuktproblemen

Publicerad: 7 oktober 2009, 07:06

En snabbenkät till bostadsbyggare i storleksklassen snäppet under de börsnoterade storbyggarna ger vid handen att de inte upplevt någon större press – vare sig från kunder ellerförsäkringsbolag – efter SP:s fuktlarm beträffande putsade regelväggar.


–Vi tog beslut redan 2006 att frångå allt organiskt material i fasader på våra totalentreprenader och våra egen regi-jobb, säger Ulf Spennare, vd på AF Bygg i Göteborg.

–När sedan debatten tog fart så hade vi ett jobb, kvarteret Venus i Gårda, där vi inte vågade använda enstegstätning utan valde att projektera om under pågående produktion.

Västkustbaserade AF Bygg – som de senaste åren producerat ungefär 400 bostäder, varav 120 bostadsrätter i egen regi – fick en hel del förfrågningar från kunder beträffande pågående egenproduktion av bostadsrätter. Det fanns en oro när debatten gick som hetast, men i dag menar Ulf Spennare att det hela klingat av och med försäkringsbolagen har man inte haft några som helst diskussioner i just den här frågan.

–Vi använder stålreglar och minerit i utfackningen och eventuellt luftar vi fasaden, säger Ulf Spennare.

Besqab, med Stockholms ytterområden som primär marknad, har också lyckats undvika enstegsmetoden. Sedan länge arbetar nästan uteslutande med prefabfasader – sandwichelement eller element med betongskiva inåt bostaden och tjockputs på mineralull på yttre skalet.
–Vi startade dessutom nyligen vårt fjärde tegelhusprojekt på kort tid. Det är
lite dyrare, men uppskattat och livslängden är nästan oändlig. Problemet är att det varit svårt att få acceptans för tegelfasader hos stadsbyggnadskontoret. Varför vet jag inte, säger Besqabs vice vd Freddie Norvell

–Enstegsmetoden slog igenom på allvar i början av 1990-talet. Då köpte man en tioårsgaranti där det ingick en kontrollant som checkade de känsliga punkterna. Jag tror det är där som det har brustit de senaste åren. Det är inte så mycket produkten och metoden som är fel, utan själva utförandet. Jag tror att det är där försäkringsbolagen borde fokusera. Istället för att förbjuda enstegstätningen borde de kräva en noggrann kontroll när metoden används, säger Freddie Norvell.

–Gör man på rätt sätt så ska enstegsfasader fungera.
Byggvesta har nischat som som den privata aktörerna som klarar av att bygga energisnåla hyresrätter i egenregi i prisnivåer som matchar efterfrågan. Hos Byggvesta har det aldrig varit aktuellt med enstagstätningar.

– Vi har alltid byggt med prefabricerade betongväggar där isoleringen appliceras senare på betongens yttersida som sedan putsas och vi har därmed alltid undvikit att konfronteras med denna problematik, säger vd Gunnar Nordfeldt.
Däremot har man märkt av att brukarna blivit mer frågvisa och miljöobservanta.
– Flera säger att de är viktigt att Byggvesta har den miljöprofil vi har när de tecknar hyresavtal med oss. I vår nöjdkundindex svarar faktiskt rätt många att just miljöprofilen varit en avgörande faktor för dem att välja oss som hyresvärd. Vi tar själva med denna fråga när vi tar byggfelsförsäkringar som argument att vi skall få billigare premie. Där har vi ännu inte haft någon framgång, säger Gunnar Nordfeldt.
Det snabbväxande familjeföretaget Mjöbäcks Entreprenad – som producerat bostäder sedan 1970 – har inte heller haft några större problem.
– Vi tog problematiken med enstegstätade putsväggar på största allvar och gick över till ventilerade putssystem direkt efter SP:s rapport 2007. Även om vi själva varit relativt förskonade från problem, vi bygger främst väggar med träpanel alternativt betongväggar, så känner vi en utbredd misstänksamhet mot alla putssystem. Frågan har frågan blivit uppblåst med alla artiklar som publicerats i media, säger Magnus Ivarsson, entreprenadchef på Mjöbäcks.

Arne Olsson, vd på Folkhem:
– Nej, vi har inte förändrat vårt sätt att bygga. Vi har aldrig använt oss av denna fasadtyp, vi bygger uteslutande med konventionella träfasader eller betongelement. När första larmet kom så var det en kund som hörde av sig och var undrande över om detta var något att oroa sig för, sen dess har det inte varit några frågor kring detta.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.