Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Konjunktur

Byggkonjunkturen: Optimism för 2005-06 men risker därefter

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:43


Ett fortsatt lågt ränteläge och den starka efterfrågan i bostadssektorn och offentliga satsningar är nyckelfaktorerna när byggkonjunkturen fortsätter att stärkas i år och under nästa år.

Under 2007 finns det dock en risk att uppgången tar slut.
Det inträffar om byggsektorn fortsätter i gamla hjulspår - där ökad efterfrågan först driver upp sysselsättningen kraftigt, vilket inleder en period av arbetskraftsbrist, accelererande lönekostnader och  högre räntor för att stävja inflationstendenser.

-Detta mönster har hittills varit normscenariot, säger Lars Jagrén, chefekonom på Sveriges Byggindustrier. När dessa krafter tar över bryts efterfrågan och investeringarna i byggsektorn sjunker då mycket snabbt.
-Det är också förklaringen till de starka svängningarna i byggkonjunkturerna mellan perioder av hög efterfrågan och arbetskraftsbrist och svag efterfrågan, låga investeringar och arbetslöshet.

Lars Jagrén och  BI:s konjunkturbevakare Valter Hultén skissar i samband med septemberprognosen " Mot oanade höjder" på två alternativ till normscenariot.

I det ena är det en återhållsam lönebildning som har en nyckelfunktion. Då utlöser inte snabba lönestegringar några inflationsförväntning. Därmed minskar trycket uppåt på räntorna och efterfrågan fortsätter på en högre nivå.
Det andra alternativet tar sikte på insatser som ökar branschens produktivitet. I detta läge matchas ökande lönekostnader av den ökande produktiviteten vilket gör att arbetskraftskostnaderna kan hållas oförändrade.

-Den centrala avtalsrörelsen har normalt sett liten betydelse för företagens lönekostnader eftersom lönenivåerna i nyproduktion sätts i lokala ackordförhandlingarna, säger Jagrén. Men de centrala förhandlingarna är ändå betydelsefulla eftersom det är där ramarna fastställs hur lönebildningen ska gå till.  

Ska man lyckas ändra mönstret att högre kostnader bryter efterfrågan, är det med reglerna som skapas i de centrala avtalen som spelar en nyckelroll, menar Jagrén och Hultén.

Traditionellt sett så är produktivitetsutvecklingen mycket låg i byggsektorn jämfört med exempelvis verkstadsindustrins.
-Men där byggindustrin har en klart märkbar höjning  av produktiviteten är det i den första fasen av en konjunkturuppgång. Sedan avtar den effekten, säger Hultén.

Den relativt starka tillväxten Sverige haft de senaste åren har framför allt haft exportsektorn som främsta drivkraft. Nästa år ökar istället hushållens betydelse och tar över som tillväxtmotor, spår BI.
Hushållens ekonomi stärks framöver av ökande transfereringar, av det rekordlåga ränteläget och av att sysselsättningen beräknas öka.
Räntorna kommer inte att höjas före andra kvartalet 2006 tror man nu och då höjs styrräntan från rekordlåga 1,5 procent till 1,75 tror BI. Det låga lokalbyggandet näår sannolikt sin botten nästa år och vänder svagt uppåt. Däremot fortsätter industribyggandet att minska. De senatse åren har bostadsbyggandet dragit upp byggkonjunkturen. Under 2006 tar snabbt ökade anläggningsinvesteringar över som motor i byggsektorn

Totalt betyder den stigande efterfrågan på bostäder och från anläggningsinvesteringar att sysselsättningen behöver öka med ytterligare 16 000 personer.

Staffan Åkerlund

Redaktionen

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.