Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Konjunktur

CTH-rapport: "Hälften av kostnaderna i byggprojekt är slöseri"

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:43


AV PER HINDERSSON

BYGGPROCESSEN. Hälften av de samlade kostnaderna i ett byggprojekt är slöseri menar ny CTH-rapport.
Tidigare studier har visat synliga felkostnader svarar för 4-6 procent av produktionskostnaden (alla kostnader i ett byggprojekt). Men det finns också dolda felkostnader slöseri och rent slöseri. En färsk kartläggning som Chalmers gjort för BI/FoU Västs räkning, visar att slöseriet i byggprojekt motsvarar 30-35 procent av projektets produktionskostnad.

-Vi har försökt kartlägga slöseriet, lyfta fram exempel på sådant som görs i onödan och som alltså är aktiviteter som inte tillför kunden något värde. Vi identifierade redan tidigt 750 aktiviteter som kan uppfattas som slöseri, säger Per-Erik Josephson, CTH, som tillsammans med Lasse Kaukkoriipi skrivit rapporten.

-Det kanske är demokratiskt motiverat att det tar två till fem år att detaljplanera ett projekt, men rimligen ligger då papper under lång tid på bordet utan behandling och det är slöseri. Det gynnas säkert priskonkurrensen att tio företag räknar på ett jobb, men att nio av dessa anbud går i papperskorgen är slöseri. Under dagtid är det trångt på byggarbetsplatserna, men samtidigt står byggen tomt tre fjärdedelar av veckans alla timmar. Det är också slöseri, säger Per-Erik Josephson.

I rapporten delas slöseriet in i fyra kategorier:
# Fel och kontroller. Kostnaderna för synliga och dolda fel är stora. Även kostnader för kontroller, försäkringar, stölder och skadegörelse är höga. Slöseriet i denna grupp är uppskattningsvis drygt 10 procent.
# Resursanvändning. Kartläggningarna visar på en överraskande stor andel slöseri i form av väntan, stillastående maskiner och materialspill. Detta slöseri svarar, enligt rapporten, för mer än 10 procent av projektets produktionskostnad.
# Hälsa och säkerhet. Slöseriet knutet till arbetsrelaterade skador och sjukdomar är stort och rehab och förtidspeniosnering belastar projekt indirekt via skatteuttag. Slöseriet beräknas till 12 procent av produktionskostnaderna.
# System och strukturer. Här redovisas slöseriexempel som utdragen detaljplaneprocess, omfattande upphandlingsprocess och överdriven dokumentation som tillsammans sätts upp för 5 procent av produktionskostnaden.

-Här är förmodligen kostnaderna rejält underskattade. Det kanske snarare rör sig om 20 procent, än om 5 procent. Det skulle alltså betyda att det finns en potential inom sektorn att faktiskt halvera produktionskostnaderna genom att angripa slöseriet, säger Per-Erik Josephson.

Ett byggprojekt skulle således utifrån rapportens slutsatser till hälften bestå av värdeskapande aktiviteter och till hälften av slöseri.
-Vi måste också se upp för paradoxer. Ju fler synliga fel vi upptäcker, desto fler kontroller utför vi och kontroller innebär i sig innebär ett ökat slöseri. Vår rapport och annan forskning i ämnet att själva förbättringsarbetet inom företagen, trots goda intentioner, leder till ökad administration, fler pärmar, papper och ökat slöseri, säger Per-Erik Josephson.

Rapportförfattarna ser fyra huvudhinder för utvecklingen; uppfattningen att byggsektorn är unik och konservativ, den bristande insikten om vad som är värdeökande arbete, paradoxen att förbättringsarbete leder till ökat slöseri och att byggsektorns struktur motverkar utveckling.

-Att reducera slöseriet är förmodligen en av de viktigaste utmaningarna för både företag och branschen. Vi föreslår bland annat bred utbildning till alla medarbetare, inklusive personalen hos leverantörer, och en kraftfullare fokusering på huvudprocessen i projekten. Vi måste lära oss vad som är värdeökande aktiviteter och vad som är slöseri, säger Per-Erik Josephson.


Exempel på slöseri
(Fel och kontroller)
¤ Synliga fel; ändringar och tilläggsarbeten, olycksfall, besiktningsanmärkningar, stölder.
¤ Dolda fel under materialtillverkning, tillverkning av maskiner och utrustning, fel i UEs processer.
¤ Kontroller och besiktningar. "Vid ett medelstort byggprojekt följdes 15 personer åt under två dagars slutbesiktning i ett s k luciatåg, det vill säga 30 arbetsdagar".
¤ Stölder och skadegörelse; larm, vaktbolag, tid att flytta undan utrustning.
¤ Övrigt; försäkringar, datorstrul (för många program).
(Resursanvändning)
¤ Byggnadsarbetare utförde i studien direkt värdeökande arbete under 17,5 procent av tiden (resten var förberedelser eller slöseri i form av väntan, avbrott eller annat).
¤ 18 procent av byggarbetsledarens arbetstid registrerades som slöser (kontroller, förflyttning, väntan mm) och hela 33 procent tll möten som inte var planerade.
¤ Maskiner och utrustning på bygget. Under en vecka, 168 timmar, användes större maskiner 6,8 procent av tiden och mindre maskiner 1,2 procent av tiden.
¤ Materialspill.
¤ Dålig mötesdisciplin.
(Hälsa och säkerhet)
¤ Slöseri dolt i skattemedel; sjukskrivningar, förtidspensioner.
(System och strukturen)
¤ Detaljplaneprocessen; ärendena "vilar" när ingen jobbar med dem.
¤ Anbudssystemet. "Kostnaden för de förlorande leverantörernas anbudsarbete belastar kunden i det långa loppet".
¤ Dokumentation. "Vad går egentligen jobbet ut på: Fylla i papper eller göra affärer?"
¤ Ackord. "Kostnaderna som åtgår för att mäta, stämma av och förhandla kan klassas som slöseri".
¤ Branschorganisationer och intresseföreningar; "Mera företag - mindre bransch".
¤ Mailhantering.

Redaktionen

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.