Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag22.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Konjunktur

Delade åsikter om effekten av kreditrestriktionerna

Publicerad: 21 Maj 2018, 10:14

Bild 1/2  Den förstnämnde hade dock lämnat lokalen när den andre, Hans Lindberg, tog vid.

Foto: Anders Siljevall

Att nya kreditrestriktioner slår hårdast mot unga som vill in på bostadsmarknaden är en kritik som framförs av många. Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier hävdade under Bofrämjandets vårseminarium att ökade amorteringskrav har haft liten effekt på ungas boendesituation. Men mothugget lät inte vänta på sig.


Temat för vårseminariet hos Bofrämjandet var hur bankerna påverkar bostads-
situationen. Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, var inbjuden för att ge myndighetens syn på hur en bättre bostadsmarknad för unga skulle se ut. Det enskilt viktigaste för unga är att de flyttar mycket oftare än äldre, menade han.

– Ungefär var tredje person mellan 20 och 28 flyttar under ett givet år. Det är en fas i livet då man behöver vara rörlig på bostadsmarknaden. Att hyresmarknaden då är viktigare än ägt boende är inte konstigt, berättade Henrik Braconier.

Att köpa en bostadsrätt för att sedan flytta året därpå innebär en stor risk.

– Fastigheter kan vara en bra investering på längre sikt, men är det för en kort period kan det vara en riskfyllt investering, menade han och hävdade att en fungerande hyresmarknad är det viktigaste för att få en bra bostadsmarknad för unga.

"Regleringar inte bakom prisras"

Att Finansinspektionens regleringar skulle ha skapat den senaste tidens prisras på bostadsmarknaden, höll han inte med om.

– Vi har en unik situation där efterfrågan på bostäder är hög samtidigt som byggkostnaderna är höga jämfört med andra länder. Det är i det perspektivet man ska se den senaste tidens prisfall. Tar man vilken annan horisont som helst är bostadspriserna fortfarande historiskt höga, sade han och poängterade att varken det senaste skärpta amorteringskravet eller bankernas egna skuldkvotstak har varit det som bromsat in prisökningen. I stället var det 2017 års acceleration av bostadsbyggandet som mättade marknaden.

– Expansionen sammanträffar väldigt väl med prisnedgången.

Mellan 2009 och 2011 minskade andelen nya bolånetagare för att sedan öka och på senare tid stabiliseras.

– Kreditrestriktionerna står för en mycket liten del av den ökade kostnaden för bostadsköp. Det är priset, priset, priset som är det stora hindret för unga, menade Henrik Braconier.

Finansinspektionen fick dock inte stå oemotsagd. Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, hävdade att regleringarna av kreditmarknaden har kraftigt negativa effekter på hur bostadsmarknaden fungerar. Behovet av strängare amorteringskrav är litet i Sverige, menade han.

– I Sverige har vi mycket få nödlidande lån. De svenska bankerna klarar sig mycket bra i det stresstest som den europeiska bankmyndigheten EBA utför, berättade Hans Lindberg.

Sönderreglering fel väg att gå

Han menade att Finansinspektionen har en alltför oklar instruktion från staten. Myndigheten nämner konjunkturrisker snarare än finansiell stabilitet som skäl till kreditrestriktionerna. Men att sönderreglera kreditmarknaden för att stabilisera konjunkturen på marginalen är fel väg att gå. Det bör göras med finanspolitik och penningpolitik.

– Man för fram en oro för ökande skuldkvoter, men det finns inte skäl till att ha en akut oro för läget i Sverige. Hushållen har en hög sparkvot och konsumerar inte överdrivet. Det är bostadsmarknadens låga utbud och ökande priser – pådrivna av låga räntor – som har dragit upp skuldkvoten och inte ett riskbeteende hos hushållen, menade Hans Lindberg.

Kreditregleringarna kan visserligen dämpa skuldsättningen, men nya problem uppstår i stället.

– Vi får svårare och dyrare krediter för företag och hushåll, trösklarna till första bostaden höjs och inlåsningseffekterna för äldre förstärks, förklarade Hans Lindberg som också tog upp en tendens i statistiken som Finansinspektionen inte visade. Efter införandet av amorteringskravet sommaren 2016 tog i stället blancolånen fart.

– Jag ser inget konsumentskydd i den utvecklingen, sade Hans Lindberg.

Anders Siljevall, anders@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.