Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Konjunktur

ESS - superbygget som lyfter Lund

Publicerad: 22 februari 2011, 08:03

Megainvesteringarna Max IV och ESS, ett samlat paket på 17-18 miljarder kronor, ger hela Lund ett investeringslyft.


Det tog tio år och krävdes en politisk räv som Allan Larsson som svensk superlobbyist på den europeiska arenan. Men det funkade. Lund blir Nordeuropas créme de la créme när det gäller avancerad materialforskning genom investeringskombon Max IV och ESS, ett samlat paket på 17-18 miljarder kronor (beroende på kronkurs). Och som extrabonus sockras Lund av ett pärlband av kopplade kringinvesteringar och en ny stad i staden.

Norr om Lunds gamla stadskärna, förbi Tekniska högskolan och förbi forskarbyn Ideon, ut på den bördiga skånska myllan – för dagen pudrad med fin, vit snö och inramad av en kall, kristallklar blå himmel – ska Sveriges största enskilda forskningsinvestering någonsin uppföras. För tillfällen ägs den nästan 75 hektar stora tomten av Region Skåne, som tidigare friköpt marken från Svenstorps fideikommiss ägd av Ture Gabriel Gyllenkrok. Marken, Brunnshög, har en i den närmaste perfekt jordmån, men nu är det färdigodlat. Inga fler sockerbetor och spannmål.

I stället ska inom kort 13-14 miljarder kronor plöjas ner för att ge Lund världens kraftigaste neutronkälla. Om tre år är det byggstart och här ska den 500 meter långa ESS-kroppen ringla sig ner mot staden och alldeles intill kommer den runda och redan byggstartade Max IV-anläggningen att ligga.

När ESS är i full gång runt år 2025 kommer uppåt 500 forskare att jobba här permanent och tusentals gästforskare väntas passera anläggningen varje år.

– Helt klart innebär satsningarna på ESS och Max att vi skruvar upp Lunds kommunala investeringsbudget rejält, både via våra förvaltningar och våra kommunala bolag. Sett till vår folkmängd kommer Lund under de närmaste åren att vara landets investeringsintensivaste kommun, säger Jan-Inge Ahlfrid, kommundirektör i Lund.

Han och hans kollegor gnuggar händerna.

Mitt i hjärtat av Lund, i det trånga gatunätet bakom Lundagård och ett stenkast från Domkyrkan, har ESS AB sitt kansli. I dag är ungefär 70 personer anställda, men det kommer att växa successivt. Rekryteringen av de projektansvariga står högst på agendan just nu, inklusive projektledare och upphandlingsansvarig.

Det började för över tio år sedan. Både kommunen och universitetet var uppenbart sugna på att få hit den "state of the art-anläggning", ESS, som hade börjat diskuteras mellan flera europeiska länder. År 2000 hade idéerna tagit en fastare form. ESS Scandinavia skapades med Lunds Universitet som huvudman och med det uttalade syftet att få etableringen förlagd till Lund.

– Tidigare hade alltid den här typen av prestigeanläggningar landat i någon av de stora länderna; Storbritannien, Frankrike eller Tyskland. Men Lund jobbade på och fick den svenska staten mer och mer engagerad. År 2007 utsåg regeringen Allan Larsson till Sveriges chefsförhandlare för ESS och det var också då kansliet byggdes upp, säger Roger Eriksson, informatör på ESS.

Det blev en tuff strid. I sluttampen handlade det om Lund, spanska Bilbao och ungerska Debrecen. ESS ligger utanför EU:s administration. Projektet finansieras av 16 europeiska länder och Sverige och Lund fick rätt tidigt med sig sju länder, med tunga Tyskland och Frankrike i spetsen.

Strax före midsommar 2009 stod Lund som segrare.

– Ett tungt argument var att Lund lovat att utveckla en koldioxidneutral anläggning som drivs med el från förnybar energi. Det här var, och är, världsunikt för en forskningsanläggning, säger Roger Eriksson.

ESS-anläggningen beräknas dra 300 GWh per år, vilket motsvarar energiförbrukningen för ungefär 15 000 normalvillor. Anläggningen ska matas med koldioxidfri energi som ESS Scandinavia äger och överskott säljs vidare till det kommunala fjärrvärmenätet eller lagras. Den särskilda energilösningen sker i samarbete med Eon och det kommunala energibolaget.

Vad är då ESS?

En förenklad pedagogisk modell brukar vara att likna ESS vid ett enormt mikroskop. Men man använder inte ljus. Istället slungas neutroner in i det studerade materialet, studsar mot dess atomer och de data som frigörs skickas till ESS Data Management & Software Centre i Köpenhamn för visualiseringar och simuleringar.

Till skillnad från anläggningen i schweiziska Cern, där man forskar om partiklar och om universums grundläggande krafter, så kommer ESS att fokusera sin forskning kring material och livsegenskaper på organiskt material.

Just nu är ESS-kansliet inne i vad man kallar "pre-construction-fasen". Byggstarten ska ske om två, tre år och fokus är inställt på strategiska rekryteringar, bland annat projektledare och upphandlingsansvarig. Det handlar om tillståndsprövningar, konsekvensbeskrivningar och detaljplanearbete, upphandling och ett ständigt putsande och trimmande av kostnadsberäkningarna.

Kring nästa årsskifte ska huvudkonsulterna vara upphandlade.

– Det här blir ett stort bygge, mycket skruvar och betong. På skoj brukar vi säga att det är ett av världens största rörmokeriprojekt, säger Roger Eriksson.



Pärlband av investeringar
i ESS-anläggningens spår

De gigantiska forskningsinvesteringarna i Lund har givetvis påverkat hur stadens politiker ser på framtiden och den stadsmässiga planeringen.
– Historiskt så har Lund länge varit en tillväxtmotor i regionen. Det accentueras nu ännu starkare, säger Jan-Inge Ahlfrid, kommundirektör i Lund.

Projektlistan är offensiv. En ny spårvagnslinje, en så kallad light rail, ska 2014/15 binda ihop stationsområdet i söder med forsknings- och teknikbyarna i norr; ett rullande transportflöde längs det så kallade kunskapsstråket. Själva centralstationen, som nu med Citytunneln fått en ännu smidigare och fräschare direktkoppling till Köpenhamn och Kontinenten, behöver uppgraderas rejält för att klara de förväntade, ökande resandeströmmarna.

Från 2014 får Lund en spårvägslinje mellan Max IV, ESS och Lunds centrum. Bild Kontoret

Men det är bara början på listan. Här planeras nya skolor, förskolor, en ny badanläggning för 290 Mkr, en ny fotbollsarena och en ny inomhusarena. Vid sidan av den snävare kommunala budgeten planerar regionen/landstinget investeringar på sjukhussidan. Universitetet och näringslivet står också på tårna.
Lund har en lång lista med projekt i pipeline, inte minst i Brunnshög som blir en ny stad i staden. År 2025 ska Brunnshög hysa 3 000 bostäder och uppåt 25 000 arbetsplatser.

Under de närmaste två åren står ett par större kombinerade hotell- och kontorsprojekt på tur.

Midroc är snart redo att byggstarta ett kombinerat hotell- och kontorsprojekt för 800 Mkr. Hotelldelen är vikt åt Winn Hotels och ska innefatta 192 rum.

Ideon Gateway – 19 våningar högt – är ett annat exempel på en hotell- och kontorspaket. Här är Ikano byggherre med Skanska som totalentreprenör och en planerad investering på 400 Mkr. Ett tredje projekt ligger än så länge i dvala. Det är ett hotell- och spa-projekt i Brunnshög som Comwell Varbergs Kurort Hotell skissat. Om projektet blir av betyder det en investering på en knapp halvmiljard kronor.

Det senaste decenniet har Lund (med undantag för 2009) fått 2 000 till 2 500 nya arbetstillfällen per år. I snitt ökar befolkningen med 2 procent per år.

– Vi brottas med ett ständigt underutbud på bostadssidan. Vi når inte fram hur vi än gör. Allmännyttan här har ett bestånd på 9 000 lägenheter och det står konstant över 30 000 personer i vår bostadskö, säger Jan-Inge Ahlfrid.

– Vi behöver bygga minst 1000 nya bostäder om året. Vi klarar det inte själva. Vi räknar med våra kranskommuner.

Enligt Region Skånes beräkningar bidrar ESS-etableringen till att skapa 700 jobb per år under en 40-årsperiod och spär på behovet av nyproduktion av bostäder med ytterligare 500 lägenheter per år.

Regions Skåne har försökt räkna fram de tillväxtmässiga effekterna av ESS-etableringen. Som sämst skulle då BRP-effekten (bruttoregionalprodukt) fram till år 2040 uppgå till 35 miljarder kronor (med en ganska marginell inverkan på det omkringliggande samhället).

Men den bästa tänkbara ackumulerade effekten fram till 2040 landar på 302 miljarder.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.