Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Konjunktur

FI: Hushållen tar fortsatt stora bolån

Publicerad: 4 April 2018, 09:32

Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen.

Foto: Finansinspektionen

Belåningsgraden hos bolånetagarna sjunker, men det är fortsatt många nya bolånetagare som har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller till bostadens värde. Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i årets bolåneundersökning.


Finansinspektionens senaste bolåneundersökning har gjorts på de nya bolån som togs i september och oktober 2017, totalt cirka 28 000 nya bolåneakter. Undersökningen visar att belåningsgraden gradvis har sjunkit och ligger idag på 67 procent av marknadsvärdet.

– Dock lånar var fjärde ny bolånetagare upp till de maximala 86 procenten av bostadens värde. Med tanke på att bostadspriserna har fallit nästan tio procent sedan den här undersökningen innebär det att många som tagit nya lån nu har väldigt lite marginal mellan värdet på sin bostad och beloppet de har lånat, säger Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen.

Tittar man på skuldkvoten har även den ökat 2017, både i brutto- och nettotermer.

Att belåningsgraden sjunker medan skuldkvoterna ökar förklarar Finansinspektionen med att bostadspriserna har ökat snabbare än hushållens inkomster har stigit.

– Vi har tidigare pekat på att ökande skuldkvoter är oroande. Vad vi speciellt fokuserar på är de med mycket hög skuldkvot, över 450 procent. Vi vet från tidigare kriser att dessa grupper klarar att betala räntor och amorteringar, men drar ner mycket på sin konsumtion, vilket skapar problem för den ekonomiska utvecklingen i samhället totalt, säger Henrik Braconier.

Det är i storstäderna som flest har en skuldkvot över 450 procent. I Stockholm var 30 procent av bolånen under den undersökta perioden över 450 procent.

Rapporten noterar även att utlåningen till bostadsrättsföreningar ökar snabbt, nästan tio procent per år.

– Det innebär en risk för bostadsköpare. Man ska vara medveten om föreningens skulder, säger Henrik Braconier.

Anders Siljevall, anders@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.