Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag02.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Konjunktur

Fortsatt stark byggsektor enligt prognos

Publicerad: 10 Juni 2015, 08:05

Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier, BI.

Foto: Rosie Alm

Bostäder, infrastruktur och offentliga lokaler är de tre ben som byggandet vilar på i år och nästa år. Sveriges Byggindustriers färska konjunkturprognos visar på ett starkt läge för branschen i dagsläget, men det finns uppbromsande faktorer framöver.


Ämnen i artikeln:

Sveriges ByggindustrierBI Norwegian Business Schoolbyggkonjunktur

– Byggtakten stiger betydligt långsammare nästa år, säger Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier, BI.

BI:s andra konjunkturprognos för året bekräftar i stort den bild som presenterades i februari. Framför allt är det bostadsbyggandet som går extra starkt sedan en tid tillbaka. Sedan fjolårets siffror blivit klara står det klart att bostadsbyggandet blev högre än på många år. 38 000 bostäder påbörjades.

– Vi tror dock fortfarande att bostadsbyggandet toppar i år. På grund av den politik som förs finns risk att efterfrågan hämmas, säger Johan Deremar.

Behovet ännu större

Trots att bostadsbyggandet är högre än på många år kommer det enligt BI:s analys inte nå upp i de nivåer som politikerna vill ha. Regeringen vill att det ska byggas 250 000 nya bostäder fram till 2020.

– Det innebär i praktiken 50 000 bostäder om året fram till 2020, men på det politiska planet går besluten i motsatt riktning, säger Fredrik Isaksson, chefekonom på BI.

Främst är det amorteringskrav och skattehöjningar som kommer att bromsa efterfrågan på bostäder tror BI:s ekonomer. Regeringens satsning på subventioner till små och klimatsmarta lägenheter gör marknaden svårbedömd.

– Vi tror att de subventioner som införs snarare kan hämma bostadsbyggandet på grund av att det förändrar marknadsförutsättningarna. Risken är att man går in och ritar om projekt, till exempel gör om 3:or och 4:or till 1:or och 2:or, men de större lägenheterna är viktiga för att flyttkedjorna ska fungera. Byggandet av smålägenheter kommer inte att lösa bostadsbristen, säger Johan Deremar.

Förändring av Rot

På småhussidan tror BI att den aviserade förändringen av Rot-avdraget kommer att påverka investeringarna negativt nästa år.

– Hushållen flyttar fram sina investeringar till i år. Därmed finns en risk att flera småföretag slås ut nästa år när Rot-avdraget minskas. Det riskerar att förstärka en trend med ökande konkurser för små- och enmansföretag, säger Johan Deremar.

2014 var ett starkt år för byggbranschen. Investeringarna steg med 15 procent, mycket tack vare det ökade bostadsbyggandet. Även i år väntas en uppgång i investeringarna, men inte lika stor. Bland annat väntas de privata anläggningsinvesteringarna minska. Det beror främst på att investeringarna i energi- och i post- och telekomsektorn går ner.

Det ser ljusare ut för de offentliga anläggningsinvesteringarna. Investeringar i järnvägen har börjat att återhämta sig från en tre år lång nedgångsperiod och det finns en tydlig ambitionshöjning från politiskt håll.

Det privata lokalbyggandet ligger även det lite lågt. De flesta stora projekten är avslutade. ESS i Lund är dock ett projekt som håller volymerna uppe ett tag till. Andra stora spektakulära projekt som exempelvis Nobel Center i Stockholm är fortfarande osäkra.

Det offentliga lokalbyggandet ligger fortfarande på höga nivåer. Ännu hålls fanan högt av Nya Karolinska i Solna, NKS, som faller ut ur prognoserna först 2017.

– Nu är vi på all time high-nivå, så det finns en viss fallhöjd när NKS försvinner. Det krävs nästan 5 större sjukhusprojekt för att komma upp i samma nivå som NKS. Det är så stort att det nämns i nationalräkenskaperna, säger Johan Deremar.

Brist på kompetens

Trots relativt högt tryck i branschen ser BI:s ekonomer inga generella flaskhalsar i branschen framöver.

– Det vi har sett länge är en ansträngd situation vad gäller efterfrågan på platschefer och folk i arbetsledande position, säger Fredrik Isaksson.

Det samma gäller kompetent yrkesfolk på kommunens planavdelningar för att få fram detaljplaner i tid. Även andra nyckelkompetenser kan det bli brist på framöver som till exempel maskinförare och signaltekniker.

I övrigt ser det positivt ut vad gäller sysselsättningen. 2016 väntas 317 000 personer jobba i branschen.

– Men redan nu har vi en ansträngd arbetsmarknad. Vi är oroade för hur vi ska lösa resursfrågan, vilka ska bygga allt det som politikerna planerar. Där tycker jag inte att politikerna stöttar oss tillräckligt. Vi kommer även i fortsättningen att behöva utländsk arbetskraft, säger Isaksson.

Nomi Melin Lundgren

Redaktör

nomi@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.