Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Konjunktur

Fortsatt turbulens på Europas byggmarknader

Publicerad: 8 april 2009, 07:01

Finanskrisen och lågkonjunkturen slår mot den europeiska byggbranschen – fast på olika sätt. Vissa störtdyker – som Spanien och Irland. De nordiska marknaderna ser snabbt fallande bostadsbyggande och stigande byggarbetslöshet. Å andra sidan är förutsättningarna på anläggningssidan lovande och samtidigt ser marknader i Centraleuropa som Polen och Tjeckien riktigt stabila ut.


Brittiska byggare vädjar till regeringen
Den brittiska byggindustrin lobbar nu via sin organisation House Builders Federation intensivt mot regeringen för att förhindra en kollaps för bostadsbyggandet. Under fjolåret inleddes produktionen av 69 000 bostäder som kommer att färdigställas i år. Men när dessa är klara finns mycket få nya projekt runt hörnet. Bankerna har ändrat reglerna för bostadsmarknaden och därmed har hela byggindustrin problem”, säger Berkely Homes ordförande till tidningen Byggindustrins brittiska systertidning Construction News.

Det påverkar i hög grad också många  pågående projekt. Striktare regler för bankutlåning och  fallande bostadspriser gör att många köpare att kliver ur sina avtal. Trots att kunderna då förlorar insatsen på tio procent av köpesumman, har huspriserna ofta fallit mycket mer. Många köpare spekulerar i fortsatta prisfall.

Exempelvis Berkely Homes kommer att dra kunder inför domstol om de drar sig ur kontrakten. Den brittiska bostadsmarknaden var länge en av de allra starkaste i Europa. Med prisökningar på över åtta procent på årsbasis från redan rekordhöga nivåer årsskiftet 2007-08, var det få brittiska byggare som var beredda på den kommande krisen.

I juni kom vändningen. Då såldes för första gången bostäder till svagt sjunkande priser. Från minus 0,1 procent accelererade raset sedan månad för månad och i januari 2009 föll priserna ytterligare 15 procent.
Staffan åkerlund




Keltiska tigerns år över
Dublin är fullt av skinande nya kontor och butiker. Men många är tomma, monument till en byggboom som störtdök. Irland har en djupare recession än något annat land i euroområdet. Ekonomin minskade förmodligen med 2,5 procent under 2008 och får kontrakt med ytterligare 6,5 procent i år. Arbetslösheten har ökat från 5 procent till 10,4procent, en snabbare ökning än i Amerika. Irländska banker må vara fria från giftiga värdepapper som har förgiftat rivalernas balansräkning, men de är fördärvade av bekymmersamma egendomslån.

Mellan 1990 och 2007 i ekonomin ökade med ett årligt genomsnitt på 6,5 procent. En motor var byggandet. Med 90 000 färdigställda bostäder 2006 – republiken Irland har en befolkning på 4,5 miljoner – motsvarade detta byggande 16 procent av BNP, en unik siffra. Med exploderande bostadspriser rusade irländarnas förmögenhet i höjden.

Expansion i två faser
Irlands expansion genomgick två faser. Den första leds av export och drivs av utländska direktinvesteringar och tog slut omkring 2002. Irland erbjöds utländska företag, främst amerikanska, med säckar med kapital och know-how mot en ung, välutbildad, engelsktalande och billiga arbetskraft. Statligt bidrag, en låg företags-skattesats och tillgång till EU:s inre marknad gjort konceptet än mer attraktivt.

Fas två innebar låga räntor, en följd av euro-medlemskap, vilket tände en låga under fastighetspriserna, och som har drivit en byggnads- och detaljhandelboom.

Boomen ruskades om 2004 då invandrare från EU:s nya medlemmar översvämmade landet.

Medvetna konsumenter
Fortsatt tillväxt gav intrycket att allt var bra. Men som en irländsk ekonom antecknat, den keltiska tigern hade redan försvunnit.

Konsumenterna är medvetna om skillnaden i budgeten och vet att skattehöjningar kommer, säger Alan Barrett på ESRI, ett forskningsinstitut, till tidningen Economist.

Löneminskningar verkar vara ett pris Irland är beredda att betala. Och det är nu lätt att avfärda höjningen av levnadsstandarden i den ”keltiska tigerns” år som illusorisk i Irland, med fastighetspriser och kredit-boomar som var höga även med brittiska normer.
Ingrid Gallagher



Ingen tysk vändning under detta år
Lågkonjunkturen i Tyskland kommer tidigast att bottna mot slutet av 2009, tror Christoph Schmidt, ordförande för det ekonomiska forskningsinstitutet RWI.
Under 2010 kan möjligtvis en viss återhämtning inledas men RWI varnar den tyska regeringen för ytterligare finansiella stimulanser utöver de redan beslutade.

”Med det ekonomiska paketet som ligger fast har regeringen i stort sett uttömt sina möjligheter”, menar Schmidt.

Det tyska bostadsbyggande gick trögt redan före den finansiella krisen. Redan 2007-08 föll antalet tyska bygglov med 40 procent. Vissa tyska städer som München , Hamburg och Nuremberg kunde dock länge glädja sig åt lokala högkonjunkturer och stark efterfrågan på bostäder.
I östra Tyskland har dock efterfrågan och priserna på fastigheter varit på nedgång länge, långt innan dagens finanskris.

En delsektor inom bygg har dock högkonjunktur. Företag som arbetar inom miljö, energi och ventilation möter en stark efterfrågan. Höga elpriser och politisk osäkerhet kring gasleveranser får många fastighetsägare att investera i alternativa energi och värmelösningar.
Staffan Åkerlund


Storsatsning på bostäder i Frankrike
Byggindustrin hör till de sektorer som har drabbats hårdast i Frankrike. Enligt analysföretaget Astères minskar den franska byggsektorn sin omsättning med 3,6 procent under 2009.
Som en jämförelse kan nämnas att servicesektorn bara väntas minska med 0,1 procent.

Under 2008 byggdes 420 000 nya bostäder i Frankrike. Men landet behöver egentligen 500 000 nya bostäder per år.

För att få fart på byggandet har regeringen lanserat ett program som ska ge 100 000 extra bostäder, framför allt för socialt utsatta grupper. I regeringens program för att få fart på byggandet ingår också en extra kraftsamling på att renovera de slitna förorterna. Regeringen fördubblar också insatserna med subventionerade lån till förstagångsköpare av bostäder. Dessutom underlättar regeringen inköp av mark för byggandet av 30 000 nya bostäder. Sammanlagt lägger den franska regeringen 1,4 miljarder euro på detta program.
Björn Dickson


Polen kör på med EU-pengar,
medan Tjeckien dyker
Polen och Tjeckien ser fortfarande okej ut när det gäller infrastruktur. Däremot går det ned inom husbyggnad och bostäder.

Ofta tenderas ”östra Europa” att klumpas tillsammans, men deras gemensamma historia är inte en viktig faktor för ekonomisk likställdhet, två decennier efter att det onda imperiet kollapsade. Många problem är gemensamma, men skillnaderna mellan de före detta kommunistiska länderna är ofta större än vad som skiljer dem från länderna
i ”gamla Europa”.

Polen, den överlägset största ekonomin i de nya EU-medlemmarna, är långt ifrån kollaps. Till skillnad från sina centraleuropeiska grannar, är landet stort nog att inte huvudsakligen vara beroende av export till övriga EU. Med europeiska mått, är dess offentliga finanser i relativt gott skick. Tillväxten kommer att vara försumbar, eller något negativ, men ingen räknar med en kraftig nedgång.  

Polen fick relativt sent en byggboom och finanskrisen drabbade således landet senare.

Husbyggandet, både privat och kommersiellt, har avtagit. Däremot plussar anläggningssidan på, såsom väg- och broprojekt. Landet har ett uppdämt behov av utbyte av infrastrukturen; vägar, järnvägar, hamnar etc. Till stor del finansieras dessa byggen av EU-pengar vilket gör att de fortskrider i god takt.

Tjeckien, den näst största ekonomin, Tjeckien, är i gott skick också. Landets ekonomi kan krympa med 2 procent, men det har ett solitt banksystem och låg skuldsättning. Rent allmänt så märkte Tjeckien av byggkrisen tidigare än Polen. De har varit igenom en smärre byggboom redan så de har inte haft samma uppgång precis på sistone.

På bostadssidan har Skanska haft egen bostadsproduktion i Tjeckien, finansierat av privata medel. En växande medelklass vill byta upp sig till bättre bostäder. Men bostadskrisen har precis tagit mark i landet, alltså senare än i Norden.
Ingrid Gallagher


Spanien är största fallet i hela EU
Spanien uppvisar den allra sämsta utvecklingen inom bygsektorn i hela EU. Efter en lång rad år med en remarkabel byggboom har Spaniens byggare drabbats av ett hårt fall. Detta enligt EU-statistik presenterad i februari.

Mellan december 2007 och december 2008 minskade omsättningen i den spanska byggsektorn med 23,7 procent. I EU som helhet var minskningen 10,1 procent. Sverige hade den näst sämsta utvecklingen med ett minus på 19,6 procent. Därefter följde Portugal med en minskning på 6,2 procent samt Frankrike och Bulgarien med minskningar på 5,2 procent vardera
Men bilden är inte nattsvart, många spanska byggföretag går fortfarande med vinst. Landets 35 största byggföretag hade under 2008 en gemensam vinst på 46,4 miljarder euro. Det är en minskning med 6,5 procent sedan 2007. Att försämringen inte är större förklaras av att krisen inte hade slagit till med full kraft under första halvan av 2008.

Av de sex byggföretag som är noterade på Mafridbörsen var det bara Sacyr och Ferrovial som uppvisade förlust när 2008 var till ända. ACS, Acciona, FCC och OHL gick alla med vinst. Sammantagen blev deras vinst för 2008 1,7 miljarder euro, en minskning med 65 procent på ett år.

För att klara krisen satsar de spanska byggarna på infrastrukturbyggande, på diversifiering, på att erbjuda nya tjänster och på att investera i energisektorn.

Den 2 december 2008 presenterade den spanska regeringen en statlig investeringsfond på 8 miljarder euro som ska satsas på byggande av infrastruktur.
Björn Dickson

red@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.