Högsta ökningen av byggkostnaderna sedan 1974

SCB:s byggkostnadsindex för flerbostadshus har stigit kraftigt sedan hösten 2020 och är de två senaste åren, alltså från december 2020, upp bortåt 25 procent. Bara det senaste året har byggkostnaderna stigit 15,6 procent, den högsta ökningstakten sedan oktober 1974.

Kostnaderna för byggmaterial, som fullkomligen exploderat sedan coronapandemin, fortsatte ned för tredje månaden i rad i december. I årstakt ökade dock fortsatt alla materialkostnader, utom trävaror, som var ned 11,6 procent. Men årstakten totalt har växlat ned tydligt från nivåer uppemot 25 procent i våras till runt 14 procent nu i december.

– Priserna för byggmaterial som har en stark koppling till råvaror började sänkas efter att råvarupriser fallit tillbaka och vi ser hur det nu med en fördröjning också påverkar priserna på mer förädlade byggmaterial. Men allt går inte ned. Det finns också produkter med många led och mellanlager, där man tvärtom inte hunnit ta ut alla prishöjningar ännu, säger Peter Sjöström, inköpsdirektör på Beijer Byggmaterial.

Förutom sjunkande råvarupriser drivs nedgången i materialpriser också av kraftigt fallande priser på containertrafik, som nu i stort sett är tillbaka på nivåerna före coronapandemin, samt en lägre global efterfrågan. Beijers bedömer i dagsläget att materialpriserna överlag kommer att fortsätta sjunka.

– Vi tror på fortsatt fallande priser på byggmaterial, men man ska komma ihåg att vi kommer från en hög nivå. Många råvaror kan nog inte sjunka mer i pris, utan nedgången framöver kommer mer att drivas av lägre efterfrågan, säger Peter Sjöström.

Cement tillhör de varor där priset stigit kraftigt och här kan Beijer inte se att Cementas tillstånd att fortsätta bryta kalk i Slite i ytterligare fyra år kommer att sänka priset.

– Priset stiger ändå. Det finns en monopolliknande situation i Sverige, men priset på cement har höjts kraftigt i hela Europa, säger Peter Sjöström.

Samtidigt som materialpriserna alltså sjunker tillbaka fortsätter dock andra kostnader att dra åt andra hållet.

– Så länge som Kina går svagt kan man nog räkna med att sådant som armeringsstål kommer att fortsätta sakta ned. Men samtidigt har vi drivmedel och elkostnader samt stigande räntor, säger Johan Deremar, prognosansvarig vid Byggföretagen.

Störst ökning av alla produktionsfaktorer nu har byggherrekostnaderna, som dras upp av ökade räntekostnader. Räntekostnaderna steg hela 138,0 procent från december 2021. Kostnaderna för transporter, drivmedel och elkraft steg med 33,2 procent i årstakt, med kostnaden för elkraft upp 99,4 procent.

Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector

Foto: Pressfoto

Den del som har lägst ökningstakt nu är lönerna – 2,3 procent. I vår ska det dock förhandlas nya löneavtal och de väntas bli klart högre än nuvarande avtal som tecknades under pandemin. LO-facken har krävt löneökningar på 4,4 procent, de högsta kraven under de senaste 25 åren.

– Det brukar kunna vara lite stökigare i byggsektorn, men i slutänden brukar man komma överens om ett avtal kring industrins märke. Vår prognos är att avtalen kommer att ge löneökningar på i storleksordningen 3,5 procent, säger Susanne Spector, chefsanalytiker vid Nordea.

Hon konstaterar att industrins arbetsgivare, för första gången någonsin, kommit med ett motbud till facken. Detta motbud ligger på 2 procents löneökning plus ett engångsbelopp på 3.000 kronor.

– Med engångsbeloppet blir det löneökningar på totalt 2,7 procent. Det är faktiskt högre än den genomsnittliga löneökningstakten de senaste åren och därmed en indikation på att det kommer en uppväxling av lönerna, säger Susanne Spector.

Förr eller senare väntas den rekordhöga ökningen av byggkostnaderna bromsa in, i takt med att inflationen generellt vänder ned. Johan Deremar vid Byggföretagen tror att det dock kan ta ett tag.

– Ökningstakten kommer att dämpas, men den blir fortsatt hög under större delen av året. Även om varuinflationen kanske börjar dämpas i och med att konjunkturen försvagas kommer nya delar att ta över. Räntorna till exempel började ju höjas ordentligt först i september. Först till hösten kan man räkna med en mer ordentlig dämpning av ökningen för byggkostnaderna, säger han.

Han tillägger att man också måste skilja på förändring och nivå.

– Byggkostnaderna kommer ju fortfarande att vara höga även om ökningstakten sjunker. Det är ytterst sällan som byggkostnaderna sjunker. Det skedde under den stora osäkerheten i pandemins inledning när ingen vågade köpa något, men endast kort och det var en rätt unik händelse, säger Johan Deremar.