Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Konjunktur

Installation: Stora Bravida tror på tillväxt

Publicerad: 28 februari 2011, 13:13

I takt med att installationerna blir intelligentare så blir Bravida allt sexigare. Det tror i alla fall bolagets vd Torbjörn Torell som nu gör sig redo för att lämna över jobbet till Mats O Paulsson.


Torbjörn Torell har en bred erfarenhetsmix när det gäller att basa för företag inom byggsektorn. Han kom från byggsidan (regionchef på Skanska och vd för Åke Larson Byggare), gick till konsultsidan (vd för då börsnoterade Scandiaconsult) och sitter i dag som koncernchef på landets största installationskoncern Bravida.

Under den tid det tog mellan det att vi bokat intervjun och till dess att vi slutligen träffas hinner det hända saker.

Torbjörn Torell ska sluta. Det visar sig att han kommer att efterträdas av Mats O Paulsson (i dag vd på Oden och tidigare vd för Peab Industri och vice vd i Peab).

Så här skriver Bravidas styrelse i sin pressrelease:
"Efter en framgångsrik 'turnaround' och kraftigt förbättrad lönsamhet slutar Torbjörn Torell efter snart sju år som vd. Skiftet sker vid årsstämman 5 maj. Torbjörn kommer fortsatt att arbeta med Bravida i egenskap av styrelseledamot."

– Jag har varit i branschen i 29 år, varit chef under 25 år, moderbolags-vd i 16 år, varav sex år i ett börsnoterat bolag och dessutom har jag suttit i styrelser i tolv år. I sommar har jag varit sju år i Bravida. Om ett par, tre år kommer Bravida att noteras på börsen. Styrelsen och ägarna vill rimligtvis ha en viss stabilitet att en vd som sitter åtminstone några år efter noteringen. Skulle den personen vara jag skulle det innebära att jag tillbrimngar åtminstone elva, tolv år på Bravida. Det är lite mycket. Nu går jag till årsstämman den 25 maj, säger Torbjörn Torell.

– Men jag är inte lastgammal. Det finns mycket spännande kvar att göra. Ska man lämna skutan är det perfekt att göra det i en uppåtpekande konjunktur.

Hur skulle du känneteckna de senaste fem åren på Bravida?
– Vi har blivit bättre på att dra nytta av skalfördelarna och att vi tagit fram styrmodeller som vi implementerat och genomfört rakt igenom hela organisationen. Det som i dag är Bravida startades 1922. De senaste tre åren har vi visat de bästa resultaten i bolagets historia. Vi hade en viss svängning under lågkonjunkturen, men nu ser det bättre ut än någonsin.

Vad ser du för starka trender just nu?
– Det är svårt att komma förbi energi och miljö. Men å andra sidan stod det högst upp på agendan redan när jag gick på Teknis under 1970-talet. Men visst, den problematiken har en enorm genomslagskraft just nu. För vår del har det också handlat mycket om konceptfrågor, till exempel Bravida Plus där vi kommer in tidigt med en samverkande kund och svarar med ett helhetsansvar för alla gränssnitt. En klart tydlig trend är att installationsandelarna ökar, framför allt blir det mer och mer el. Och det handlar inte bara om hus. Vi har en anläggningsboom och den innehåller betydligt mer installationer än vad folk i allmänhet inser. Norra länken är proppad med installationer. Vi på Bravida blir också lite sexigare i takt med att installationerna blir alltmer intelligenta.

Vad innebär det ökande installationsinnehållet för relationerna till de stora entreprenörerna?
– Ungefär en fjärdedel av våra volymer är på uppdrag åt byggentreprenörer. De är viktiga för oss, men inte avgörande. När det gäller de stora byggföretagen så är vår strävan att hitta projektformer där vi kan samordna planering och logistik tillsammans. Där finns en given potential för besparingar för alla.

Ni har som koncernmål att ligga på en 7-procentig rörelsemarginal. Det är offensivt jämfört med byggföretagen.
– När den här intervjun trycks har vi publicerat vårt bokslut för 2010 och där ser vi att alla våra svenska enheter når upp till 7-procentsmålet. För 2009 låg vi med en marginal på 5 procent för hela koncernen och det var ett år då vi stärkte oss rejält på den norska marknaden via köpet av Siemens Installation AS och blev marknadsledande på el i Norge. Det visar hur vi bygger upp vår kostym. I fjol köpte vi olika verksamheter i Sverige och Danmark. Vi bygger vidare. Vi ska vara störst på varje ort vi är etablerade på.

Ett annat av era mål är att ha en jämn, 50/50-fördelning mellan installations- och serviceverksamheten. Hur tänker ni där?
– Service är en stabil och närmast outsinlig marknad som lutar sig mot det befintliga byggnads- och anläggningsbeståndet i landet. Det handlar om löpande underhåll och mindre ombyggnader och reparationer. Det är mycket småjobb, men summan av kardemumman blir enorm. Det är oftast stadiga, återkommande kunder och det ger oss en väldigt solid bas. Det är lönsamt, under lågkonjunkturer har service faktiskt högre lönsamhet än projekt, och har låg konjunkturkänslighet.

Alla skriker efter civilingenjörer i dag och ni har även deklarerat att ni vill öka ingenjörstätheten i Bravida. Hur ser rekryteringssituationen ut?
– Vi har faktiskt inga problem. Vi är exempelvis fyra gånger större än närmaste konkurrent på elinstallationssidan i Stockholm. Vi får de mest spännande jobbet och det fäller oftast avgörandet, oavsett om du är ingenjörer eller montörer. Vi har i dag en snittålder inom hela koncernen på 42 år. Det känns helt okay. Sedan är det trist att branschen är så mansdominerad, men det är så det ser ut. Det finns i dag inga kvinnor som utbildar sig till montörer eller rörmokare. Det här är ett problem för hela byggsektorn.

Hur ser ditt idealupplägg ut för ett projekt? Säg en större nyproduktion av ett kontor?
– Det är en sammanhållen, samordnad totalinstallation där alla discipliner ingår och där vi kommer in i projektet i ett tidigt skede. Det måste fortfarande finnas utrymme för oss att kunna föreslå kunden olika lösningar. Det här sättet att jobba är inte alls ovanligt. Vi har ett antal sådana projekt inom ramen för vad vi kallar Bravida Plus. Bygget av Hotel Sign på Norra bantorget är ett klockrent exempel. Sedan kan det finnas variationer. I vissa fall kanske vi kontrollerar ett par av teknikområdena.

Ser du några större kulturskillnader mellan ett stort byggbolag och ett stort installationsbolag?
– Nej, egentligen inte. Den här sektorn handlar till allra största delen om local business. Man är på en lokal marknaden och verkar där. För en större aktör, oavsett om det handlar om oss eller NCC, så handlar det om att få utväxling för storbolagets skalfördelar och kunna allokera bolagets personal och specialistkunskaper på ett så bra sätt som möjligt. De strategival som vi sedan centralt måste spridas ut i en decentraliserad verksamhe på ett effektivt sätt.

Vad ser du för trender när det gäller branschstrukturen?
– Jag tycker jag ser tre huvudspår när det gäller förändringar; det kommer nya ägare, nya typer av chefer och branschen fortsätter att konsolideras. Exempel på nya spelare på arenan är finska YIT, som i och för sig funnits här ett tag, olika private equity-bolag som går in i en ägarroll eller en internationell spelare som Imtech. På chefssidan har vi sett en del rekryteringar från de stora byggbolagen. Jag är själv ett exempel på detta. Pelle Sjöstrand på Nea är ett annat. Per-Ingemar Persson var en tidig pionjär när han gick från Skanska till NVS, en trendsättare även om han är tillbaka i byggsvängen i dag hos Veidekke. Det är en spännande och kanske nödvändig utveckling. Den tredje trenden är konsolideringen. De stora blir större och vi ser en rad raska bolagsförvärv, inte minst från YITs och Imtechs sida. Vi gör också förvärv, men under min tid har det i huvudsak varit utanför Sverige. Efter köpet av Siemens Installation är vi marknadsledande på elinstallationer i Norge.

Vad får omstruktureringen för effekter?
– Ett resultat är att vi får se en helt annan lönsamhet hos de större spelarna. Det var samma sak på konsultsidan för tio, femton år sedan. Vi är på väg att ta oss från en rätt snårig verklighet med nästan vattentäta skott mellan rörmokeri, el och ventilation till att bli den bransch som står för och levererar byggnadernas intelligens. Detta gör branschen så oerhört mycket mer intressant. Det handlar om perspektiv och får mig att minnas historien om de två stenhuggarna som bägge knackade ut fyrkantiga granitblock. På frågan om vad de pysslade med sa den ene att han högg sten och den andre sa att han byggde en katedral. Det
vi ska göra i framtiden är att bygga katedraler.

Finns det några attraktiva bolag kvar att köpa?
– Absolut. Det finns utrymme för fortsatt konsolidering i hela Norden. Faktum är att det finns drösvis med mellanstora bolag. För vår del handlar det, när vi överväger ett förvärv, vanligtvis om att vi ska vara den största aktören lokalt.

Var finns det utrymme för Bravida att växa?
– Vi har kikat och vi fortsätter att kika på Finland. Att titta österut är naturligt när det gäller vår geografiska spridning. Säg att vi, i ett litet längre perspektiv, totalt kan komma upp i en marknadsandel på 15-20 procent av den nordiska installationsmarknaden och där vi tillsammans med ytterligare någon aktör svarar för 30-40 procent av marknaden.

Vad blir de viktigaste branschfrågorna framöver?
– Företagens förmåga att hantera de nya och allt tuffare teknikkraven inom energi, miljö och innerklimat blir säkert en egenskap som sållar agnarna från vetet. En annan framgångsfaktor är förmågan att attrahera duktiga personer. Branschen har många välutbildade och duktiga fackmän på montagesidan, men behöver öka graden av civilingenjörer. Det tror jag vi får se.



Bravida i korthet (2009)
Personal: 8 500 medarbetare.
Verksamhet: Bravida har verksamhet i Sverige, Norge och Danmark på 150 orter. Den svenska verksamheten är uppdelad på tre divisioner: Nord, Stockholm och Syd.
Omsättning: 10 831 Mkr
Rörelseresultat: 545 Mkr
Rörelsemarginal: 5%



Bravidas historia
1922. BPA grundas av tolv byggnadsgillen.
1967. BPA Byggproduktion bildas.
1986. BPA-aktien noteras på Stockholmsbörsen.
1993. När Peab tar över byggverksamheten blir installationsverksamheten huvudområde för BPA.
1999. BPA-aktien avnoteras.
2000. BPA och Telenors installationsverksamhet slås ihop.
2006. Private equity-företaget Triton blir ny huvudägare i Bravida.
2009. Bravida köper Siemens Installation i Norge.

Bravidas marknadsandelar
• I Sverige har Bravida (2009) en marknadsandel på 7 procent och är den största aktören.
• I Norge är Bravida nummer två på marknaden med en marknadsandel på 3 procent. Inom el är Bravida (efter köpet av Siemens Installation) marknadsledande.
• I Danmark är Bravida den största aktörer tillsammans med en jämnstor aktör. Bägge har en marknadsandel på 3 procent.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.