Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag10.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Konjunktur

Kreditrestriktioner hämmar bostadsmarknaden

Publicerad: 5 April 2018, 12:16

Kreditrestriktioner påverkar bostadsbyggandet, slår Veidekke fast i en ny rapport.

Foto: Mattias de Frumerie

Bostadspriserna föll kraftigt under hösten. Huvudskälet är de kreditrestriktioner som Finansinspektionen och bankerna infört. Det slår Veidekke fast i sin nya marknadsrapport Den svenska bostadsmarknaden. Konsekvensen blir också ett minskat bostadsbyggande.


Mest har priserna sjunkit på marknader med höga priser och skulder, oavsett storleken på utbudet av nya bostäder. Enligt Veidekke är det uppenbart att lägre skuldkvotstak och högre kalkylräntor tillsammans med det skärpta amorteringskravet slår hårt mot de marknader som har högst priser.

Av rapporten framgår också att kreditrestriktioner påverkar bostadsbyggandet. Enligt den kartläggning som presenteras i rapporten sjönk de publika bostadsutvecklarnas försäljning med 15 – 30 procent under andra halvan av 2017 jämfört med samma period föregående år. Eftersom trenden fortsatt under våren 2018 är Veidekkes analys att det totala bostadsbyggandet kommer att minska med 25 – 30 procent de närmaste 2 – 3 åren.

Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, menar att marknaden sätts ur spel när staten på konstgjord väg stryper efterfrågan på bostäder då färre hushåll klarar de nya kreditrestriktionerna.

– Det finns en uppenbar klyfta mellan Finansinspektionen, som är bekymrade över den ökande skuldsättningen, och Boverket, som ser ett stort behov av nya bostäder. Från politiskt håll har ingenting gjorts för att kompensera effekterna av att färre har möjlighet att köpa sitt boende. Som det ser ut idag motarbetar myndigheterna varandra, säger Linda Jonsson.

Hon har undersökt bankernas krav på låntagare som ska köpa en genomsnittlig etta i Stockholms kommun.

– Bankerna kräver att hushållet har ca 450 000 kronor i eget kapital och en månadsinkomst på över 40 000 kronor. Dessutom testar de hushållet mot en ränta på 7 procent. Det ger en fiktiv boendeutgift som är fem gånger högre än den faktiska boendekostnaden. På så vis nekas många att köpa sitt boende trots att de egentligen har råd. Istället hänvisas de till ännu dyrare boendeformer, till att hyra en nyproducerad lägenhet eller i andra hand, säger Linda Jonsson.

Anders Siljevall, anders@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.