Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Konjunktur

Liten men stadig ökning av ägarlägenheter

Publicerad: 17 November 2011, 08:23

Antalet planerade ägarlägenheter ökar med 300 om året, visar Byggindustrins siffror.


Under de senaste två åren har antalet lägenheter med den nya upplåtelseformen äganderätt ökat med i genomsnitt 25 i månaden, eller nästan 300 om året. Men trots ökningen motsvarar det bara runt 2 procent av de lägenheter som byggs varje år i Sverige. Det framgår av Byggindustrins beräkningar baserade på uppgifter från Lantmäteriet.

– Förvånansvärt nog byggs de flesta ägarlägenheter inte i landets storstäder utan i mellanstora städer. Det är inte de stora byggbolagen som utvecklar de här lägenheterna utan mindre bolag på landsbygden, säger Agneta Ericsson, marknadschef på Lantmäteriet.

Upplåtelseformen ägarlägenheter skrevs in i den svenska lagstiftningen i maj år 2009. Starten blev trög. Bankerna visste inte hur de skulle värdera bostäderna när de skulle hantera ansökningar om lån. Det fanns också juridisk osäkerhet kring byggentreprenörernas byggfelsförsäkringar. Lantmäteriet och försäkringsbranschen behövde också reda ut var den fysiska gränsen i huset skulle dras mellan lägenheten och samfälligheten.

Under de två år som gått sedan dess har frågetecknen rätats ut och antalet lägenheter ökat långsamt men stadigt. Nu i november 2011 har 517 ägarlägenheter fått bygglov och så kallad lantmäteriförrättning, det vill säga upprättats som fastighet och fått sin fastighetsbeteckning. Det saknas dock statistik om hur många av dessa som faktiskt byggts.

– Det är många som är intresserade av upplåtelseformen. Men det saknas kunskap hos köparna, mäklarna, ja i hela kedjan från produktion till slutkund, säger Agneta Ericsson.

Hon är själv positiv till upplåtelseformen och har även hört banker göra bedömningen att det är tryggare att låna ut pengar till ägarlägenheter än till bostadsrätter, eftersom fastigheten kan pantsättas på samma sätt som ett radhus.

Även de två byggherrar som tidningen Byggindustrin har intervjuat är översvallande positiva.
– Ägarlägenheter är jättebra. Det är den mest vettiga upplåtelseformen som finns, den har bara fördelar och inga nackdelar för en exploatör, säger Dag Gunnarsson, vd på Bygg GG i Norrköping samt delägare av Gunnar Gunnarssons Fastighets.
Bolagen har byggt 14 av totalt 40 planerade ägarlägenheter i Söderköping. En av fördelarna är att de slipper diskussioner med bostadsrättsföreningen samt den omständliga processen med överlämnandet av ägandet av husen till föreningen.
I stället äger byggherren alla färdiga lägenheter och säljer av dem i en takt som marknaden tillåter. Är efterfrågan trög, som just nu, kan lägenheterna hyras ut tills de har en köpare.

Även Thomas Aebeloe, vd på det kommunala fastighetsbolaget Öckerö Bostads, har byggt 49 ägarlägenheter men behållit ett 20-tal som hyresrätter. Hans erfarenheter är goda.
– Ambitionen är att bara bygga ägarlägenheter i framtiden, säger han.
Bolaget bygger ägarlägenheter av två skäl: integration och finansiering. Genom att behålla och hyra ut en stor andel av lägenheterna skapas en blandning av hyresrätter och äganderätter i området.

Öckerö Bostads kan också låta försäljningen av ägarlägenheterna betala en del av byggkostnaderna för hyresrätterna. Det gör det möjligt att sänka hyresnivån med runt 30 procent, jämfört med om företaget bara byggt hyresrätter.
– Det blir ett slags Robin Hood-system, säger Thomas Aebeloe.

Trots att Sveriges ägarlägenheter ökar motsvarar de inte ens 2 procent av de drygt 17 300 lägenheter som byggdes förra året i Sverige. Enligt Agneta Ericsson på Lantmäteriet borde upplåtelseformen ta fart eftersom den är så vanlig i andra länder. En av stoppklossarna är de stora byggbolagen, anser hon.
– De, som skulle kunna göra något, har inte kommit igång. Det gör att det är brist på information och brist på objekt på bostadsmarknaden, säger hon.

De rikstäckande storbolagen borde bygga ägarlägenheter och förklara för folk hur upplåtelseformen fungerar. Att de inte gör det kan bero på att de inte har upparbetade rutiner för projektering av upplåtelseformen.

Dag Gunnarsson på Bygg GG i Norrköping ser fler flaskhalsar. Rädsla för det som är nytt är en, finansoron en annan. Men även regleringen av hyressättningen är ett stort hinder för de som vill hyra ut, tror han.
– Om privatpersoner ska vilja köpa en ägarlägenhet som en investering vill de kunna sätta hyran själva. Regeringen borde som ett första steg införa fri hyressättning av ägarlägenheter, säger han.

NICLAS KÖHLER - niclas@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.