Konjunktur
Nationell upphandling sorterar bort små företag
Publicerad: 12 maj 2016, 05:09
Bild 1/2 Robert Vangstad på Nyhem bostad är kritisk till storlekskravet i SKL:s upphandling. Foto: Nyhem Bostad
Sveriges Kommuner och Landstings nationella ramupphandling för att få fram snabba och prispressade bostäder får nu ytterligare kritik. Det krav på en årsomsättning på 250 miljoner kronor för företag som vill bygga de högre hus som efterfrågas gör att många mindre företag över huvud taget inte kan vara med i upphandlingen.
– Slutsatsen är att denna upphandling bara riktar sig till de stora byggbolagen och byggherrarna, säger Robert Vangstad, på Nyhem bostad, som inte kan vara med i upphandlingen på grund av kvalificeringskrav på omsättning.
SKL:s upphandling gäller som Byggindustrin tidigare berättat två olika sorters hus. Dels lägre flyttbara hus och dels större hus som ska vara av mer permanent karaktär. Den del av upphandlingen som har kvalificeringskrav på en minsta årsomsättning på 250 miljoner kronor gäller de större husen.
Nyhem bostad har ännu inte byggt några hus, men med hjälp av Boverkets stöd för innovativt byggande för billiga bostäder för unga har de tagit fram ett nytt byggsystem som ska ge snabba och kvalitativa bostäder till lägre kostnad. De hade haft samtal med SKL och berättat om sina idéer.
– De tittade på vad vi kunde göra och tyckte det var intressant. Sen blev vi förvånade när vi förstod att vi inte kunde delta i upphandlingen, säger Robert Vangstad.
Det här är inte den enda kritik som riktas mot upphandlingen. Byggindustrin har tidigare berättat att den fått kritik från modulföretaget Moelven för att den inte ger några byggvolymgarantier för de företag som vill vara med.
Läs mer: Upphandling om snabba hus får kritik.
Målet med ramavtalet är att kommuner ska kunna använda det för att snabbt få fram bra och prispressade bostäder. Men genom att kräva en omsättning på minst 250 miljoner per år missar SKL många duktiga företag tror Robert Vangstad.
– Vi som producerar billigare bostäder har ännu svårare att komma upp i omsättningskraven än de som producerar dyra bostäder. I denna upphandling blir man straffad om man klarar att producera 200 lägenheter om 27 kvadratmeter för 15 000–17 000 kronor per kvadratmeter i stället för 30 000 kronor per kvadratmeter per år. För vår del skulle det innebära att vi måste producera över 500 hyreslägenheter per år för att kunna vara med i upphandlingen. Det är inte många av bostadsbyggarna som gör det i dag, säger Robert Vangstad.
På SKL Kommentus Inköpscentral säger man att anledningen till omsättningskravet är att man vill att företagen som levererar bostäderna har en gedigen erfarenhet av att bygga.
– Vi vill med upphandlingen åstadkomma ett nationellt industriellt byggande av bra och prispressade bostäder. Vi bedömer att kravet på omsättning är satt på en rimlig nivå och omräknat i lägenheter motsvarar det cirka 100-200 lägenheter per år för delen med de högre husen, säger Rickard Andersson, upphandlingskonsult på SKL:s upphandlingsbolag: Affärsconcept.
Mindre företag kan ju ha innovativa idéer som ni missar, hur ser ni på det?
– Vi bedömer att även etablerade företag kan bidra med innovation och nytänkande, säger Rickard Andersson.
Byggindustrin har tidigare berättat att kommunala bostadsbolag får få anbud av stora byggföretag, eftersom dessa hellre vill bygga dyra bostadsrätter. Men Rickard Andersson har inget svar på om man från SKL:s sida ser en risk i att främst rikta sig till större byggföretag som kanske redan har fullt upp med arbete.
– Ett av våra mål med upphandlingen är ut stimulera utvecklingen av byggsystem för bostäder. Vi tror generellt att med utvecklade byggsystem kan produktiviteten öka, det vill säga mer lägenheter per resurs. Både små och stora leverantörer kan ha eller kan utveckla sådana system, säger han.
Ny hem bostad har valt att gå vidare utan ramupphandlingen och pratat direkt med kommunerna. De märker att många kommuner är intresserade av affärer trots att företaget ännu inte kan visa upp en stor omsättning. Detta tycker Robert Vangstad är ett tecken på att kommunerna inte har något emot att samarbeta även med mindre företag.
– Vi har till exempel en väldigt bra direktanvisning på gång med Norrtälje nu, säger han.
Martina Strand Nyhlin, frilansjournalist, red@byggindustrin.se