Nyproduktion för dyr för Stockholmarna

Stockholmsregionen behöver bygga drygt 20 000 bostäder per år för att möta bostadsbehovet i regionen. Men enligt den studie som Region Stockholm har låtit göra visar att hushållen endast kan efterfråga cirka 15 000 nybyggda bostäder per år.

– Det finns flera intressanta aspekter i den här rapporten. En av de mest slående är detta att en så stor andel av hushållen som har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Hundra procent av befolkningen kommer aldrig att kunna efterfråga nyproduktion, men det är problem om över hälften inte kan det. Det är allvarligt, säger Gustav Hemming, C, Tillväxt- och samhällsbyggnadsregionråd i Region Stockholm.

Rapporten är en varningssignal

Det regionala målet för Stockholmsregionen är att färdigställa 22 000 bostäder per år fram till 2030. Det målet ligger kvar. Men glappet mellan egentligt behov och möjlig efterfrågan är problematisk, enligt Gustav Hemming.

– Det är en stark varningssignal för oss, men också för staten, som är den instans som kan påverka byggreglerna. Regionen har inga egna instrument för att påverka detta förutom de infrastrukturinvesteringar vi gör kopplat till bostadsbyggande i samband med utbyggnaden av tunnelbanan, säger Gustav Hemming.

Problemet är nationellt, anser han.

– Det viktigaste för oss nu är att ligga på i arbetet för en nationell bostadspolitik. Vi kommer naturligtvis att ta med oss detta in i de bostadspolitiska samtalen, säger Gustav Hemming.

Utsatta grupper kan behöva prioriteras särskilt

Att lätta på regelbördan vid bostadsproduktionen är en viktig del anser han. Bland annat att det reglerna för tillgänglighetsanpassning kan behöva göras mer selektiva. Andra åtgärder som kan pressa byggkostnaderna är till exempel p-normen.

– Frågan är om det räcker hela vägen eller om det behövs prioriteringar av svaga grupper. Till exempel kanske bostadsbidraget måste ses över eller att det kanske behövs någon form av social housing, säger Gustav Hemming.

Enligt rapporten är det främst när det gäller hyresrätter som det råder stor obalans mellan utbudet och viljan och förmågan att efterfråga en sådan bostad. Efterfrågan på bostadsrätter och äganderätter ligger i nivå med vad som faktiskt har färdigställts de senaste åren.

– Där får vi gräva lite mer i varför det ser ut så, varför bostadsbyggarna inte bygger fler hyresrätter. Jag tror att det skulle vara bra om man lättade lite på hyresregleringen, men det kan också beror på hur kommunerna prioriterar mellan hyresrätter och bostadsrätter när de tilldelar mark, säger Gustav Hemming.

Amorteringskravet slår för starkt

En viktig anledningen till att hushållen i regionen inte kan efterfråga de nyproducerade bostäderna beror enligt region Stockholms studie på amorteringskravet. Om amorteringskravet skulle minska med 0,4 procent skulle efterfrågan på bostadsrätter öka med upp mot 20 procent och efterfrågan på småhus uppemot det dubbla konstaterar rapporten.

– Amorteringskravet är för starkt. Det är en slutsats. Det har för stor påverkan, säger Gustav Hemming.

I början av april införde Finansinspektionen nya tillfälliga regler som ger bankerna möjlighet att ge undantag från amorteringen. Reglerna ska gälla fram till juni 2021 och Gustav Hemming hoppas att kravet kommer att lättas upp även permanent.

Coronapandemin kan förvärra situationen

Den studie som presenterats i dagarna är gjord innan coronapandemin kopplade sitt grepp om Sverige och Stockholmsregionen och resultaten baseras på den ekonomiska situation som rådde då. Nu ändras situationen snabbt.

– Det finns en stor risk att vi får en försämrad efterfrågan på grund av krisen. Då förvärras trångboddhet och bostadsbrist, vilket ytterligare förstärker behovet av en regional och nationell bostadspolitik, säger Gustav Hemming.

Bostadsbrist leder lätt till att den svarta bostadsmarknaden växer.

– Men också till ökad trångboddhet. det är inte heller bra i en pandemisituation. Kanske är det bättre att få fram många små och billiga lägenheter. Detta är ingen quickfix, men det är kanske inte enda gången vi har en pandemi, säger Gustav Hemming.