Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Konjunktur

Nyproduktion löser inte bostadsbrist i Malmö

Publicerad: 29 September 2010, 10:03

Malmö stad växer men bostadsmarknaden är i obalans. När MKB Fastighets anordnade ett seminarium på temat "Uthållig tillväxt" blev det tydligt att nybyggen inte löser bostadsbristen. Ett mera effektivt utnyttjande av befintligt bostadsbestånd har större betydelse än fler nya bostäder.


Att bostadsmarknaden är komplex beskriver MKB själva i en rapport där de efterlyser en ny helhetssyn, som innefattar alla olika upplåtelseformer, för att öka rörligheten i bostadsbeståndet och utveckla efterfrågan på nya bostäder.

– Våra flyttkedjor fungerar, även om det är trögt. I genomsnitt 76 procent av dem som flyttar till vår nyproduktion bor redan i Malmö. Och två tredjedelar av dem lämnar en hyresrätt, säger Susanne Richardsson på MKB.

Hon tror att en ökad rörlighet i hela Malmös bostadsbestånd kan förbättra bostadsmarknaden, men det krävs att man effektivare utnyttjar det befintliga beståndet.

– 95 procent av våra förändrade behov tillgodoses i det befintliga beståndet, fem procent kan efterfråga nytt. För att långsiktigt komma åt obalansen måste vi komma åt det befintliga och hitta ett forum för ny diskussion, säger Susanne Richardsson.

Att skapa ny efterfrågan kan handla om nischboende som bokaler och kollektivboende, att underlätta andrahandsuthyrning och att se till att befintliga lägenheter är moderna. MKB föreslår också att inte i alla lägen prioritera och kvotera hyresrätter, vilket i vissa fall kan bromsa bostadsbyggandet. De skriver också i rapporten att det vore välgörande om politiseringen av upplåtelseformer upphör. Att fortsätta reformera hyressättningen och använda en flexibel prissättning på mark- och exploatering när konjunktur och tillväxtutsikterna skiftar är andra förslag.

– Låt oss börja diskutera det vi har och se till helheten. Det löser sig inte med att bygga 1 000 lägenheter till. Vi ska kanske titta på annat än det som har bärighet på byggande. Tänk om vi skulle börja jobba med det långsiktiga perspektivet, säger Susanne Richardsson.

Vad som byggs, för vem och hur rörligheten ser ut, handlar mycket om vilken betalningsförmåga Malmöborna har. PricewaterhouseCoopers, PWC, har på uppdrag av MKB tagit fram en annan rapport som visar att behov och efterfrågan inte går hand i hand. Den disponibla inkomsten sätter gränserna.

År 2009 växte Malmö med 7 374 personer, av dem hade 1 045 personer en disponibel inkomst på över 120 000 kronor och 587 personer en inkomst över 160 000 kronor. Samma år byggdes 1 100 bostäder totalt. Med utgångspunkt från hyran plus 7 500 kronor per månad, visar rapporten att 587 personer kan efterfråga en nyproducerad bostad på 55 kvadratmeter med en hyra på 1400 kronor per kvadratmeter och år. 1 045 personer kan på samma sätt efterfråga en lägenhet på 22 kvadratmeter. Övriga är hänvisade till flyttkedjor inom det befintliga beståndet. Frågan är var de tar vägen?

– Boendetätheten är stor i vissa områden som Södra Innerstaden och Rosengård där har människor trängt ihop sig. Antalet individer per bostad har ökat alltsedan 1990 och mer än i de två andra storstäderna. Samtidigt har tillväxten i nybyggen minskat från 2008 på grund av finanskrisen. Förlorarna är unga, gamla och stora familjer, säger Rickard Jacobsson, PWC.

Den demografiska utmaningen är stor. Malmö växer snabbast av storstäderna och de närmaste fem åren ökar befolkningen med ytterligare 34 000 personer. Sammantaget påbörjas mellan 1 700-1 800 nya bostäder i år, antagna detaljplaner är 580 och 1 933 anmälda detaljplaner. Men investeringsvolymen är begränsad och det krävs ekonomisk tillväxt för att klara bland annat segregationen som är den viktigaste utmaningen.

– Trots insatser är flera områden oförändrade till sin karaktär. Vi arbetar med åtgärder fysiskt, med trygghet, delaktighet, infrastruktur och skola för att få platskvalitet. Nästan hälften av Malmöborna är ungdomar under 35 år, de måste göras delaktiga för att de här områdena ska bli kommande magneter för uthållig tillväxt, säger Jan Haak, planeringsdirektör på Stadskontoret.

Sonny Modig, vd på MKB, undrade till sist vem de bygger för.

– Vad vi ska bygga måste gå ihop med hushållens betalningsförmåga. Högre inkomst förutsätter högre löner och det förutsätter att man börjar i skolan. Att bygga billigt är oftast inte hållbart, det billiga och hållbara finns i det befintliga beståndet. Just nu är 400 bostäder i produktion, vill någon betala och efterfråga så bygger vi mer, säger Sonny Modig.

Christina Adlers

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.