Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Konjunktur

Nytt byggsystem för flerbostadshus i trä

Publicerad: 29 oktober 2008, 13:45

Lågkonjunkturen är en bra tid att utveckla nya arbetssätt. Tillsammans med konsultbolaget Tyréns satsar träkoncernen Derome nu på ett helt nytt byggsystem för industriell produktion av flerbostadshus med trästomme - öppet för alla. Byggsystemet ska tillverkas av A-hus i Kungsbacka.


En knapp kvarts bilfärd från tågstationen i Kungsbacka ligger A-hus fabrik. Här tillverkas småhus på industriellt sätt, men företagets fabrik håller också på att bli medelpunkten i det utvecklingsprojekt av ett nytt industrialiserat byggkoncept för flerbostadshus i trä som konsultföretaget Tyréns arbetar fram tillsammans med den familjeägda träkoncernen Derome.

Här på den västsvenska landsbygden ska komponenterna tillverkas och alla inblandade är på plats för att ta en titt på hur långt själva test-modulerna kommit och var den nya helt automatiserade produktionslinan ska ligga.

Bara det att alla inblandade är med i processen från början är unikt.

– Vi har redan samlat alla yrkesföreträdare kring samma bord. Annars brukar det vara stort fokus på teknikfrågor i de tidiga skedena. Utförandefrågor tas upp först när det ska produceras och då är det svårare att skapa goda förutsättningar, säger Jerker Lessing, avdelningschef för industriellt byggande på Tyréns.

Emile Hamon, Jerker Lessing, Tomas Alsmarker och Patrik Jensen från Tyréns är här. Tommy Boström, platschef på Veidekke, Benny Lysebring, platschef på Byggmästar´n i Skåne, Leif Jönsson, arkitekt från Fredblad Arkitekter, Fredrik Damfeldt och Peter Mossbrant från Derome Mark och Bostad likaså och från A-hus hemmaplan kommer Carl-Gustav Petersson, konstruktör och Anders Carlsson, teknisk chef på A-hus.

I september förra året sökte Tyréns och Derome pengar från Centrum för byggande och boende med trä (CBBT) för att utveckla ett nytt byggsystem för flerbostadshus med trästomme. Målet är att utveckla en industriell byggprocess med tillhörande byggsystem för flerbostadshus med 4-8 våningar.

Bidraget från CBBT är 2,5 miljoner kronor. Det täcker inte kostnaderna för att utveckla systemet och de inblandade företagen kommer att få skjuta till medel ur egen ficka också.
– Med arbetstid och kostnad för material och bygga moduler kommer det kosta minst det dubbla, säger Emile Hamon.

Alla inblandade aktörer är dock övertygade om att byggsystemet kommer att leda till både tids- och kostnadsbesparingar i produktionen. Det industriella byggsystemet innebär standardisering av tillverkningsprocessen och tekniska system, vilket medför att man kan jobba med ständiga förbättringar och kontinuerligt utveckla och effektivisera produktionen - Lean Construction.

Projektet får stanna enbart vid ett nytt byggsystem. Det är Jerker Lessings, som även skrivit en licentiatavhandling i ämnet industriellt byggande, käpphäst.

– Industriellt byggande är en process där vi måste fortsätta med ständiga förbättringar inom systemet. Det är en stor fara att ha en hög grad av industrialisering enbart vid tillverkningen av delarna i fabriken, men att det blir precis som vanligt ute på byggarbetsplatsen, säger Jerker Lessing.

Det är en viktigt anledning till att arbetsgruppen har alla de kompetenser som behövs.
Platscheferna Tommy Boström från Veidekke och Benny Lysebring från Byggmästar´n i Skåne har kommit med många praktiska påpekanden och invändningar under utvecklingsprocessens gång.

Benny Lysebring har byggt flerbostadshus i trä förut och konstaterar att det helt enkelt tog allt för lång tid. Det måste gå fortare att montera, menar han.

– Jag tror att man kan halvera byggtiden med det här systemet, säger han.

Konsulterna från Tyréns har hämtat inspiration från annan industri när de utvecklat sitt modulsystem. Scania med sitt industrialiserade system är en stor förebild. Komponenterna ska vara standardiserade, men det ska finnas en mängd möjligheter att kombinera dem på.

– Visionen är att ha en bygglåda där arkitekten kan välja byggdelar och konfigurera vilken typ av flerbostadshus som helst, säger Emile Hamon.

Att det blivit ett system i trä beror på samarbetet med Deromekoncernen, men också på att trä är ett spännande material ur klimatperspektiv. Det är ett förnyelsebart och ett lätt material att bygga med och väldigt beständigt om det sköts om på rätt sätt, enligt Jerker Lessing.

– Men vi är inga träpolitiker, säger Emile Hamon.

Den politiken står Deromekoncernen för.
– Vårt huvudmål är att fler flerbostadshus med trästomme ska byggas i hela landet, säger Peter Mossbrant, vd för Derome Mark och Bostad.

För Deromekoncernen är initiativet ett sätt att få en större marknadsandel för träbyggande generellt.

– Vi vill slippa uppfinna hjulet varje gång och ha ett öppet system där även andra byggherrar ska kunna köpa delar eller börja leverera den här typen av system, säger Peter Mossbrant.

Att det blir Deromeägda A-hus som ska tillverka komponenterna till byggsystemet beror på att företaget har en lämplig infrastruktur för en industriell produktion. Här finns hyvelhall, sågverk och sammanlagt fyra produktionslinor. Den fjärde som är under uppbyggnad och ska stå klar i början av nästa år kommer vara helt automatiserad. Här kommer CAD-ingenjören styra processen från kapningar ner till minsta skruvhål från A-hus huvudkontor i en byggnad strax intill. Derome har investerat närmare 40 miljoner kronor under året i den nya produktionslinan.

Den nya linan ska kunna producera upp till hundra löpmeter om dagen. Det är fyra gånger så mycket som de andra produktionslinorna, berättar Anders Carlsson.

De flesta i byggbranschen är överens om att det måste gå att producera bostäder billigare och snabbare. Produktivitetsutvecklingen i byggbranschen ligger långt under den i andra branscher.
– Byggbranschen har varit dålig på att ta vara på erfarenheter och att se helheten över tid, säger Jerker Lessing.

Försök till långtgående industrialisering har gjorts, bland annat i de nu nedlagda fabrikerna i NCC Komponent i Hallstahammar och av Open house i Malmö. Nu satsar BauHow på en stor fabrik i Lettland.

Detta projekt är ytterligare en satsning framåt.
– Vi har tagit bilden av industriellt byggande ganska långt från att det enbart handlar om prefab, inte minst vad gäller tekniska lösningar, processtänkande och IT-stöd, säger Jerker Lessing.

Tomas Alsmarker, affärsområdeschef för byggprojektering på Tyréns, håller fram att bakom industriellt byggande ligger en mycket komplicerad process, som är svår att styra så att det verkligen blir som det är tänkt.

– Det är därför det är så intressant att det ges utrymme för att göra tester innan, säger han.

Tomas Alsmarker ser stora fördelar med att det här projektet drivs av Tyréns och Derome.

– Vi kan vara långsiktiga och investerar 10-12 miljoner kronor årligen i olika utvecklingsprojekt. Det är intressant när knowhow kommer från ett annat håll, säger Tomas Alsmarker.

Det byggsystem som Derome och Tyréns arbetar fram är öppet. Det vill säga att vem som helst kan ta del av de tekniska lösningarna, något som är mycket ovanligt när det handlar om byggsystem.

Inne i hallen där den nya produktionslinan ska byggas står en testkonstruktion med väggar och bjälklag från byggsystemet monterad. Speciellt med konstruktionen är bland annat att det finns ett nedpendlat undertak för att leda bort ljud, ett stort problem i träkonstruktioner, och för att skapa plats för installationer.

Det är Patrik Jensen, konstruktör på Tyréns, som är pappa till konstruktionen.
– Vi bygger hus i huset där vi separerar det inre huset från det yttre, lyder hans beskrivning.

Det är hans lösning på problemet att både hålla stabiliteten och ljudkraven. Stabilitet i konstruktionen skapas genom att bygga en stor ”pelare” i stället för flera små. Inuti ”hänger” lägenheterna. På så sätt ska ljudvågorna inte få en chans att fortplanta sig i lägenheterna utan följa med den yttre konstruktionen istället.

Byggsystemet består av flera nivåer av standardiserade komponenter.
– Vi ser varje regel som en komponent, som bygger upp en modul som man sedan kan kombinera till byggdelar berättar Patrik Jensen.

Byggsystemet liknar på många sätt ett kökssystem där det finns låsta mått för hur höga och breda skåp och hyllor får vara. De standardiserade måtten gör att delkomponenter enkelt kan bytas mot andra.

Modulariseringsprincipen bygger på att varje modul är uppbyggd av ett antal komponenter med standardiserade gränssnitt mellan respektive komponent och modul. Gränssnitten mellan modulerna måste vara kompatibla med varandra.

Utifrån definierade komponenter sätter man samman moduler för till exempel bjälklag, ytterväggar, innerväggar och stomstabiliserande väggar. Varje modul är baserad på ett modulmått på en multipel av 150 mm, där 150 mm är det minsta måttet. Tanken är att modulmåttet ska ge ytterligare standardiseringsmöjligheter och huvudsyftet är att kunna minska artikelmängden. Målet är att öka upprepningseffekten i byggprocessen och att kunna utnyttja till exempel skivmaterial maximalt.

En viktig del i hela projektet är användningen av bygginformationsmodeller, BIM för att få kontroll över informationsflödena. För varje modul genereras automatiskt en materialspecifikation som innehåller all nödvändig information och exakta mängder av allt som ingår. Genom rätt programvara kan tillverkaren få kontroll över varje komponent som modulerna är uppbyggda av ner till minsta skruv.

– Det gör att vi har kontroll på kostnaderna och vet exakt vad huset ska kosta, säger Emile Hamon.

Byggsystemet medger en relativt hög grad av färdigställande i fabriken. Ytskikt, installationer och inredning görs på byggplatsen.

Det Emile Hamon tycker är nytt, är att använda modultänkandet mycket mer flexibelt.
– En arkitekt ska kunna välja och vraka, säger han.

Ska man tro Leif Jönsson från Fredblad Arkitekter, som representerar arkitektledet i framtagandet av byggsystemet, så ser det ut att kunna fungera just så.

– Jag ser det som en utmaning och känner mig inte begränsad. Vi måste lära oss att bygga bostäder snabbt och billigt. Det har vi talat om i 20 år, säger han.
Det är han som har ritat de första hus som Derome Mark och Bostad planerar i Göinge gård utanför Varberg och i Välle Broar i Växjö. I båda fallen rör det sig om flera huskroppar med tre lägenheter per våningsplan och som är 4-6 våningar höga.

– I Varberg har vi talat om fasadtegel, men i Växjö blir det kanske ett annat material, systemet sätter inga begränsningar därvidlag, säger Leif Jönsson.

En torsdag i början av oktober hos A-hus utanför Kungsbacka börjar lida mot sitt slut. Inför det planerade styrgruppsmötet är stämningen ganska munter. Efteråt ser entusiasterna lite möra ut efter en lång arbetsdag.

– Det är mycket att göra och många beslut att fatta, säger Jerker Lessing, men vi har kommit långt sedan vi startade projektet, men ännu återstår en hel del arbete innan vi har ett komplett byggsystem.


Flerbostadshus i trä
I mer än 100 år var det förbjudet i svensk bygglagstiftning att använda träbyggnadsteknik inom det storskaliga byggandet. Sedan EU-inträdet 1994 beslutades om nya normer för byggandet. Det blev tillåtet att bygga högre än två våningar med bärande stomme av trä.

Första huset byggdes i Wälludden, i Växjö. Nu byggs flerbostadshus i trä på en rad platser runt om i landet.

Andra företag som bygger industriellt i trä med byggsystem:
Lindbäcks bygg (volymelement)
Martinsons Byggsystem (Element i limträ och massivträ)
Setra trälyftet (volymelement i massivträ)
Masonite byggsystem (Elementbyggande)
Moelven Byggmodul (Volymelement)

Nomi Melin Lundgren

Redaktör

nomi@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.