Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Konjunktur

Se bortom storstäderna byggare!

Publicerad: 29 September 2010, 08:23

Sveriges små och medelstora kommuner är en dold jättepotential för landets byggare.


En stor marknad ligger och väntar.

– Uppvakta kommunerna, lyft på luren, det handlar om miljarder! säger Kommuninvests chefekonom Lena Bäcker.

Lena Bäcker sprudlar av energi och entusiasm när hon berättar om alla de möjligheter som väntar byggföretagen.

– Det gäller bara att lyfta blicken bortom storstäderna. Hälften av landets kommuner har bostadsbrist, något som hämmar tillväxten i hela landet. Det behövs ökad samverkan mellan kommuner och byggare. Byggföretagen borde genast sätta igång och uppvakta kommunerna, säger Lena Bäcker.

Det har gått så långt att kommunerna ibland hör av sig till henne och frågar om byggföretag som kan vara villiga att komma och bygga.

– De ringer till mig, men naturligtvis borde kommuner och byggare tala direkt med varandra, mer än vad de gör i dag. Om jag var byggare skulle jag inte tveka, det finns många uppdrag.

Färska siffror från Statistiska centralbyrån visar att primärkommunerna investerade 9,7 miljarder kronor under årets andra kvartal, mot 10,8 miljarder kronor ett år tidigare. Landstingen investerade 4,6 miljarder under årets andra kvartal, mot 4,3 ett år tidigare.

– Det handlar alltså om en stor och stabil marknad. Vi fick inte någon dramatisk nedgång under 2009, som man hade kunnat befara.

Här kommer Lena Bäcker in på Kommuninvests roll som stabiliserande faktor. I Sverige har kommunerna genom Kommuninvest tryggat en stabil finansieringskälla och kunnat fortsätta att investera och bidra till återhämtningen, det handlar om pengar som till mycket stor del passerar byggsektorn.

– Se på Greklands kraschade ekonomi och jämför med Sverige. Grekland är ett tydligt exempel på vad som kan hända. Från en dag till en annan kan synen på risk drastiskt ändras och medverka till kreditoro, likviditetsbrist och kapitalbrist i det finansiella systemet.

Också ett år som 2009, då landets ekonomi backade med 4,9 procent, stod Kommuninvest stadigt. Under finanskrisens fyra första månader, på hösten 2008, ökade Kommuninvest sin utlåning med 40 miljarder kronor.

– Vi har gått stärkta ur finanskrisen.

Till de mest angelägna frågorna för landets kommuner hör hur miljonprogrammets bostäder ska rustas upp och med vilka pengar.

– Det är en av kommunernas största utmaningar som också bjuder på många möjligheter.

Bolagen inom allmännyttans Sabo beräknas ha omkring 390 000 bostäder i miljonprogramsområden och av dessa återstår 300 000 att rusta. Bara för Sabos företag kan kostnaden beräknas till omkring 230 miljarder kronor. Och då återstår hela det privata beståndet som är ungefär lika stort som det kommunala.

– Med nuvarande takt skulle det ta närmare 30 år att renovera miljonprogrammet, vi är på väg mot en gigantisk kapitalförstöring. Men om vi tar vara på möjligheterna får vi renoverade och energieffektiva bostäder. Kostnadspressen tvingar fram smarta metoder och material. Och vi får en chans att bryta segregationen och bygga klimateffektivt i våra städer.

Men frågan om miljonprogrammets framtid har blivit en het potatis eller en Svarte Petter som alla talar om men som ingen vill ta ansvaret för.

– Det är i första hand ägarna som måste ta ansvaret. Kommuninvest är en viktig finansieringskälla, säger Lena Bäcker.

Hon tror också att vi måste sänka våra krav något. Vi måste acceptera att en del lägenheter inte håller den standard som dagens nybyggen har. Ökat industriellt byggande och nya material måste också bli en del av lösningen.

– Och inte minst måste vi tänka på den långsiktiga kostnaden, något som man uppenbarligen inte gjorde när miljonprogrammet byggdes.

Men vad bör göras för att upprustningen av miljonprogrammet ska ta fart ordentligt, vem kan utdela Alexanderhugget som löser den gordiska knuten?

– Förutsättningarna varierar mellan olika kommuner. Det är en politisk fråga, något som regeringen får ta itu med. Vår roll på Kommuninvest är att säkerställa att landets kommunsektor får en effektiv finansförvaltning och att kommunerna kan sänka sina finansieringskostnader.

Kommunerna och landstingen i Sverige har en samlad låneskuld på 360 miljarder kronor. Ungefär så stor har den varit i flera år. Kommuninvest står för ungefär en tredjedel av den upplåningen.

Det är frivilligt för kommuner och landsting att gå med i Kommuninvest och när man är medlem och delägare är det frivilligt att upp lån från Kommuninvest.

– Vi uppmanar våra medlemmar att ta in offerter från flera långivare, men oftast har vi de förmånligaste finansieringsvillkoren.

Lena Bäcker nämner som en styrka att Kommuninvest är specialiserat just på kommunernas upplåning.

Kommuninvest har topprating hos kreditvärderingsinstituten Moody’s och Standard & Poor’s, något som gör upplåningen billigare.

– Dessutom innebär det faktum att vi är medlemsägda att låntagarna får ett inflytande som de inte får på annat håll. Vi är en del av den offentliga sektorn, vi spelar inte med pengarna, vi är enkla och begripliga, vi erbjuder inte några konstiga produkter.

Lena Bäcker säger att svenska kommuner är välskötta och att deras skuldsättning ligger kring genomsnittet i ett europeiskt perspektiv.

De fall då ekonomiskt svagare kommuner lägger jättesummor på simhallar, skidbackar och idrottsarenor är sällsynta undantag.

Kommuninvest kan inte lägga sig i vad kommunerna gör med sina pengar.

– Men vi följer nära vad som händer i kommunsektorn och genomlyser alla våra medlemmar två gånger per år.

Sedan starten har Kommuninvest gått till de internationella bankerna och placerarna för sin upplåning. Av strategiska skäl vill Kommuninvest lägga 50 procent av sin upplåning på den svenska marknaden.

– Vi går till vår hemmamarknad för vår upplåning, det är det mest naturliga. Dessutom slipper vi kreditrisker som härrör från valutarörelser när vi tar upp lån i Sverige.

Upplåningen sker genom ett obligationsprogram som blir på 15 miljarder kronor till en början. Tanken är att det ska kunna växa rejält. För att förverkliga programmet har Kommuninvest vänt sig till SEB, Handelsbanken, Nordea, Swedbank och Danske Bank.



Basel III påverkar byggarna

Helgen den 11 och 12 september kom ledamöterna i det internationella organet Baselkommittén överens om ett nytt regelverk för bankerna. Det kallas Basel III.

Med början 2013 och sex år framåt införs nya regler med skärpta kapitalkrav för bankerna.

Lena Bäcker säger att det kan bli ändrade villkor för att få finansiering framöver, både för kommuner och för byggbolag.

Basel II tycks nu gå mot ett förverkligande snabbare än vad många hade väntat sig. Men finanskrisen, och de överdrifter som till stor del ledde till den, har lett till krav på ökade på regleringar för bankerna.

Lena Bäcker säger att Basel III kommer att medföra att bankernas avkastning på att ge lån till kommuner blir lägre än när de lånar ut till industrin. Det blir alltså svårare för bankerna att tjäna pengar på utlåning till kommunerna.

– Det är en utveckling som jag tror kommer att stärka Kommuninvests roll bland kommunerna. Och Basel III påverkar naturligtvis också byggföretagens finansieringsvillkor hos affärsbankerna.



Grundades i Örebro

Kommuninvest grundades 1986 och är kommunernas och landstingens huvudkreditgivare och huvudfinansiär. Ett 50-tal personer arbetar på Kommuninvest som har huvudkontor i Örebro.

För närvarande har Kommuninvest 256 medlemmar, som också är dess ägare. Av medlemmarna är 249 kommuner och sju är landsting.

Total har Sverige 290 kommuner och 20 landsting. Nya kommuner och landsting tillkommer i stadig takt.

Kommuninvests balansomslutning, alltså summan av in- och utlåning, är omkring 191 miljarder kronor.

Vd är Tomas Werngren.



Lena Bäcker hinner med mycket

Lena Bäcker kommer från Värmland och har arbetat inom den finansiella sektorn i 25 år.

Hon har arbetat på Stadshypotek och Handelsbanken.

Samtidigt som hon var mammaledig studerade Lena Bäcker ekonomi och när hon arbetade med sin D-uppsats blev hon erbjuden att starta och leda en ny Kreditgarantiförening för Värmland för att bidra till att fler företag skapas i regionen.

Lena Bäcker har varit kommunchef i Säffle. Hon har det tredje uppdraget i regeringens expertorgan, Statens Bostadskreditnämnd, för att utreda Sveriges bygg- och bostadssektor.

Lena Bäcker har en fil kand i ekonomi och juridik och hon är utbildad fastighetsmäklare.

Hon bor i Karlstad med man och två döttrar. Fritiden innehåller löpning, styrketräning, dykning, resor med familjen och bakning, bland mycket annat.

BJÖRN DICKSON - bjorn@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.