Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Konjunktur

Trots finanskrisen - öken-boomen fortsätter

Publicerad: 15 oktober 2008, 07:51

Samtidigt som börser och finansstrukturer krackelerar runt om i världen så fortsätter investeringslusten att frodas på den arabiska halvön. Under Cityscapes internationella fastighetsmässa i Dubai förra veckan presenterades bland annat planerna på världens högsta hus, Nakheel Tower (ska bli drygt en kilometer hög) och världens största stadsomdaning (Jumeirah Gardens för 690 miljarder kronor). Bägge projekten backas av staten och dess enväldige shejk, Mohammed bin Rashid Al Maktoum.


Visst, aktierna rasar även på den arabiska halvön, men optimismen när det gäller bygg- och fastighetsmarknaderna står sig. Förra veckan arrangerades Cityscape Dubai, en stor internationell fastighetsmässa i Dubai City, och det ena megaprojektet efter det andra avslöjades. Mest uppmärksamhet fick det statligt kontrollerade (läs shejkstyrda) fastighetsbolaget Nakheel som presenterade planerna på världens högsta skyskrapa inom ramen för projektet Nakheel Harbour and Tower.

Skrapan, som ska bli drygt en kilometer hög, passerar därmed Burj Dubai, som blir 807 meter och inom kort är färdigställd mitt inne i Dubai City och dess affärskvarter. Men på mässan gick det också rykten om en ännu värre skrapa som påstods vara planerad att bli 2,4 kilometer hög.

Ett annat superprojekt som presenterades var Jumeirah Gardens där nystartade projektutvecklingsbolaget Meraas Development (även det kontrollerat av shejk Mohammed bin Rashid Al Maktoum) visade upp en tredimensionell masterplan i modellform för en radikal och ”grön” omdaning av Dubais stadskärn med ett tänkt projektvärde på 690 miljarder kronor. WSP har ett konsultfinger med i spelet i en övervakande roll för byggherrens räkning. Under mässveckan blev det också klart arr den japanska arkitekten Nikken Sekkei tar det arkitektoniska huvudansvaret för en av de inledande kvartersetapperna.

Det här är det normala sättet för statligt uppbackade developers som Nakheel och Meraas i Dubai eller Qatari Diar i Qatar. Man letar rätt på plätt öken eller, som i de här två Dubai-exemplen, en sliten stadsdel och anlitar internationella konsulter för att skissa fram en masterplan. Tillrättningen kryddas sedan gärna med en skyskrapa eller annan extrem design.


Brittisk-svenska konsultbjässen WSP har delvis varit involverade i Nakheel Tower, men har haft munkavle av kunderna fram tills nu.
WSP Middle Easts ”rit- och utredningsfabrik”, med huvudkontor i Dubai City, har inom loppet av några år ökad bemanningen från 150 till nu drygt 800 personer.
Det involverar också svenska resurser från olika discipliner.
Charles Borthwick, som basar för utländska operationer inom WSP Sverige, är på plats i Dubai och han har tagit med sig en handfull av sina svenska kollegor.

-De övriga i ledningsgruppen har inte varit här nere tidigare. Men det finns goda skäl för dem att följa med ner den här gången. Vi har redan folk utlånade hit ner, får nya förfrågningar hela tiden och vi kommer att skicka folk till Mellanöstern löpande, säger Charles Borthwick.
Det är annars få svenskar byggare på plats. De svenska storbolagen blev mer eller mindre brända under 1970-talets Opec-styrda Gulf-boom.
I Storbritannien är det annorlunda. Flera av de stora aktörerna, både projektutvecklare och konsulter (för konstruktörer är Dubai ett eldorado) är på plats och skaran utökas i takt med att den brittiska hemmamarknaden blir allt svagare.

Britterna kan regionen sedan gammalt och ser potentialen. Kreditberoendet är inte lika påtagligt i de arabiska ekonomierna som på andra håll i världen. De sju Emirat-ländernas styrande shejker har både kapital och politisk makt att genomföra de projekt man vill.
Marknaden på den arabiska halvön har, enligt Brittish Middle East Digest (MEED), projekt i pipeline till ett värde av 9 750 miljarder kronor, där 2 158 miljarder är påbörjade och resten ligger i planerings- och projekteringsskeden.
Den tunga merparten – drygt 84 procent – består av kommersiella projekt av olika slag. Men det hindrar inte att projekten garanteras av de nationella kassakistorna.


Shejk Mohammed bin Rashid Al Maktoum backar ledande developers som Nakheel, Emaar och nystartade Meraas. Dubai saknar i princip oljekällor (det tunga oljelandet i Emiraten är Abu Dhabi) och har istället satsat stenhårt på att bli ett regionalt centrum för handel, finans och turism.
Hittills har man lyckats bra. BNP har stigit i snitt 11 procent de senaste åren och oljan svarar för en tiondel av den tillväxten, samtidigt som byggandelen av BNP uppskattas till 30 procent. Bygginvesteringarna har de senaste åren ökar med uppåt 40 procent årligen.
- Dubai är den största enskilda byggmarknaden i regionen, men Saudiarabien, det största landet, har givetvis potential att gå om. Saudierna beskrivs som mer konservativa och försiktiga och som en ”slumrande jätte”. Det byggs mycket i Saudiarabien men det kunde vara mer, säger holländaren Bart Leclercq, som arbetat som konstruktör på WSP under fyra år i Dubai.
-Det främsta kännetecknet för Dubai är att allt går i ett sådant rasande tempo. Har man en projektidé så vill byggherren starta så snabbt som möjligt och står shejken bakom projektet så skruvas tempot upp till det yttersta.
Saudiarabien har enligt MEED byggprojekt till ett värde av 1 786 miljarder kronor i pipeline, men bara en mindre del, drygt 200 miljarder kronor, har startat. Till stor del handlar det i Saudiarabien om infrastrukturprojekt, bland annat en ny 950 kilometer lång järnvägsförbindelse mellan huvudstaden Riyadh och hamnstaden Jeddah.
De två största enskilda saudiska projekten är King Abdullah Economic City – en helt ny stad som redan byggstartat vid Röda havet mellan Jeddah och Rabigh som beräknas kosta 667 miljarder kronor – och Prince Abdulaziz Bin Mousaed City; ännu en stadsbygge som är på ritbordet och ska vara färdigt 2025 och som har en investeringsbudget på 380 miljarder kronor.


Den febrila aktiviteten på den arabiska halvön gör att byggare och konsulter kan – och bör – välja sin kunder och projekt med omsorg.
-Det är ganska ovanligt med öppna konkurrensupphandlingar. Det vanligaste är att byggherrarna kontaktar en eller ett mindre antal aktörer som man känner sedan tidigare eller som man hört goda saker om från kollegor. Tricket är inte att bygga upp orderstockar, det är lätt, men det gäller att kunna leverera och göra det med skaplig lönsamhet, säger Bart Leclercq.
-Bygginflationen har varit eskalerande, men det är snarare än problem för entreprenörerna än för oss konsulter. I normalfallet får vi delvis betalt utifrån den totala projektsumman, så vi gynnas snarare än stjälps av kostnadsökningarna.
Situationen är generellt enklare för konsulter än för byggare. Entreprenörerna får brottas med resursbrister både på material- och personalsidan och har stora problem att kunna inflationssäkra sina kontrakt. Arabiska byggherrar vill ogärna signa annat än fastpriskontrakt.
Det är också kapitalkrävande för byggare att etablera sig och man behöver en lokal partner som med dagens regler som ett 51-procentigt innehav i det nyregistrerade företaget. Konsulterna kan istället successivt bemanna sitt kontor i takt med att beläggningen ökar.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.