Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag04.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Konjunktur

Valutakursen pressar svensk byggbransch

Publicerad: 13 December 2019, 05:00

Riksbanken verkar vilja gå ifrån linjen med negativ ränta, vilket på sikt kan stärka den svenska kronan.

Kronan har fallit kraftigt mot dollarn och euron och tangerar nu bottenrekord. För delar av svensk byggbransch slår det hårt. "Vi påverkas i högsta grad. Sedan sommaren 2018 har det bara blivit värre", säger Ingrid Westman, vd för passivhusföretaget Friendly Building.


Gladare turister på svenska gator och mer bekymrade inköpare av utländska varor och utländskt material. Det är den klassiska beskrivningen av vad vi ser när kronan sjunker i värde.

Hur en svag krona påverkar byggindustrin är svårt att säga generellt. Grundtanken är att importen blir dyrare.

– De som påverkas mest är därför sannolikt de som importerar mycket. Men byggbranschen generellt har relativt lite import, så jämför man med andra branscher lär byggbranschen påverkas mindre, säger Hans Lind, professor i fastighets-
ekonomi.

Eftersom byggbranschen består av alltifrån stora jättar till små aktörer, och eftersom man bygger med olika metoder och material, går det dessutom inte att ge ett generellt svar på hur den svaga kronan slår mot verksamheten i branschen.

Köper zloty i förväg

För passivhusföretaget Friendly Building, som till stor del importerar och tillverkar sina produkter i Polen, gör den låga kronkursen stor skillnad. Bolagets vd Ingrid Westman berättar att hon inför anbudslämning måste justera priserna beroende på exempelvis zlotykursen.

– Vid kontraktstecknande köper jag zloty i förväg och låser på så sätt kursen – i teorin i alla fall, säger hon.

Hans Lind tror att det är företag som bygger med lite mindre marginaler och dessutom importerar mycket material eller prefablösningar från andra länder som drabbas hårdast.

–  Tyvärr tror jag att en svag krona slår hårdare mot dem som bygger för grupper med lägre inkomster, säger han.

Boklok är ett sådant företag. Bolaget har förhållandevis stora inköp prisatta i euro och känner tydligt av valutafluktu-ationer.

– Det sätter press på oss att vi måste vara kostnadseffektiva, säger Lars Gath, CFO på Boklok.

Begränsar utländska inköp

JM är ett annat bolag som, trots att man har begränsade inköp från utlandet, valt att hålla tillbaka på dessa.

Hans Lind tror att många företag, särskilt de större bolagen, tar höjd för att sådana här fluktuationer kan ske. Han gör en jämförelse med biltillverkning.

– Det är ju inte så att man höjer priset på Toyotabilar så fort kronan försvagas även om det blir dyrare att importera bilar. Man vill ligga på en viss prisnivå och då ser man till att göra det långsiktigt.

På samma sätt skapar byggföretag med långsiktiga avtal sätt att hantera denna risk, för att kunden vill ha en stabil prisnivå, menar han.

– När importen blir dyrare tar man lägre marginaler, när marginalen går upp delar man på vinsten.

Fredrik Isaksson är chefsekonom på Sveriges Byggindustrier. Han tycker att det är svårt att dra givna slutsatser för hur en svag krona påverkar byggbranschen. Importen av varor blir visserligen dyrare, men förutom att Sverige har en rätt begränsad import av byggvaror är prissättningen på importerat byggmaterial ofta ganska internationell, menar han.

– Glas används till exempel i hög utsträckning inom bygg, och där finns det ett par stora internationella koncerner som förser marknaden. Deras priser är ofta transparenta och påverkas inte så mycket av växelkursen, säger han.

Komplexa samband

Att förstå hur kronans värde, ränteläget och konjunkturen hör ihop är inte helt lätt. Även ekonomerna grunnar mycket på saken. Räntesänkningar är ett sätt att stimulera en vikande konjunktur, men att sänka räntan, som Riksbanken gjorde 2012–2016, minskar också avkastningen på räntebärande värdepapper vilket skapar ett kapitalutflöde till andra länder där avkastningen är högre. Därigenom minskar efterfrågan på svenska kronor och valutan försvagas. Höjs räntan kan förhållandet bli det omvända.

– Det är dock bara en av många faktorer som påverkar valutan över tid, säger Karl Steiner, valutastrateg på SEB.

Även om Riksbanken sänkte räntan 2012 så stärktes den svenska kronan, vilket främst berodde på eurokrisen, där kronan framstod som en säkrare placering än euron som var på gränsen att upphöra som valuta. Den starka kronan gjorde dock att en redan låg inflation föll ännu mer, och av oro för deflation införde Riksbanken i februari 2015 negativa räntor och började stödköpa svenska statsobligationer, vilket 2016 följdes av ett mandat att sälja svenska kronor på finansmarknaderna. Extrema åtgärder i en extrem tid, menar Karl Steiner.

– När eurokrisen så småningom mattades började kronan stärkas och den effekten blev än kraftigare och längre i och med Riksbankens extrema åtgärder, där framför allt en negativ ränta har visat sig ge strukturella förändringar där svenska företag och institutioner i mindre utsträckning köper svenska kronor och där även utländska aktörer har avstått från svenska tillgångar och därmed kronköp, säger han.

Riksbanken har aldrig sagt rakt ut att de eftersträvar att sänka kronan med sina åtgärder, även om de vid flera tillfällen uttryckt oro för en för stark krona i och med dess negativa effekt på inflationen.

– Riksbankens tanke har troligen varit att svenska företag ska höja priserna mot sina kunder för att kompensera för de kostnadsökningar på importerade varor företagen möts av när den svenska kronan blivit allt svagare. Det skulle i så fall bidra till högre inflation, säger Karl Steiner.

Riksbankschefen inte oroad

Riksbankschefen Stefan Ingves verkar inte oroa sig nämnvärt över den svaga kronkursen. I september intervjuades han i ett inslag på Riksbankens webbsida och fick frågan om han tycker att Riksbanken bör göra något åt att kronan fortsatt att försvagas.

– I Sverige har vi vid det här laget haft ett inflationsmål och en rörlig växelkurs under ganska lång tid, och det har fungerat väl för svensk ekonomi. En del i det här är penningpolitik, men det är också så att i en liten öppen ekonomi som den svenska, när vi har Brexit, diskussioner om handelskrig och annat i vår omvärld, då får man räkna med att kronan rör sig ganska mycket, sa han i intervjun.

Riksbankens jobb är att se till att det finns en stabil prisutveckling i svensk ekonomi, menar han, och han tycker också att Sverige haft detta.

– Det system vi har valt för detta har fungerat väl i Sverige och lett till goda tider i svensk ekonomi, sa Stefan Ingves i inslaget.

Tiden börjar rinna ut

Varken Fredrik Isaksson eller Hans Lind tror dock att en sjunkande krona är bra för den svenska ekonomin.

– Man menar att tillverkningsindustrin sägs gynnas av svag krona, men det är en sanning med modifikation, för de har också mycket import, säger Fredrik Isaksson.

Industrin gillar inte svängningar i ekonomin.

– Det vore bättre med en mer stabil valutakurs, investerare söker sig till stabila valutor, säger Fredrik Isaksson.

Hans Lind är kritisk till att Sveriges valuta har tillåtits sjunka så lågt.

– Den här dumpingen kan vi göra för att vi är ett litet land som ingen orkar bry sig om. Vi har haft stark ekonomi, varför ska vår valuta försvagas? Om man drev ner euron mot dollarn eller om Kina hade utvecklats som Sverige skulle nog Trump och andra reagera på en gång, säger han.

Riksbankens plan verkar nu vara att ta bort den negativa räntan, vilket förväntas stärka kronan, och det tycker Karl Steiner på SEB är bra.

– Vi har haft en god ekonomi under några år och haft möjlighet att höja räntan, men Riksbanken har väntat. Nu viker konjunkturen i många länder inklusive Sverige och tiden för att höja räntan börjar rinna ut, säger han.

Vill du veta mer?

I Byggindustrin nr 16 2019 finns mer om valutakursen:

■ Åtta byggare om hur de påverkas av den svaga kronan.
■ Sveriges ekonomi 1992 till i dag.

■ Priset för euro i kronor 2012-2019.

Du som är prenumerant hittar Byggindustrin nummer 16 2019 här.

Vill du bli prenumerant? Tecka en prenumeration här.

Martina Strand Nyhlin, frilansjournalist, red@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.