Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Är Rot lika olönsamt som Rut?

Publicerad: 18 februari 2020, 14:24

Riksrevisionen konstaterar att regeringens bedömning att Rut-reformen är självfinansierande har svagt empiriskt stöd.

Foto: Johanna Åfreds

Regeringen överskattade effekten av att omvandla svarta jobb till vita med hjälp av Rut-avdraget, visar Riksrevisionen. Gäller samma sak även för Rot-avdraget?


I dag presenterade Riksrevisionen en rapport om Rutavdraget för hushållsnära tjänster. Den visar att vissa grupper som köper tjänsterna arbetar mer och höjer sina inkomster. Utrikes födda som börjat arbeta i Rutbranschen har fått högre inkomster och starkare ställning på arbetsmarknaden. Riksrevisionen konstaterar dock att regeringens bedömning att reformen är självfinansierad har svagt empiriskt stöd. Regeringen överskattade effekten av att omvandla svarta jobb till vita och gjorde överoptimistiska antaganden om hur mycket mer Rutköparna skulle utföra betalt arbete.

– Vår bedömning är att de positiva effekterna på statsfinanserna av ökat arbetsutbud, nya arbetstillfällen i rutbranschen och minskat svartjobb tydligt understiger kostnaderna för rutavdraget, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Resonemanget om att vinsterna med avdraget, bland annat genom att svarta jobb görs vita, skulle göra Rut självfinansierad återfinns på samma vis i debatten kring Rotavdraget inom byggsektorn. Går det att dra liknande slutsatser gällande Rot?

– Vi kan inte dra några slutsatser om Rotavdraget utifrån dagens granskning av Rutavdraget, svarar Olle Castelius, pressekreterare på Riksrevisionen.

Anne Kolmodin, analytiker på Tillväxtanalys, berättar däremot om rapporten ”Direkta och indirekta sysselsättningseffekter av Rot-reformen” som de presenterade i slutet av januari i år.

Enligt regeringens beräkningar uppgick de totala kostnaderna för Rot-avdraget till cirka 92,5 miljarder kronor mellan 2010–2015. Bruttokostnaden för ett arbetstillfälle inom ett Rotnischat företag uppgick till mellan 5,8 och 8,4 miljoner kronor. Detta kan jämföras med Rutavdraget där motsvarade kostnad uppskattats till mellan 1,6 och 1,9 miljoner kronor.

– De studier vi har gjort på Rot har inte tittat på om den är självfinansierad eller inte. Vi tittade på kostnad per arbetstillfälle och då kom vi fram till att Rot var fyra gånger dyrare för staten än Rut. Då pratar vi bruttokostnader och har inte vägt in andra faktorer som till exempel skatteintäkter på lön, säger Anne Kolmodin.

Rapporten visar även att 2010 sysselsatte Rotföretagen uppskattningsvis 177 000 personer. År 2015 ökade antalet sysselsatta till drygt 214 000 personer. Det är en ökning av antalet sysselsatta med nästan 21 procent vilket kan jämföras med att den totala sysselsättningen i Sverige som ökade med knappt 8 procent under motsvarande period, uppger Tillväxtanalys.

Sett till andelen sysselsatta i förhållande till befolkning har Rotreformen haft störst effekt i avlägsna landsbygdskommuner

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.