Bostadsministern: "Ska inte påverka projekten negativt"

Byggindustrin har tidigare rapporterat om hur förseningen av investeringsstödet för hyresrätter och studentbostäder skapar osäkerhet för branschen. Regeringen publicerade en promemoria med ett förslag till stödets utformning sommaren 2015. Men beredningen som tog vid efter remissrundan har dragit ut på tiden.

Regeringen har ännu inte gett klara besked om vilka villkor som ett projekt måste uppfylla för att kunna söka stödet. Samtidigt börjar de första projekten som kan komma i fråga för stödet, projekt som byggstartat efter den 25 mars 2015, bli klara för inflyttning.

Att besked kring stödet dröjer skapar en stor osäkerhet för påbörjade projekt. En av de oroliga är Tobias Persson, vd för Leny Fastighetsaktiebolag, som bygger 33 hyreslägenheter i Sjöbo. ”Vi kanske hamnar precis på fel sidan om gränsen”, sa han i förra veckans artikel och syftade på kraven på energiprestanda som kommer att ställas på projekt för att de ska komma i fråga för stödet.

Läs mer: Ingen kan söka regeringens miljarder.

Men nu säger bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) till Byggindustrin att Tobias Persson och de andra kan vara lugna.

– Vi har gjort några justeringar. Men det är inte av den typen att det ska påverka projekten negativt om de har följt de kriterier som vi aviserade sommaren 2015, säger han.

Exakt vilka justeringar det rör sig om vill han inte svara på.

– Det handlar om ett antal detaljer inom modellen. När det gäller villkoren för att få stöd är det som sagt inget som ska påverka projekten negativt, säger han.

Han påpekar samtidigt att inget enskilt projekt kan räkna med att få stödet, även om det uppfyller villkoren.

– Det är fortfarande så att varje projekt måste söka om investeringsstödet. Det är inget de får automatiskt, säger han.

Kan du förstå frustrationen som finns med anledning av att stödet är försenat?

– Absolut. Det visar också att det är ett stöd som behövs. Vi arbetar intensivt med att få det klart, säger Mehmet Kaplan.

Mehmet Kaplan berättar att målet är att regeringen ska kunna anta en förordning så fort som möjligt. Mer än så kan han inte precisera tidplanen.

– Vi jobbar intensivt med att få den på plats. Det här handlar om mycket resurser, om skattemedel. Det måste vara perfekt när det väl träder i kraft, säger han.

När regeringens förslag var ute på remiss sommaren och hösten 2015 kom det in en stor mängd synpunkter på allt ifrån administrationen av stödet, överklagandemöjligheter och stödets uppbyggnad. Enligt Mehmet Kaplan är det bland annat det omfattande arbetet med att analysera alla remissvar som gjort att arbetet dragit ut på tiden.

– Själva modellen med investeringsstöd har fått både ris och ros. Många säger att det behövs ett statligt stöd för att få ihop kalkylen för små, billiga hyresrätter. Andra menar att de bygger ändå. Och det byggs mycket, men det som byggs är för dyrt för att unga ska kunna efterfråga det, säger Mehmet Kaplan.

Han menar att de som är negativa till investeringsstödet i stor utsträckning är resursstarka grupper som hörs och syns mycket i den offentliga debatten.

– Det är röster som vi lyssnar på, för att stödet ska bli så bra som möjligt. Men jag har inte stött på en enda ungdom som är ledsen för att vi inför det här stödet. De som inte har råd att efterfråga bostäderna som byggs i dag hörs inte i debatten, men vi vill lyssna på dem också, säger Mehmet Kaplan.

"Bättre effekt än höjt bostadsbidrag"

Mehmet Kaplan är övertygad om att investeringsstödet kommer att göra stor nytta för den svenska bostadsmarknaden. Av de 5,5 miljarder kronor som regeringen ska satsa på bostadsmarknaden varje år ska 3,2 miljarder kronor gå till investeringsstödet. I årets budget är 2,2 miljarder avsatta till investeringsstödet. Det är med andra ord en bärande del i regeringens bostadssatsning.

– När vi tillträdde 2014 gjorde vi en analys av vilka behov som fanns. Ett av de största behoven vi såg var fler bostäder som studenter och unga har råd att efterfråga, säger Mehmet Kaplan.

Regeringens analys ledde till slutsatsen att det krävs ett investeringsstöd.

– Det grundar vi bland annat på Boverkets genomgång av tidigare mandatperioders stöd. Deras slutsats var att två tredjedelar av det som byggts med stöd tidigare inte skulle ha byggts alls utan stödet, säger Mehmet Kaplan.

Han menar att ett investeringsstöd av den här typen ger en bättre effekt än om samma pengar används för att stärka efterfrågan, till exempel genom ett höjt bostadsbidrag.

– Vi vill stimulera marknaden att bygga fler hyresrätter med rimliga hyror och bra energiprestanda. Det finns teknik för att bygga klimatsamart i dag, några använder den, men vi få att fler gör det, och vi vill ha rimliga hyror. Om vi la pengarna på att höja bostadsbidraget skulle vi inte då den effekten, det skulle byggas samma typ av bostäder som i dag, säger Mehmet Kaplan.