”Bostadståget” går rakt in i en bergvägg – staten måste ta sitt ansvar

Stockholm ska vara en trygg och dynamisk storstad för alla sina invånare, för företag, civilsamhället och offentliga organisationer som behöver välmående personal. Detta ställer krav på en fungerande bostadsförsörjning i hela stockholmsregionen och där är vi inte. Långt därifrån. Arbetsgivare i regionen och deras företrädare har länge larmat om bostadsbrist som en hämsko på personalförsörjningen och därmed den ekonomiska utvecklingen.

Hemlöshet, trångboddhet, orimligt höga bostadskostnader och vuxna barn som ofrivilligt bor hos sina föräldrar är inte vad vi vill ha i vår stad. Kommuner främst i norra länet vägrar bygga nya bostäder och ägnar sig i många fall åt social dumpning där utsatta människor skickas till glesbygdskommuner utan någon fungerande arbetsmarknad. Dessa problem växer nu dramatiskt när byggandet av såväl bostadsrätter som hyresrätter tvärnitar 2023.

Kommuner, regionen och staten måste nu och omgående ta ansvar för bostadsförsörjningen. Det handlar om enskildas rätt till bostad och om jobben och ekonomin. Bostadsbyggandet får inte tillåtas kollapsa någonstans i vårt land, men i storstadsregionerna med Stockholm i spetsen där jobben också finns, är frågan av helt avgörande betydelse.

I Boverkets senaste prognos framgår att förutsättningarna på bostadsmarknaden har försämrats snabbt under loppet av 2022, med kraftigt stigande räntor och energipriser. Hushållens köpkraft har försvagats avsevärt. För Stockholmsregionen handlar det enligt färska prognoser från Fastighetsägarna om ett 30-procentigt fall ned till endast 12 500 påbörjade lägenheter i flerbostadshus under 2023.

Som företrädare för Socialdemokraterna i Stockholm ser vi det stora allvaret i denna utveckling, men också möjligheter under mandatperioden med s-lett styre i Stockholms stadshus och i regionen. Staden ökar nu tempot på framtagandet av färdiga detaljplaner och tillåter de kommunala bostadsföretagen att bygga nya hyreslägenheter.

Lägre hyror genom nya så kallade Stockholmshus prioriteras åter. Markhyrorna för hyresrätter subventioneras kraftigt i staden där avgäldsunderlaget motsvarar ca 15-20 procent av markvärdet, att jämföra med 100-150 procent av markvärdet i andra kommuner i regionen. Vi tar vårt ansvar, men det räcker inte.

Statens medverkan är en förutsättning för att undvika katastrof i bostadsförsörjningen. Men i den nytillträdda högerregeringens budgetproposition finns i princip inga åtgärder på bostadspolitikens område, förutom att snabbavveckla investeringsstödet till byggande av hyresrätter, vilket annars givit lägre hyror med upp till 30 procent. Vackra formuleringar finns om att det är viktigt att upprätthålla byggtakten, men inte en bokstav skrivs om hur detta skulle kunna ske. Läget är akut och vi måste få en dialog med staten och regeringen om bland annat att:

Många av dessa problem försöker vi angripa med politik som nu inrättas på kommunal och regional nivå. Samtidigt ser vi till allmän beskådan att staten drar fötterna efter sig i de delar som dom kan och måste påverka.

"Bostadståget" går nu i slowmotion rakt in i en bergvägg. Ser regeringen detta?

Markus Kallifatides (S), riksdagsledamot, Stockholm
Jan Valeskog (S), stadsbyggnadsborgarråd, Stockholm