Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag09.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

Brasilien jagar nya partners

Publicerad: 28 November 2011, 13:54

Med plan- och budgetminister Miriam Belchior i spetsen kom en stor brasiliansk delegation till Paris och mässan Batimat för två veckor sedan. Skälet? Boomande Brasilien, mitt inne i en intensiv investeringsfas inom både infrastruktur och bostadsbyggande - allt sockrat med fotbolls-VM 2014 och OS 2016 - är på jakt efter utländska investerare och hugade europeiska byggare och konsulter.


Vi har kommit långt, men det återstår mycket att göra. Vi har satt tuffa investeringsmål på flera centrala områden som transportsystem, energi, bostäder och för att klara dessa så behöver vi få in utländska investeringar, säger José Carlos de Oliveira Lima, ordförande för byggavdelningen av FIESP, Industriförbundet för delstaten Sao Paulo.

– Jag har varit affärsman i 47 år. I fjol växte vårt företag 15 procent och i år 10 procent. Det är underbart, men vi behöver nya, fräscha investeringar. Vi behöver snabbare byggprocesser, olika typer av internationella partnerskap och joint ventures eller kanske utländska direktförvärv, säger José Carlos de Oliveira Lima.
– Kom till Brasilien. Ni kommer att tjäna pengar och att vara lönsam är inget man behöver skämmas för.

Det brasilianska mässbesöket i Paris för två veckor sedan, med monter och egna seminarier, är ingen engångsföreteelse. Den brasilianska regeringen och företrädare från landets näringsliv är ute på något som kan liknas vid en långdragen världsturné, en road show.

Landet behöver kapital och know how, inte minst byggtekniskt, för att klara de enorma utmaningar det står inför när det gäller uppbygg-
naden av infrastrukturen.

I och för sig har Brasilien kommit långt. Landet växer i rekordfart. Förra året var tillväxten imponerande 7,5 procent. Brasilien är ett av de sex länder som Världsbanken i en prognos från i våras pekar ut som den globala ekonomins lokomotiv.

Om 15 år kommer denna grupp – Brasilien, Kina, Indien, Ryssland, Indonesien och Sydkorea – att stå för mer än hälften av världens ekonomiska tillväxt.

I genomsnitt förväntas de sex länderna växa med 4,7 procent per år fram till 2025. Samtidigt förutspås de gamla industriländerna generera en BNP-tillväxt på i snitt endast 2,3 procent.

Brasilien ångar på. För några år sedan klättrade man upp på en åttonde plats på listan över världens största ekonomier i världen.

BNP per capita i Brasilien har fördubblats under de senaste elva åren och landet klarade finanskraschen 2008 utan att bryta sin tillväxtkurva.

– Tvärtom kan man nästan påstå att vi hamnade i en ännu bättre position relativt andra länder. En förklaring är att vi har ett sunt banksystem som är hårt styrt av vår riksbank, säger José Carlos de Oliveira Lima.

Till skillnad från exempelvis Kina och Sydkorea är det inte exporten som är Brasiliens tillväxtmotor. Här handlar det i stället om en snabbt ökande inhemsk konsumtion. Landets 194 miljoner invånare får det stadigt bättre. Under de senaste tio åren har drygt 23 miljoner brasilianare tagit sig ur fattigdomen. Arbetslösheten minskar, reallönerna stiger och en ny medelklass växer snabbt.

Miriam Belchior är minister för planering och budget i den federala regeringen under president Dilma Rousseff.

– I dag finns till skillnad från tidigare förutsättningarna för investeringar i vårt land. Vi lever i en framgångsrik period med stadig tillväxt, minskning av fattigdomen och en synbar ökning av jämlikheten, säger Miriam Belchior.

Hon pekar på fem hävstänger för den brasilianska ekonomin just nu:
• PAC II, fortsättningen på det första stora investeringspaketet PAC I
• Bostadssatsningen "Mitt hem, mitt liv" (Minha Casa, Minha Vida)
• Den brasilianska olje- och gasbonanzan
• VM i fotboll 2014
• OS 2016

– Kampen mot fattigdomen har gått i rätt riktning och vi har haft en genomsnittlig BNP-tillväxt på drygt 4 procent per år, i princip utan någon inflation. När vi startade vårt investeringspaket 2007, PAC, så fungerade det och en stor del av förklaringen är just inflationskontrollen, säger Miriam Belchior.

Hittills har det mesta varit offentligt finansierat. Den privata sektorn har reagerat positivt, men för den fortsatta utbyggnaden av infrastrukturen så behövs ett helt annat privat deltagande, säger Miriam Belchior.

Syftet med det första PAC-paketet var att öka tillväxten, öka sysselsättningen och hushållens inkomster och ta bort de stora sociala och regionala klyftorna. I PAC I 2007-2010 satsades motsvarande nästan 3 000 miljarder kronor.

PAC II är ännu större, totalt 4 000 miljarder kronor.

– PAC I hade också en god anticyklisk kraft under den turbulenta tiden 2008/09. Vi var redan igång med våra stimulanser när de andra länderna kastade in sina krispaket. Nu är vi inne i den andra fasen som löper mellan 2011 och 2014. Här ligger fokus ännu mer på infrastrukturen och på företagsklimatet, säger Miriam Belchior.

I PAC II ingår, inom infrastruktur, stora satsningar på bostäder, energi, olja, flygplatser och vägar.

Bara på bostäder satsas 483 miljarder fram till 2014 vilket ska räcka till ytterligare två miljoner nya bostäder. Det finns en ny dynamik i befolkningsförändringarna. Familjerna skaffar färre barn än tidigare och just nu betyder det att den arbetande delens andel av befolkningen ökar.

Medelklassen växer och andelen fattiga minskar. Om tre år ska befolkningen, enligt prognoserna, ha ökat från dagens 193 miljoner till 200 miljoner och 113 miljoner ha avancerat till ekonomisk medelklassnivå.

Inom det tekniska och ekonomiska området ligger den största utmaningen inom olje- och gasområdet.

– Där behöver vi investera 720 miljarder kronor under PAC II. Och efter 2014 kommer det att behövas investeringar i hisnande nivåer runt 2 000 miljarder kronor, säger Miriam Belchior.

År 2008, när det första stora investeringspaketet PAC I redan var igång, hittade den statliga oljejätten nya, enorma oljefyndigheter i djuphavet utanför Rio de Janeiro. I och med upptäckten svällde Brasiliens oljereserv från 50 miljarder fat till ungefär 123 miljarder fat. Sedan dess har dessutom ett antal fynd av olje- och gasreserver gjorts i Amazonas djungler.

Förra året passerades Venezuela som den största oljeproducenten i Latinamerika.
Gas- och oljefebern kräver dock enorma investeringar.

För ett par veckor sedan presenterade exempelvis Skanska ett nytt jätteuppdrag åt Petrobas i Seropédica i Baixada Fluminense mellan Rio de Janeiro och Sao Paulo – att skapa ett 550 megawatt termiskt kraftverk för naturgas. Uppdraget är värt 3,2 miljarder kronor och är Skanskas största kontrakt någonsin i Latinamerika.



Fotbolls-VM sätter deadline

Fotbolls-VM 2014, OS 2016 och 2022 (då Brasilien firar 200 år som självständig nation) sätter deadlines för mycket av investeringarna. Och byggandet inför VM är i full gång.

Arenor och omgivande infrastruktur inför VM i fotboll sätter ribban för den hektiska bygg- och anläggningsverksamhet som pågår just nu i Brasilien. Nya arenor byggs, andra uppgraderas, flygplatser byggs om, liksom vägar och järnvägar.

Gruppspelet under VM kommer att avgöras i tolv olika städer runt om i Brasilien. Ingen av arenorna i landet höll måttet enligt internationella fotbollsförbundet Fifas krav. Lösningen blev att bygga sex helt nya arenor och uppgradera de resterande sex. Den totala kostnaden är beräknad till drygt en miljard dollar.



ARENORNA ÄR:
1, Mineirao, Belo Horizonte. Kapacitet: 69 950 personer.
2, Estádio Nacional de Brasilia, Brasilia. Kapacitet: 71 500 personer.
3, Arena Pantanal, Cuiabá. Kapacitet: 42 500 personer. (Ny arena.)
4, Arena da Baixada, Curitiba. Kapacitet: 41 375 personer.
5, Castelao, Fortaleza. Kapacitet: 66 700 personer.
6, Arena da Amazonia, Manaus. Kapacitet: 50 000 personer. (Ny arena.)
7, Arena das Dunas, Natal. Kapacitet: 45 000 personer. (Ny arena.)
8, Estádio Beira-Rio, Porto Alegre. Kapacitet: 62 000 personer.
9, Cidade da Copa, Recife. Kapacitet: 46 160 personer. (Ny arena.)
10, Maracana, Rio de Janeiro. Kapacitet: 76 525 personer.
11, Bahaia Arena, Salvador. Kapacitet: 55 000 personer. (Ny arena.)
12, New Corinthians Stadiumj, Sao Paulo. Kapacitet: 48 000 personer. (Ny arena.)

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.